Pengar och hållbarhet - klimatsmarta investeringar, hur funkar det?

I stolt reklamsamarbete med Trine
 

För ungefär en månad sedan skrev jag om fyra steg för att lära sig mer om pengar och investeringar utifrån ett hållbarhetsperspektiv - ett ämne som många av oss tycker är klurigt. Var ska en börja, och hur?

Och det är exakt det jag har försökt dyka in i genom min pengaskola de senaste månaderna tillsammans med Trine. Pengaskolan har du som har Instagram antagligen redan sett, men självklart ska du som föredrar att läsa allt i ett blogginlägg istället också kunna följa med! (plus att det är lättare att dela vidare till den du vet funderar på exakt de här sakerna!)

De första fyra delarna av pengaskolan hittar du här: #InvestForFuture - att steg för steg lära sig pengar och då gick jag igenom:

  • 1. Att läsa på och lära sig mer om hållbar cash

  • 2. Vad är dina värderingar?

  • 3. Förstå att du kan mer än du tror

  • 4. Fixa premiepensionen

Och nu kommer här alla de resterande delarna: 5-11. Hoppas du ska gilla detta mastodontinlägg med följande innehåll:

Foto: Caroline Frankesjö

5. Vad är en aktie?

En aktie är en ägarandel i ett företag, d v s när du köper aktier i ett företag blir du en (liten) delägare.

Varför finns det aktier?

Företag väljer att ge ut aktier för att finansiera bolaget. Antingen när det bildas eller när de anser att de behöver få in nytt kapital till företaget.

Varför vill du äga aktier?

Det enkla svaret: för att du kan tjäna pengar på det. Och det kan du göra på två sätt:

  1. Värdet på aktien stiger (kortfattat: det går bra för företaget) och du säljer aktien för mer än vad du köpte den för.

  2. Du får så kallad aktieutdelning (kortfattat: om företaget gjort vinst delar de ut delar av vinsten till företagets alla ägare vid årets slut)

Men som med allt där möjligheten finns att tjäna pengar så finns också risken att förlora dem. D v s du kan ju aldrig veta hur det ska gå för företaget du köper aktier (en pytte ägarandel) i. Att köpa aktier är lite som att säga “jag tror på er och vill hänga med er“ och du vill ju bara associeras med de allra schysstaste eller hur?!

Var köper du aktier?

Du kan göra det på exemplvis Avanza.se och Nordnet.se - de är så kallade nätmäklare. Tips! Regga ett konto där eller hos någon annan som erbjuder liknande tjänster och klicka dig runt för att få en bild av hur det fungerar. Avanza har också många bra guider för dig som vill lära dig ännu mer om det här (det är också där jag hämtat mycket av faktan till det här inlägget).

6. Vad är en fond?

En fond består av flera underliggande värdepapper, tänk som en fruktkorg:

Vad är en fond

En fond är som en fruktkorg

Aktierna (eller andra värdepapper) är frukten och fonden själva korgen. När du äger en fond så äger du själva fruktkorgen, men du får inte bestämma vilken frukt som ska finna i - det gör en så kallad fondförvaltare.

Det finns olika typer av fonder som består av olika underliggande värdepapper, där ex en aktiefond består av aktier och en räntefond av räntebärande tillgångar. När du köper fonder så får du en liten del av alla värdepapper (ex aktier) i den fond du har valt. D v s du blir, tillsammans med alla andra som köpt samma fond, delägare.

För att sprida risk väljer ofta fondförvaltaren många olika aktier (frukter till fruktkorgen!) Vilket betyder mindre risk för dig jämfört med om du ex köper aktier själv. Annan bra grej är att fondförvaltaren gör jobbet åt dig (mot en avgift såklart, hehe!), så du behöver inte vara superinsatt i enskilda företag, olika marknader etc. Men…

… om det finns frukter du absolut inte vill ha i din korg då? Ex taskigt producerad och allmänt oschysst? Hur gör du då?

Hållbara fonder.jpg

Jo, det är här hållbara fonder kommer in! Men! Det kluriga är ju att veta om fondförvaltaren har samma kriterier som du när det gäller vilken frukt som är schysst respektive rejält ohärlig. Och det kan du ta reda på så här:

7. Så hittar du hållbara fonder

Först och främst, en bra grej att veta: många pratar om att konsumentens pepp på riktigt hållbara fonder är större än utbudet av dem just nu. D v s fondförvaltare vill ju bygga ihop en fond med så många olika aktier och värdepapper som möjligt, allt för att minska risk. Och självklart är det lättare om en får välja hejvilt. Att ha hårda hållbarhetskrav gör ju utbudet mycket mindre, d v s klurigare.

Så utifrån det: det här är nog en bransch som är i sin linda och ju mer vi efterfrågar desto fler företag ställer om och desto fler hållbara aktier kommer det finnas tillgång till. Och med det sagt:

Nej, det finns inte supermånga alternativ för den som har hårda krav på hållbarhet, etik och klimat. Men här kommer lite tips utifrån det som finns:

Tre ställen du kan kolla upp olika fonder på

All info kommer från fenomenala Fair Finance Guide, så läs gärna en mer detaljerad text om detta hos dem.

  1. Hållbarhetsprofilen.se

    En sajt där fonderna själva beskriver vilken hänsyn de tar till hållbarhetsfrågor. Ingen utomstående har dock kontrollerat om fonderna lever upp till sina löften. En tumregel är att en fond som redovisar många krav och mer detaljerad information ofta är mer seriös än andra. På sajten kan du söka upp (läs Fair Finance Guides steg-för-steg hur du gör) och läsa om din fond: Hållbarhetsprofilen.se

  2. Morningstar.se

    Ett företag som betygsätter fonder utifrån hur hållbara företagen i fonden är. Fem jordglober är bäst och innebär att fonden ligger i topp i sin fondkategori.

    Men betyder det att fonder med fem jordglober är supergröna? Nej, tyvärr inte. För att få fem jordglober behöver fonden bara vara bättre än andra fonder i sin kategori (och den kan ju hållbarhetsmässigt överlag vara rejält kass!) Morningstar.se

  3. Climetrics-rating.org

    En sajt som visar fonders klimatbetyg och sätts utifrån hur klimatsmarta företagen är som fonder investerar i. En topprankad fond ska inte ses som supergrön men den är mer klimatvänlig än lägre rankade fonder. Climetrics-rating.org

Var hittar jag hållbara fonder?

Sen finns det också:

Svanen-märkta fonder

Fonder som är märkta med Svanen nobbar olja, kol, vapen, länder som inte skrivit under Paris-avtalet och företag som är inblandade i grov korruption.

Det innebär dock inte att fonderna är helt gröna, men de har rensat ut många värstingar och fokuserar mer på hållbarhet än vanliga fonder. Svanen gör också uppföljning för att se till att fonderna lever upp till kraven, det finns idag 16 Svanen-märkta fonder i Sverige.

Svanen-märkta fonder har dock fått kritik för att ha höga avgifter.

Och för dig som vill läsa mer om allt detta så hittar du det hos Fair Finance Guide: Tre sätt att spara schysstare

Okej, men finns det verkligen inget mer? Njae, eller jo, alltså det kommer nog komma p g a finns ju efterfrågan. Men än så länge har jag inte dykt på mer än:

Proethos

Proethos fond är en, tycker jag, spännande uppstickare.

Hårda hållbarhetskriterier och låg avgift är deras idé, och du hittar den ex på både Avanza och Nordnet. Mer info och exakt hur den fungerar hittar du här: Proethos.se

(Och tips! Fondförvaltaren Magnus Alfredsson upplever jag är supersnabb på att svara på frågor, aktiv i FB-gruppen Klimatsmarta investeringar (som jag skrev om i det här inlägget som bra forum att lära sig mer på) - så bara fråga vid funderingar tänker jag!)

Om du har koll på någon fler intressant och mer hardcore-hållbarhetsfond, i stil med Proethos, hojta! Alla tips mottages tacksamt!

Svanen-märkta fonder

8. Så gör du en sparstrategi

Har du hört begreppet “portföljstrategi“ någon gång?

  • Portfölj - den “väska“ där du samlar alla de olika saker du sparar/investerar i.

  • Strategi - det tänk du kör på för att göra det så klokt som bara är möjligt.

Tydlig strategi är bra för att både orka hålla ut men också för att påminna dig själva om hur och varför. Ex om du köper en aktie eller fond och inte har en tydlig strategi kan det vara lätt att börja tvivla på sitt val och sälja vid fel tillfälle - och därmed förlora mer pengar än om du hållit dig till din plan.

Vilken strategi ska du ha?

Du bestämmer själv strategi, men utgå gärna från dessa och forma din egen:

  • Offensiv - du tar högre risk för att förhoppningsvis nå högre avkastning. Detta är vanligare om du sparar/investerar över längre tid.

  • Defensiv - du tar lägre risk eftersom du mest vill skydda dina pengar mot inflation och nedgång. Passar bra om du sparar/investerar kortare tid.

Du kan blanda dessa två: d v s pengar du kan avvara över längre tid vill du kanske vara mer offensiv med och de du tror du behöver använda snart mer defensiv.

Så gör du en hållbar sparstrategi

Så skriver du ihop din egen strategi

  1. Vad är målet?

    Ex “jag vill spara ihop 100 000 till en kontantinsats för en lägenhet“ eller “jag vill investera totalt fyra månadslöner i hållbara projekt - pengarna behöver jag först om fem år.“

  2. Hur mycket ska du spara?

    Sätt en rimlig nivå och som du fixar! Ex 200 kr i månaden eller 5 % av din lön efter skatt?

    (Om du har ett slutmål om X antal kronor om X år är det lätt att räkna baklänges för att få fram sparsumma per månad)

  3. Vad ska jag spara i?

    Aktier, fonder och/eller något helt annat? Om du är intressera av att hålla koll så är aktier kan något för dig? Om du vill göra det enkelt för dig kanske fonder är bättre? Eller så tänker du båda plus andra alternativa sparformer, exempelvis Trine?

  4. Hur mycket olika ska jag spara/investera i?

    Tänk mellan 8-12 olika fonder/aktier/sparsätt för att sprida risk. Mer om det lite längre ner i inlägget.

  5. När ska du köpa och sälja?

    Det är det här som är själva grejen och det svåra! Och det finns inget enkelt eller rätt svar. Men om du har en tydlig plan är det lättare att undvika att agera för mycket utifrån känsla.

    Ex din plan är att köpa aktier varje månad, då får du ett mer jämnt snittpris över tid - oavsett hur börsen går, vilket kan vara smart!

  6. Sista och viktigaste:

    Viktigast är att du har en strategi som passar dig - det blir alltid bäst så! D v s vad tycker du är kul? (hålla koll ofta eller så sällan som möjligt? Hur länge ska du spara och till vad? Skriv ned och utgå ifrån!

(Källa: Avanza - där du också kan fördjupa dig ytterligare i detta med sparstrategi)

Så sprider du risk vid aktiehandel

9. Så sprider du risk på bästa sätt

Ett bra ord att med sig i detta med att bygga en klok sparportfölj är:

Diversifiering - att sprida och minimera risken. Och det kan du göra på tre sätt:

  1. Sprid risken med flera värdepapper

    Tänk:

    • flera aktier

    • flera fonder

    • flera andra värdepapper

    • alternativa investeringar (exempelvis Trine)

  2. Sprid risken över flera marknader

    Tänk:

    • olika länder (marknader)

    • olika branscher

  3. Diversifiera över tid

    Tänk:

    • köp regelbundet. Ex varje månad betyder att du köper både i uppgång och nedgång.

Snabb checklista

  • Har du fler än 8-12 olika aktier/fonder/alternativa sparsätt?

  • Är de på flera olika marknader?

  • I olika branscher?

  • Sparar du regelbundet?

Svarar du ja på alla? Då har du tänkt till angående risk!

Diversifiera - spara och investera hållbart samt minimera risk

10. Trine som ett exempel på att diversifiera

Ett sätt för att diversifiera sitt sparande (d v s att bredda och skapa variation) kan vara att komplettera upp aktier, fonder etc med så kallade alternativa investeringar. Och Trine är en sådan, det de gör är att koppla ihop solenergibolag på tillväxtmarknader, ex Kenya och Zambia, med privata investerare, som dig och mig.

Hur fungerar Trine?

Pengarna investeras för att ge människor som bor helt off grid (d v s som inte är kopplade till något elnät) tillgång till elektricitet. För att exempelvis kunna ladda mobiltelefonen, ha en radio och några lampor.

Att byta till ett solenergisystem på landsbygden är rejält smart, då det är mycket billigare än att använda fossila bränslen. Samt såklart: att miljönyttan är total!

Så att det råder efterfrågan på solenergisystem är ingen underdrift, men till det krävs stora och långsiktiga investeringar.

Och det kan upplevas svårt att investera i exempelvis Afrika, och särskilt i solenergi. Många traditionella banker har inte tillräckligt med kunskap om affärsmodellen och har också svårigheter att göra riskbedömningar på den målgrupp som dessa solenergibolag riktar sig mot. Detta då många lever långt utanför de större städerna och försörjer sig på jordbruk, vilket gör att deras inkomst är långt ifrån förutsägbar.

Skulle bankerna låna ut pengar till solenergibolagen pratar vi i många fall om räntor på uppemot 20 % eller mer, något som är omöjligt för ett litet eller medelstort företag.

Och det är här Trine kommer in. De erbjuder helt enkelt lån som överensstämmer med solenergibolagens behov. Fördelaktiga räntor och en avbetalningsplan som matchar projektens längd.

Så fungerar Trine

Vad blir avkastningen hos Trine?

Avkastningen är räntorna på energibolagens lån. Nu går det såklart att invända mot att det schysstaste hade varit att skippa räntan och ge el till alla dessa personer som ett välgörenhetsprojekt. Men i det här fallet är jag övertygad om att en lång livslängd och reell förändring framförallt handlar om ekonomisk bärighet, om det finns ekonomi så kommer det stanna kvar över tid. Och inte avslutas för att välgörenhetsprojektet tog slut eller dylikt.

För jag tror ju stenhårt att världen på allvar bara kan bli riktigt hållbar om det också är det alternativ som är det mest ekonomiskt smarta. Och det är exakt Trine bevisar tycker jag: allt från kunden som får el till mig som investerar.

Varför är Trine ett bra komplement till dina övriga investeringar?

Att inte lägga alla ägg i samma korg är ett bra tips när vi snackar investeringar, och det som gör Trine lite extra finurligt bra är det här:

  • Med stor sannolikhet finns inte det som Trine investerar i med i de fonder eller börser som du vanligtvis kommer i kontakt med. Vilket gör att du, genom att investera i Trine, når något helt nytt, och det på tre sätt:

    1. Bransch: off-grid solenergi är en ovanlig (än så länge?!) sektor.

    2. Länder: Trine investerar i bolag som verkar i exempelvis Pakistan, Kenya och Colombia. Och det är länder som sällan förekommer i svenska fonder och aktier.

    3. Människor: Solenergi-bolagens kunder är människor som bor långt ut på landsbygden (i länderna ovan m fl) och det är personer som inte finns med i andra företags målgrupper och därmed prognoser.

    Och finessen med att nå något nytt är just att faktorerna som påverkar hur dina investeringar hos Trine ska gå är helt andra än det som påverkar exempelvis aktierna eller fonderna du har köpt via en svensk nätmäklare. Så genom att komplettera upp med Trine har du spridit risk och breddat din portfölj ytterligare.

Var läser jag mer om Trine?

Här har jag skrivit mer utförligt om: Så fungerar Trine. Och på deras hemsida och på deras blogg kan du läsa mer om vad de gör och hur det fungerar. Det är också där du kontinuerligt hittar nya projekt att läsa mer om och investera i.

Själv har jag under drygt ett års tid investerat i totalt 5 olika lån, och har börjat få återbetalningar helt enligt plan. Och jag är väldigt nöjd över framförallt Trines transparens, tydliga rapporter och bra info.

Tycker helt enkelt att de gör ett så förbaskat bra jobb på så många olika sätt (och OBS! Jag hade ju aldrig någonsin gjort det här längre samarbetet med dem om jag inte gillade dem skarpt och tror på det de gör!)

Men som alltid: bilda dig din egen uppfattning, läs på, googla och fråga andra. Och lägg aldrig in alla dina pengar på ett och samma ställe.

Steg för steg guide till att spara hållbart och investera klimatsmart

11. Stötta organisationer och bra initiativ

Investeringar och sparande i all ära. Men jag vill också slå ett slag för att bränna pengar - helt utan tanke på avkastning! Eller ja, avkastning till plånboken vill säga. Karma-kontot däremot…

Jag tänker nämligen så här:

Med större koll på cashen plus att ett mer hållbart liv oftast innebär mindre konsumtion så bör en spara in en del varje månad. Så varför inte låta de summorna stötta andra som gör rejält bra grejer? (förutsatt att du får ett litet överskott när du sparar)

Genom att byta ut en grej i min vardag som jag egentligen kan klara mig utan (typ en utelunch, en fika, en tidning o s v) kan jag låta de pengarna gå via autogiro till någon eller några bra organisationer.

Exempelvis:

Samt, varför inte täcka upp för de utsläpp du inte kan komma ifrån genom att klimatkompensera? Jag hatar egentligen ordet klimatkompensation p g a att det ofta används för att rättfärdiga en ohållbar livsstil. Men om en först jobbar med att minska sina utsläpp så mycket det bara går och därefter kompenserar resten så känns det mer rimligt. Och då kan exempelvis Go Climate Neutral vara värda att spana in och läsa mer om.

Bonus: Klimatbytet - byt premiepensionsfonder

Och som en sista grej: spana in initiativet Klimatbytet som vill sätta fokus på de 1300 miljarder kronor som finns i vårt premiepensionssystem (ppm-fonder)! Med syftet att se till att de pengarna används på ett så klimatsmart sätt som möjligt. Följ deras guide till hur du byter premiepensionsfonder (eller följ guiden jag har skrivit tidigare här: #InvestForFuture, scrolla ner i inlägget till 4. Fixa premiepensionen för snabb steg-för-steg samt enkel förklaring till hur pensionssystemet funkar)

3 av 4 svenskar har i snitt 175 000 kr var i premiepensionssystemet - pengar som många av oss inte ens tänker på. Men som självklart kan göra stor skillnad om de investeras smart. Att byta premiepension är plättlätt och tar ca 10 minuter. Hittills ( skrivande stund!) har drygt 720 personer bytt fonder via Klimatbytet.se - vilket innebär över 127 miljoner kronor som placerats smartare. Svindlande tycker jag!

Så med det sagt: byt om du inte gjort. Och skriv under Klimatbytet.se för att visa att du tagit aktiv ställning i detta - ett bra sätt att sätta fokus på frågan och därmed också på sikt förändra såväl banker som Pensionsmyndigheten!

Läs mer om allt på: Klimatbytet.se och signa upp dig samt sprid ordet!

Klimatbytet - så gör du

Tack för de här veckorna!

Ja, att tänka på sin plånbok på ett annat sätt - och på allvar börja tycka att det här med sparande, aktier och fonder är okej och t o m rätt roligt att lägga tid på - är något som jag har fått med mig från de här veckorna tillsammans med Trine. Jag har lärt mig mycket - och hoppas att du känner detsamma! Och det jag tänkte i början stämmer verkligen tycker jag: det är okunskapen som gör att det känns läskigt, svårt och jobbigt. Jag visste typ inte ens vad en fond var för 3 månader sen - nu vet jag det plus mycket mer. Och det är ju en bra grund om något för att våga dyka djupare och djupare in i ämnet.

Eller hur känner du? Berätta!

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Trine men alla ord och åsikter i inlägget är självklart mina egna. Och detsamma gäller pengarna jag nämner i inlägget, de har jag investerat helt oberoende av mitt och Trines samarbete. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Klimatfrukost - om smarta och osmarta matförpackningar

I stolt reklamsamarbete med Livsmedelsföretagen och Naturskyddsföreningen
 

Imorse gick min, Emma och Marias andra klimatfrukost av stapeln (den första berättade jag om här för några veckor sedan: Klimatfrukost - om matsvinn, "ful" mat och olagliga ägg). Och den här gången fick vi djupdyka i, ja hör och häpna!, ett så vansinnigt spännande ämne: livsmedelsförpackningar. Eller som vi döpte frukosten till: “Plastpanik och förpackningsförvirran”.

Helt enkelt ett väldigt vardagsrelevant ämne. För i princip all mat vi köper är ju förpackat (om du inte aktivt handlar lösvikt etc) och helt ärligt: det är ett ämne som väldigt få av oss är speciellt insatta i. Så tack Livsmedelsföretagen och Naturskyddsföreningen för att den blev av!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Platsen var precis som förra gången på magiskt fina Bee Urban - en stor terass mitt i Stockholm med hållbar stadsodling som ledord.

Bee Urban hållbar stadsodling
Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Förpackningar, förpackningar

Livsmedelsföretagen då, vilka är de? Jo, en bransch- och arbetsgivarorganisation som samlar över 800 livsmedelsproducerande företag. D v s mjölkpaketet, juicen, frukostmackan och det mesta andra du har i skafferiet och kylskåpet, alla de företag som tillverkar allt det, är mest troligt medlemmar i Livsmedelsföretagen.

Och en av dessa medlemmar är Santa Maria (ni vet fredagstacosen!) och det var de som stod för morgonens frukost (mer om hur de specifikt jobbar med sina förpackningar hittar du här)

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Förutom frukost så stod ju viktigt samtal på agendan:

Panelsamtal om mat, plast och förvaring

Och ännu en gång fick jag äran att moderera, och vilket gäng:

  • Sara Sundquist, hållbarhetschef på Livsmedelsföretagen

  • Fredrik Wikström, docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet

  • Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Så många klokheter och om en ska sammanfatta allt som sades så tänker jag att det blir lite det här:

3 saker jag tar med mig från morgonen

1. Mat som kastas är det allra sämsta

Matsvinn har en större negativ klimatpåverkan än mängden plast - d v s förpackningar som ökar livslängden på mat, så att det slängs mindre, är smarta. Så den där inplastade gurkan kanske sticker i ögonen, men anledningen till att den är just överdragen med plast är att den håller 3 gånger så länge som den oplastade.

Vilket betyder att det absolut viktigaste är att äta upp det som du köper hem. Och om lite mer plast/papper bidrar till att mat inte förfars i onödan så är det antagligen värt det!

Lite extra intressant här är också att snacka om vilket livsmedel som ligger i. D v s mat som har stor klimatpåverkan exempelvis kött och ost, där spelar förpackningen mindre roll när vi snackar totala utsläpp. Och det gör också att om du så bara slänger motsvarande två ostskivor av ostskalken så är den styckeförpackade osten med massor av plast bättre - just för att du minimerar matsvinnet då.

Men om vi snackar exempelvis en PET-flaska vatten så står ungefär 95 % av de totala utsläppen för själva flaskan. Eftersom vatten har liten påverkan i grunden. Så det är lätt att stirra sig blind på mängden papper och plast när den största påverkan egentligen handlar om vilken mat vi packar in! (och där är mer växtbaserat vinnare!)

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

2. Vi konsumenter köper med ögat = klimatosmarta förpackningar

Det finns en drös smarta respektive osmarta förpackningar. Svart plastkork som är omöjlig att återvinna, skruvkork på mjölken istället för de gamla tetrorna och glasflaskor istället för pappkartong och så vidare är exempel på dumma lösningar. Och det här känns såklart himla korkat, varför välja något som är sämre? Svaret är vi konsumenter: vi köper hellre sådant som ser fint ut. Och det gör, tyvärr att en del klimatsmartare förpackningar (som är gjorda i ett material, lättare att återvinna, tömma och transportera etc) konkurreras ut av snyggare varianter. Och det är såklart helt galet!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

3. Frågan är komplex - men hej vad vi måste jobba på alla fronter!

Och som alltid: alla har ett ansvar. Politiker och lagstiftning måste tänka smart. Ex är det livsmedelssäkerhet som gör att all plast som används för mat måste vara av ny råvara, dvs fossil olja som det ser ut idag. Tänk om vi istället kan styra upp ett bättre återvinningssystem där matförpackningar sorteras på annat sätt än ex schampoo, och vi därmed kan använda återvunnen råvara?

Vi konsumenter måste absolut bli bättre på att äta upp det vi köper: slänga mindre, klämma ur det där sista ur yoghurten o s v. Och företagen måste skapa förpackningar som är just lätta att tömma och återvinna. Och så behöver de nog bli bättre på att berätta om varför vissa förpackningar kanske ser dåliga ut (hej inplastad gurka!) men är bra, samt våga välja den klimatsmarta men fula varianten. Och såklart, berätta det för oss som handlar! Precis som vi som köper maten måste hojta bättre till företagen när vi tycker att de väljer klimatosmarta sätt att förpacka!

Och för dig som vill ha en bra guide i djungeln om vad du ska välja när du väl är i affären, så rekommenderar jag varmt den här DN-artikeln (där Fredrik Wikström intervjuas): Förpackningar i klimatmatch – rond för rond (du behöver antagligen en prenumeration för att kunna läsa)

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

SVT:s Agenda kom förbi också (hur skoj!) och gjorde reportage - som sänds nu på söndag!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Tack alla ni som kom för en himla fin morgon! Och tack till panelen för så mycket ny kunskap, insikter och inspiration. Så tacksam för att få kalla detta för mitt jobb. Och du, för fler bilder och text, kika in hos Emma och Maria!

Vad är dina tankar om temat förpackningar? Berätta och kommentera gärna!

Detta inlägg är ett betalt samarbete med Livsmedelsföretagen och Naturskyddsföreningen men alla ord och åsikter i inlägget är självklart mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Boomerang - kvalitet, andrahandsvärde och att aldrig vara färdig

I stolt reklamsamarbete med Boomerang
 

Okej, här kommer först en bekännelse: jag är överlag mer skeptisk mot företag som har funnits i många år och som verkar inom den konventionella modeindustrin, än vad jag är mot nya innovativa märken. Kanske är det taskigt, vad vet jag?! Men jag tänker så här: de som redan gjort sin grej och kört i gamla hjulspår har ju också mer att omforma och bevisa än de som startar från nytt.

Och det utgår ju också från att jag tror mycket på att det är i själva affärsmodellen som det avgörs om det ens går att jobba med hållbart mode full ut - och den är såklart lättare att bygga smart från början än att ändra om senare (exempelvis ett fast fashion-företag - vars själva affärsidé bygger på snabb och stor konsumtion - har ju målat in sig lite i ett hörn när det gäller att angripa problemet överkonsumtion)

Och det var med de här kritiska glasögonen jag gick in när jag första gången träffade Boomerang för några månader sedan. Hur bra är de egentligen på hållbarhet? Och menar de verkligen allvar?

Foto: Emma Sundh

Boomerang - svenskt bolag grundat 1976

Boomerang är ett svenskt märke som startade 1976, och grunden från början har varit basplagg med fokus på kvalitet och tidlös design. Något som Boomerang, sedan de totalt omformade sitt bolag för 1,5 år sedan, nu utgår ännu mer ifrån när de tar nästa och nästa steg för att integrera hållbarhet i allt det de gör.

Jag har ju privilegiet (yep, jag tycker verkligen att det är det!) att genom mitt jobb lära känna och därmed också snacka öppet och transparent med olika modeföretag - och det var exakt så allt med Boomerang började. Ett helt rakt igenom “korten-på-bordet“-möte. Catti Unenge, som jobbat på Boomerang sedan jag var två bast (1988 alltså!) och idag är creative director är en så himla rättfram och härlig person. “Det här är vi bra på“, “det här måste vi bli bättre på“ och “hit ska vi!“.

Och helt ärligt, det är utifrån den totala transparensen som jag har valt att samarbeta med Boomerang. För det är så jag jobbar och vill jobba, helt enkelt för att jag tror att bästa sortens hållbarhetsarbete utgår från just öppenheten. Ingen är betjänt av en friserad sanning - utan istället är det att snacka komplexitet, avvägningar och att vända och vrida framför att presentera enkla lösningar som visar på genuint hållbarhetsarbete.

Foto: Emma Sundh

Vad är hållbarhet?

Men vad är då hållbarhet? Jo, jag tycker att problemen inom industrin går att sammanfatta genom tre saker:

Problemen inom modeindustrin

  1. Överkonsumtion

  2. Material (taskigt producerade och i för låg kvalitet)

  3. Produktion (löner, arbetsvillkor etc)

Och utifrån det handlar ett äkta hållbarhetsarbete om att jobba mot dessa tre - vilket betyder att det är just ett helhetsperspektiv som krävs. Att producera i exempelvis ekologisk bomull spelar ju inte så stor roll om överkonsumtion är inbyggt i affärsmodellen, precis som att producera färre plagg inte räcker om det innebär att du inte har koll på de sociala villkoren i produktionen och så vidare.

Att ta in alla aspekter och inse sitt ansvar i det - det är det som är mina kriterier när jag värderar vilka bolag jag tycker är ärliga i det de gör eller inte.

Foto: Emma Sundh

Boomerang då? Vad gör de?

Hållbarhet kräver som sagt ett helhetsgrepp - vilket kräver att en måste kika på exakt allt. Och det jag gillar lite extra hos Boomerang är just deras grundidé om att inte sätta något på marknaden som inte har ett andrahandsvärde (något jag skrev om för någon vecka sedan här: Köp för bövelen aldrig något utan andrahandsvärde!) - just för att världen, rent krasst, inte direkt behöver fler prylar. Och att det också lite den utgångspunkten som sedan genomsyrar allt annat de gör också.

Att integrera design och material i ett långsiktigt tänk om att just bara göra sådant som är bärbart, tidlöst och i en kvalitet som håller är en klok grund. Vissa produkter de har i sitt sortiment har sett mer eller mindre likadana ut i decennier - vilket gör att de vet att plaggen både fungerar stilmässigt över tid men också att det gör att de kan garantera kvalitet (har du jobbat med samma tygleverantör i 10 år så har du koll på hur det kommer se ut efter x antal tvättar) Allt för att försöka skapa så lång livslängd på sina plagg som bara är möjligt.

Foto: Emma Sundh

Material och produktion

Materialen då? Jo, mycket fokus ligger på naturmaterial som bomull, linne och ylle. När det gäller bomull är en del ekologiskt men inte allt (tyvärr). De har också fasat ut konventionell viskos till förmån för lyocell och Tencel, och när vi snackar polyester så används det bara i plagg som kräver det pga funktion (exempelvis jackor som ska skydda mot regn, snö och vind) Men som alltid handlar mycket om avvägningar, och funktion och kvalitet är det som alltid går först. D v s de har testat att använda återvunnen polyester i en del jackor men då det inte hållit den kvalitet som krävs för plagget så har de, i väntan på att bättre alternativ ska dyka upp, gått tillbaka till vanlig polyester..

Produktionen sker till 50 % i Europa och 50 % i Kina och Thailand, och fokuset är långvariga och stabila relationer. Exempelvis har de producerat sina skjortor på samma fabrik i över 30 år.

Tanken om att ett plagg har ett konstant värde över en längre tid har också gjort att de helt skippat rea i sin egen webshop (det är däremot inte lagligt att gå in och styra priser hos sina återförsäljare) ) och under Black Friday körde de fullt pris och kampanjen Blue Friday istället, och där 30 % av intäkterna gick till Hållbara hav.

Boomerang-effekten

Men att skapa grejer som håller länge om de sedan inte används är såklart inte smart hållbarhetsmässigt - och det är där Boomerang-effekten kommer in. Boomerangs eget second hand-koncept - de har haft det till och från i 10 år - men nu kommer det snart lanseras på nytt och då kommer du hitta utvalda plagg (som har lämnats in av tidigare användare) i deras webshop.

Och det är exakt en sådan tröja som jag har på mig på alla bilder (antar att den kommer vara till salu om ett tag - så hojta till om du är peppad!) En herrtröja som har tvättats och använts många många gånger sedan den tillverkades 1991. Ja, tröjan är på allvar 5 år yngre än mig - den ser dock, helt ärligt, fräschare ut än vad jag gör (hehe!). Inte en noppra - så ja, att den skulle vara välanvänd och snart 30 år gammal trodde jag inte på först när Catti sa det till mig (men logotypen som syns här på bilden nedan vittnar ju i och för sig om att det är en gammal tröja - den är ju uppdaterad några gånger sedan 1991!)

Foto: Emma Sundh

Sen som med allt: i rätt kontext och med rätt styling blir plagg uppdaterade och tidstypiska (oavsett tidpunkt skulle jag säga). Tröjan är som sagt egentligen en extralarge från herravdelningen, men jag bär den oversize till ett par svarta stuprörsjeans - och vips har den blivit något annat än den var från början.

Att ständigt vara på väg framåt

Det är väl lite så som Catti har sagt när vi träffats: “vi vet att vi gjort grejer av bra kvalitet sedan starten - och utan den vetskapen skulle vi liksom inte kunna göra Boomerang-effekten. Och det är med just tanken om andrahandsvärde som allt i Boomerangs arbete utgår ifrån och måste utgå ifrån”.

Men med det sagt: de är absolut inte klara än. Nä, inte på långa vägar. Exempelvis finns det nästan ingen information alls på deras hemsida om hur de arbetar - så i väntan på det är det fritt fram att maila eller ringa om du har någon hållbarhetsfråga!

Och det är väl just det som kännetecknar ärligt hållbarhetsarbete tycker jag: öppenheten om att en aldrig kan eller ska vara nöjd!

Boomerang

Och i mitt allra sista poddavsnitt för säsongen kommer du få möta både Catti Unenge och Boomerangs produktchef Thomas Neumann - och då kommer vi snacka vidare om allt detta med hur Boomerang tänker, gör och står för. Avsnittet släpps den 10 juni - missa inte det!

Har du någon relation till Boomerang - och vad är dina tankar om märket?

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Boomerang men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR och Reklamsamarbeten på bloggen? Hur och varför jag gör det.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Klimatfrukost - om matsvinn, "ful" mat och olagliga ägg

I stolt reklamsamarbete med Coop och Naturskyddsföreningen
 

Igår gjorde jag, Emma och Maria en så himla rolig grej: vår allra första klimatfrukost. Och vi är så glada att både Coop och Naturskyddsföreningen tyckte att idén var precis lika bra som vi gjorde när vi kom med den - och därför direkt hakade på. Utan dem hade ju det här skojiga aldrig blivit av. Något som vi är så glada för!

Redan när vi startade Klimatklubben i oktober pratade vi om det här: att under en härligt inspirerande frukost sprida kunskap om klimatet vidare till fler. Och att vi ville göra det för influencers, eftersom det vi gör i den rollen är just att influera och inspirera andra (det ingår liksom i själva begreppet!). Och vad är väl då finare än att använda sina kanaler på sociala medier för att skapa ännu fler ringar på vattnet? Helt enkelt en fin möjlighet till att inspirera fler till att vässa klimatglasögonen!

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Sagt och gjort, platsen var Bee Urban - en magisk plats mitt i Stockholm. 800 kvadratmeter takterass med fokus på hållbar stadsutveckling och odling. Kolla bara så fint:

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Klimatsmart frukost

Frukosten var gjord av Matjord - helt vegansk, klimatsmart och i säsong. Och jädrans så himla gott det var - om det är något som jag tycker är så vansinnigt inspirerande så är det just sådant här: när det klimatsmarta är bättre än allt annat. När det är noll uppoffring och bara härligt (säger jag alltså som har lite svårt att ge upp ost och mjölkprodukter p g a tycker det är lite för gott. Men denna frukost gör att ta det där steget att äta färre mejeriprodukter för klimatets skull lite närmare känner jag!)

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Panelsamtal om mat och klimat

Sen då? Ja, vi åt ju inte bara frukost. Utan framför allt snackade vi ju mat och klimat! Och hej vilken ära det var att få moderera denna panel:

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Charlotta Szczepanowski, hållbarhets- och kvalitetschef på Coop, David Kihlberg, chef för klimat och juridik på Naturskyddsföreningen och så kocken Paul Svensson.

Vi snackade faktumet att nästan hälften, 40-50 %, av all världens frukt och grönt som odlas varje år kastas, enligt FN:s mat- och livsmedelsorgan FAO. Och hur galet det är att det beror på att maten är för ful. Yes, utseendehetsen har nått ända in i morotslandet. Krokiga gurkor och asymmetriska potatisar når aldrig oss konsumenter, de sorteras nämligen bort långt innan dess. Det här betyder att miljontals ton fullt ätbar mat kastas för att vi tydligen äter mer med ögat än med magen.

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Olagliga ägg

Vi pratade också om att mycket mat också kastas p g a datummärkning. Enligt siffror från EU-kommissionen orsakas 15-33 % av matsvinnet av att vi tolkar datummärkningen fel. Och vi djupdök i vems ansvar allt detta är. Ja, du gissade rätt: vi har alla ett ansvar: politiker, lagstiftare, företagen och vi konsumenter.

Något hela panelen var rörande överens om. Charlotta berättade om Coop:s senaste kampanj Olagliga ägg och faktumet att en EU-lag gör det olagligt att sälja ägg efter en månad trots att de inte blir dåliga på den tiden. Och ja, det var väl just kontentan också av hela samtalet: att vi alla måste trycka på från våra olika håll!

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Något som också Charlotta poängterade när David och Paul pressade på lite med orden “ni kan väl bara sluta med vissa grejer“ - d v s hon som hållbarhetschef vill gärna göra ännu mer än vad de redan gör på tema klimat men att de också måste förhålla sig till vad deras kunder och medlemmar efterfrågar (hej verkligheten i att driva företag!).

Så med det sagt, här kommer en uppmaning: om du är medlem i Coop - skriv klimatsmarta motioner (Coop är ju unika i och med att de är medlemsägda = du har makt!) och peppa och heja på dem att våga sticka ut hakan ännu mer i detta ämne. För de vill - men de behöver veta att du som handlar hos dem också vill det!

Tillsammans skapar vi förändring.

Fint va?!

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Tack alla ni som kom! Och tack till panelen för så mycket ny kunskap, insikter och inspiration. Så himla fin morgon helt enkelt! Så tacksam för att få göra detta i mitt jobb. Och du, för fler bilder spana in Emma och Maria:s bloggar vettja!

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Den 5:e juni kör vi nästa klimatfrukost - men då med ett helt annat tema. Och precis som denna gång sänder vi live på Instagram från panelsamtalet - håll gärna utkik efter det!

Vad är dina tankar om temat matsvinn? Berätta och kommentera gärna!

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Coop och Naturskyddsföreningen men alla ord och åsikter i inlägget är självklart mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

#InvestForFuture - att steg för steg lära sig pengar

I stolt annonssamarbete med Trine
 

De senaste månaderna har min grej verkligen varit att jag vill förstå det här med pengar bättre, allt för att kunna göra det allra bästa möjliga med mina ihoptjänade slantar ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv. Och det går framåt! Mycket, såklart!, tack vare att jag genom mitt samarbete med Trine får tid (och därmed möjlighet) att läsa på, lära mig mer och på allvar prioritera frågan i mitt liv.

För varje vecka sedan två månader tillbaka har ju jag publicerat en lektion i ämnet hållbar cash på Instagram stories, och det har ju betytt att jag också har lärt mig själv. Och vet ni, ju mer jag lär mig desto roligare och mer intressant blir det!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Och det är väl så det brukar vara: det en inte fattar är helt enkelt inte speciellt skoj. Därför gäller det att få saker att klarna och hitta en tydlig strategi - allt för att det ska sluta kännas helt oöverstigligt. Och det är precis så jag känner bara på några veckor inför det här ämnet. Och det gör mig glad. Vem vet: det här med pengar och investeringar är kanske ett framtida intresse? Jag ska bara lära mig ännu mer först!

I alla fall, hittills har jag som sagt publicerat en drös lektioner, och för er som inte har Instagram eller föredrar att få allt samlat i ett enda inlägg så kommer de första fyra lektionerna här. Håll till godo:

1. Att läsa på och lära sig mer om hållbar cash

Kunskap är första steget till pepp och inspiration - så vi börjar med det! Några bra länkar att läsa mer på är:

Klimatsmarta investeringar

Facebook-gruppen Klimatsmarta investeringar. Gå med här för att kicka igång den där peppen till att läsa mer. Jag tar en runda här lite då och då, jag förstår dock verkligen inte allt som diskuteras. Men jag tänker att det är smart att liksom omge sig med alla dessa begrepp och tankesätt för “värma upp“ hjärnan och såklart också lära mig mer. Plus att jag upplever att alla som är där verkligen är supersnälla och hjälpsamma.

Fair Finance Guide

Fair Finance Guide granskar och hållbarhetsrankar banker. Här kan du se hur just din bank ligger till utifrån olika kriterier. Och denna artikel är väldigt läsvärd tycker jag: Tre sätt att spara schysstare. Det jag kan uppleva som lite deppigt (men det är ju inte Fair Finance Guides fel) är att det egentligen inte finns något klockrent bankalternativ i dagsläget och det gör det ju svårt att på allvar rösta med fötterna. Exempelvis har jag själv Swedbank, något som jag gärna skulle vilja ändra av flera anledningar. De två banker, Ekobanken och JAK, som har allra bästa resultat hos Fair Finance Guide har i sin tur inte de tjänster jag behöver (ex betalkort och swish) Så ja…

WWF och Naturskyddsföreningen

WWF har en hel del bra info om ämnet ekonomi och finans utifrån ett klimatperspektiv, precis som Naturskyddsföreningen - det gillar jag! Mycket klokt och bra att läsa helt enkelt.

Mer kunskap och inspiration alltså!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

2. Vad är dina värderingar?

För att veta var du ska börja behöver du få stenkoll på vad du gillar samt ogillar. D v s vad är dina värderingar? Och vad är hållbarhet för dig?

Skriv en lista på:

  1. Saker du absolut inte vill bidra till med dina pengar (fossilindustrin?, krigsindustrin?, överkonsumtion av prylar?)

  2. Saker du vill stötta (förnybar energi?, cirkulära produktionssystem?)

  3. Finns det något ämne eller bransch som du är lite extra insatt i p g a jobb/utbildning/intresse?

Skriv upp allt, och kom ihåg: ju mer konkret, desto lättare sen!

Ordlista

  • Investera. Lägga dina pengar på sådant så att det kan växa

  • Divestera. Ta dina pengar därifrån så att det krymper.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

3. Förstå att du kan mer än du tror

Vi är uppenbarligen (så fint att ni är så många som har hört av er kring detta!) som tycker att det här med pengar, sparande och investeringar är klurigt. Hur funkar det egentligen?! Och vad ska en spara i?! Aktier, fonder, eller ja vaddå?

Låt oss börja med detta:

Att ge sig i kast med något en inte riktigt förstår är generellt aldrig en bra idé. Särskilt inte när en vill vara råpetig när det gäller etik och hållbarhet. Eller när det handlar om ens surt förvärvade besparingar.

Därför ska du, när det gäller det här ämnet börja med det du förstår. Och successivt som du lär dig mer ge dig i kast med fler saker.

“Men jag fattar verkligen ingenting när det gäller finans!“

Jo, det gör du. Du har kanske en drös intressen, kanske ett jobb och kunskaper om olika saker eller hur? D v s det finns branscher du kan och förstår saker om. Och utifrån detta:

3 tips på hur du ska tänka när du gäller att investera dina pengar:

  • Sprid risk. Satsa aldrig allt på ett kort, utan tänk många olika ställen och sätt att spara /investera.

  • Fokusera på branscher du kan. Välj sådant som du förstår (eller ger dig fasen på att förstå) Exempelvis, du kanske inte fattar aktiemarknaden funkar i sig, men om du har stor kunskap om ett specifikt företag eller bransch kan det ändå vara värt att satsa!

  • Var källkritisk. Googla, leta många källor och läs på om specifika sparsätt. Om allt verkar för bra för att vara sant, så är det nog också det. Exempelvis hög avkastning, liten risk = något är fuffens! Om många källor pratar om både för- och nackdelar = mer trovärdigt än om allt bara låter fantastiskt.

4. Fixa premiepensionen

Premiepension är en del av den allmänna pensionen. Varje år avsätts 2,5 % av din pensionsgrundande inkomst och andra skattepliktiga ersättningar till premiepensionen. Du väljer själv om du vill placera pengarna genom fondval eller om du låter pengarna ligga kvar i det statliga förvalet AP7 SåFa.

Divestera premiepensionen

Och nu ska vi fixa så att din premiepension INTE stöttar fossilindustrin! För ja, AP7 SåFA (det som väljs om du inte väljer aktivt) investerar i fossilbolag!

Häng med på följande guide som Fossil Free Sverige tagit fram:

  1. Logga in på pensionsmyndigheten.se

  2. Scrolla ner till avsnittet om premiepension, klicka Byt fonder.

  3. Klicka “Visa fler filter”

  4. I rullisten för “Oönskade produkter och tjänster” väljer du “Fossila bränslen (olja, gas, kol)” (Många av de fossilfria fonderna är också så kallat etiska fonder, som inte investerar i vapen, tobak, pornografi med mera. Du kan även välja bort dessa i rullisten, eller “Markera alla”)

Därefter:

  1. Du får upp ett urval, som du kan sortera på avgift. Ju lägre dess bättre. Pensionsmyndigheten rekommenderar att du väljer fonder med max 0,4% avgift. I nuläget (feb 2019) finns drygt 30 fonder som är fossilfria och har under 0,4% avgift.

  2. Klicka på plustecknet till vänster om fonden du önskar välja en fond. Du kan välja upp till fem olika fonder, och för att sprida risken är det bra att välja ett flertal.

  3. Scrolla upp till din fondportfölj och fördela hur många procent av din premiepension du vill placera i respektive fond.

  4. Klicka Beställ.

  5. Godkänn beställningen. Du kan byta fonder kostnadsfritt hur många gånger du vill.

Lätt som en plätt alltså att divestera sin premiepension - tar cirka 10 minuter!

Guiden hittar du som sagt på Go Fossil Free. Skriv också på uppropet om att staten borde ta sitt ansvar och inte investera i fossilt i AP-fonderna.

Samt: tipsa andra och sprid ordet!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Pengaskolan fortsätter

Och det här var alltså bara de första fyra delarna av min pengaskola i samarbete med Trine. Varje vecka dyker det ju upp en ny del på Instagram (exempelvis vad är aktier och hur fungerar fonder) - och självklart kommer alla de delarna hitta hit till bloggen också. Håll utkik om ungefär en månad för det!

För dig som vill läsa på mer om Trine (för kunskap är som sagt steg ett!) så hittar du en drös med artiklar på Trines egen blogg. Och mitt inlägg om hur Trine fungerar hittar du som sagt här: Om Trine

Hoppas du gillar!

Har det här inlägget (och/eller pengaskolan på Instagram) lärt dig något nytt? Berätta! Precis som om du har tips på vad jag ska dyka in i längre fram! Ja, finns det något du tycker att fler måste få veta och lära sig?!

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Trine men alla ord och åsikter i inlägget är självklart mina egna. Och detsamma gäller pengarna jag nämner i inlägget, de har jag investerat helt oberoende av mitt och Trines samarbete. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Svenska företag måste berätta var de tillverkar sina kläder

I stolt annonssamarbete med Fair Action
 

Idag är det sex år sedan klädfabriken Rana Plaza kollapsade i Bangladesh, där 1 134 textilarbetare miste livet och över 2 500 skadades. Sedan dess har årsdagen 24 april blivit Fashion Revolution Day (och numera en hel vecka: Fashion Revolution Week), för att på allvar sätta fingret på textilindustrins orättvisor.

När det åtta våningar höga Rana Plaza totalkollapsade var det svårt att identifiera de klädmärken som köpte från fabriken. Enda sättet att ta reda på detta var att intervjua överlevande arbetare och leta i rasmassorna efter klädlappar med märkenas loggor på. Allt för att familjerna till dödsoffren skulle få kompensation från dessa företag.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Fair Action - blåslampan som behövs

Ideella föreningen Fair Action arbetar för att svenska företag ska ta ansvar för sin påverkan på människor och miljö. De granskar hur varor och tjänster är producerade och sätter press på företag att förbättra arbetsvillkor och betala levnadslöner. Och de gör ett förbaskat viktigt jobb om du frågar mig!

Därför känns det såklart minst sagt fantastiskt fint att återigen arbeta tillsammans med dem (för den uppmärksamma: Fair Action har bl a snackat garvningsindustri i min podd samt att jag har benat i de globala målen tillsammans med dem)

Och den här gången ska vi, på årsdagen av Rana Plaza, snacka om vikten av att svenska företag måste berätta var de tillverkar sina kläder och skor. Ja, att de helt enkelt måste offentliggöra sina leverantörslistor som ett första steg för ett seriöst hållbarhetsarbete! Vi ska såklart också prata om hur du, jag och vi alla kan sätta press på att företagen att verkligen leva upp till detta!

Så låt oss börja:

Varför är det viktigt med offentliga leverantörslistor?

Förutom exemplet ovan, d v s orimligheten i att behöva gräva i rasmassor för att få veta vilka företag som bör ta ansvar, finns det två andra tungt vägande skäl:

  • Information om var produktionen sker är nödvändig för att media och organisationer ska kunna granska om företag håller vad de lovar på sina hemsidor och i sina policys, till exempel vad gäller arbetstider och löner. När företagen kan bli granskade får också konsumenter insyn och information om hur de som tillverkat grejerna har det.

  • Fackföreningar och arbetsrättsorganisationer i länderna där produkterna tillverkas kan ta upp dåliga arbetsvillkor eller avskedanden av fackligt aktiva på fabriken också med det köpande klädföretaget, som i sin tur kan sätta press på leverantören.

Om du vill fördjupa dig i det här ämnet så rekommenderar jag den här rapporten: Follow The Thread - The Need for Supply Chain Transparency in the Garment and Footwear Industry

Och så tänker jag så här: den som inte har något att dölja brukar inte ha några problem med att vara transparent och öppen….

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Vilka krav driver organisationer och fackföreningar?

Att det är ett krav på företag att vara öppna och redovisa sin påverkan på mänskliga rättigheter framgår av FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Sedan 2016 pågår en internationell kampanj som bland annat Fair Action (som medlem av Clean Clothes Campaign), Human Rights Watch och den internationella fackföreningsrörelsen står bakom. Kampanjen uppmanar företag att ställa sig bakom en ”Transparency pledge”, vilket en mängd företag har gjort (bl a H&M och Lindex).

(Kampanjen använder #GoTransparent – så använd gärna den hashtaggen när/om du delar på sociala medier!)

Ett krav som koalitionen bakom ”Transparency pledge” drivit är också att flerpartsinitiativ ska ha krav på sina medlemsföretag att vara öppna med var produktionen sker. Nyligen meddelade Fair Labor Association att de kommer börja ställa ett sådant krav på sina medlemmar (läs gärna mer om det här). Initiativet är ett samarbete mellan företag, ideella organisationer och universitet och jobbar för att förbättra arbetsvillkoren i medlemsföretagens leverantörsled. Fenix Outdoor som äger bland annat Fjällräven är en av medlemmarna i initiativet. FLAs beslut är ett tydlig tecken på att öppenhet och ärlighet ligger i tiden!

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Hur öppna är svenska företag?

Tyvärr är det alldeles för få som är öppna.

Fair Action har precis inlett en kampanj för att få fler svenska företag att offentliggöra var deras kläder tillverkas. De företag som omfattas av kampanjen har alla egna varumärken, och urvalet baseras framförallt på omsättningen. Aktörer som förväntas växa är också inkluderade, som nätbutikerna Nelly och Sportamore.

Företag som Fair Action frågat om de kan tänka sig att offentliggöra i vilka fabriker deras egna varumärken tillverkas är: Gekås Ullared, Åhléns, Ellos, Stayhard, Gudrun Sjödén, Intersport, Team Sportia, Stadium, Sportamore och Nelly.

Exempel på företag som redan idag presenterar detaljerad information om sina leverantörsfabriker (i linje med den så kallade ”Transparency pledge”): H&M och Lindex

KappAhl har publicerat en lista över fabrikerna där deras kläder tillverkas, men utan att tala om vilken typ av plagg som respektive fabrik producerar. Information om vilket företag som äger fabriken saknas också, samt hur många personer som arbetar där.

Så följ Fair Action på sociala medier etc för att få uppdateringar i det här. Precis som att jag självklart kommer snacka vidare om detta. För hej, visst blir det väl spännande att se hur dessa företag väljer att svara! Om det blir “Bra idé, klart vi ska offentliggöra listorna!“ eller “Nej. Sådant vill vi inte berätta“. Det kommer ju indikera en hel del tänker jag!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Vad borde företagen göra?

Företagen bör lägga ut information på sina hemsidor om var grejerna tillverkas. Fair Action driver tillsammans med Clean Clothes Campaign och en rad andra ideella och fackliga organisationer en kampanj för att få företag att bli mer öppna om produktionen. Ett antal företag inklusive H&M och Lindex har på grund av kampanjen ställt sig bakom en ”Transparency pledge” (se ovan). Det är ett åtagande om att offentliggöra till exempel adresser till leverantörsfabrikerna, hur många som jobbar där och vilken slags produkter som tillverkas.


Vad kan du göra?

Ställ frågor till personalen när du handlar, till exempel ”Var kan jag hitta information om era leverantörsfabriker?”, ”Var har det här plagget tillverkats?”. Många nätbutiker har chattar där det går att fråga. På så sätt visar du att du vill att företaget ska vara öppet gentemot sina kunder.

Om du vill ha tips och tricks på det här så har jag skrivit en guide i ämnet: Så kontaktar du företag om deras hållbarhetsarbete

Andra bra grejer jag tycker att du ska göra är:

  • Dela vidare: sprid kampanjen, uppmuntra andra att fråga företag, och snacka med alla du känner om det här med att många företag är så hemliga med var de tillverkar.

  • Bli medlem i Fair Action: helt enkelt för att det är smidigt att stötta de som gör grovjobbet!

  • Läs på! Jag har djupdykt i några svenska kedjor här, och skriver om ämnet kontinuerligt precis som också Fair Action exempelvis gör. Kunskap är gött helt enkelt!

Och du, om du vill fortsätta läsa inlägg på temat Fashion Revolution Week tycker jag du ska läsa det jag skrev för prick ett år sedan: Varje vecka ska vara Fashion Revolution Week

Vad är dina tankar om det här ämnet? Och är det något märke eller företag som du vill ska offentliggöra sina leverantörslistor lite extra?

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Fair Action men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR och Reklamsamarbeten på bloggen? Hur och varför jag gör det.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

#osynligtavfall - ett enda par jeans, 25 kg avfall

I stolt annonssamarbete med Avfall Sverige
 

För några veckor sedan berättade jag om en smart hjälp som Avfall Sverige tagit fram när det gäller att rensa och städa: Miljönär-metoden. Ett toppenbra schema helt enkelt att utgå från när en går igenom sina prylar hemma (skriv gärna ut och fäst på insidan av ett skåp/garderob/klädkammare p g a så användbart!)

Att laga det som går att laga och förlänga livstiden handlar ju om att visa respekt för dina grejer och för vad det faktiskt kostat på miljön att producera dem, även efter din tid med dem! Klok avfallshantering och återvinning i all ära, men det absolut bästa vi kan göra är att minska i första ledet. D v s skapa mindre avfall från första början.

Det osynliga avfallet

För det är nämligen så här: prylarna vi köper genererar massvis med avfall redan när de produceras, något som vi så lätt glömmer bort eller aldrig tänker på. Kanske för att det allra mesta vi köper här i Sverige tillverkas på andra sidan jordklotet?! Och det vi inte ser, ja det märker vi inte.

Copy of Osynligtavfall (1).png

Eller vad sägs om följande klädesplagg, och mängden avfall de ger upphov till under själva produktionen:

Kläder och skor

  • Bomullsjeans: 25 kg

  • Träningskläder i polyester (t-shirt o shorts): 17 kg

  • Läderskor: 12 kg

Elektronik

  • Bärbar dator: 1200 kg avfall

  • Mobiltelefon: 86 kg

  • Borrmaskin: 51 kg

Den största mängden av alla dessa kilo när vi pratar elektronik uppstår vid gruvdrift och anrikning av metaller. Och när det gäller exemplen med jeans och träningskläder så är det främst vid produktionen av själva tyget (genom produktionsförluster och avloppsvatten) som det mesta avfallet uppstår. Läderskorna däremot, där är det vid själva tillverkningen av lädret (“produktion av insatsmaterial” som Avfall Sverige kallar det i sin rapport) Mer om detta och alla dessa siffror mer specificerade hittar du här: Avfall Sverige: Osynligt avfall

Att börja räkna in det osynliga avfallet

Så ja, vad säger det här? Jo, om vi börjar tänka på det osynliga avfallet när vi tar våra köpbeslut så blir det, i alla fall i mitt huvud, ännu lättare att se vinsten med att laga eller köpa begagnat. Jag har ju snackat tidigare om second hand i första hand, och min personliga utmaning just nu är att tänka begagnat även när det gäller elektronik (kläder, möbler och sådant är jag ju rätt haj på! ;)).

Och med 1200 kilo avfall för ögonen blir det i alla fall enklare för mig att motivera mig till det nästa gång jag behöver en “ny“ dator. Eftersom jag dessutom arbetar främst genom telefon och dator är det också saker som jag tyvärr behöver byta (eller fixa till!) minst vart tredje år…

Foto: Oskar Swerlander/Erikshjälpen

Återanvänd, laga och återvinn

Och exemplen ovan är bara några exempel. Såklart. Det osynliga avfallet finns i exakt allt. Och det är därför vi måste fokusera på att förlänga livslängden på det som redan har producerats (bättre med 86 kilo avfall 1 gång för en mobiltelefon, än 10 gånger liksom…). Det måste vara enklare att reparera, och allra sist: lättare att återvinna.

Avfall Sveriges fina hemsida: miljönär.se hittar du massvis med inspirerande artiklar på ämnet samt en galet bra lista på reparationsställen för det mesta över hela Sverige. Skräddare, skomakare, secondhand-butiker och andra platser för att förlänga livslängden.

Och med #osynligtavfall i huvudet blir det också mer peppigt att rensa ut det där som ligger oanvänt hemma och aktivera de grejerna så att de används igen (antingen av dig eller någon annan) Men också att faktiskt fundera på vad vi köper och vad vi äger.

För ja, borrmaskinen som “kostar“ 51 kilo avfall: den används ju också bara i snitt i 18 minuter under hela sin livstid… Värt att tänka på.

Mer att läsa

Några andra inlägg som jag har skrivit som jag tror att du ska gilla är:

Varför är det så dyrt att laga och hyra? (eller ja, varför är det så billigt att köpa nytt?!)

Laga kläder - och verkligen göra det

Vad är skillnaden på återvinning, återbruk och återanvändning?

Vad är dina tankar om #osynligtavfall? Tipsa också gärna loss på hur en kan få andra att bli mer av en miljönär?!

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Avfall Sverige men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR och Reklamsamarbeten på bloggen? Hur och varför jag gör det.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Sprid glädje, inte skräp!

I stolt annonssamarbete med Avfall Sverige
 

Det finns ett område jag har blivit väldigt intresserad av på sista tiden, och det är avfall (något jag bl a skrivit om här: 473 kilo - så mycket avfall ger varje svensk upphov till varje år) Yep, låter kanske knäppt: men jag har insett att det liksom är där allt börjar och slutar när vi snackar hållbarhet, miljö och klimat. Problemen såväl som lösningarna. För det är ju det här med att vi köper så vansinnigt mycket grejer och har de alldeles för kort stund som är grundproblemet (och att saker är lite för billiga för många av oss. Det finns nämligen en tydlig korrelation mellan mängden avfall ett samhälle producerar och dess ekonomiska välstånd...)⁣⁣

Och det är utifrån allt detta jag om och om igen tjatar om att vi måste bli bättre (plus peppa och inspierera andra!) på att göra precis tvärtom. D v s köpa färre saker och sedan se till att prylarna används så mycket, så ofta och så länge som bara är möjligt.⁣⁣

Foto: Oskar Swerlander/Erikshjälpen

Kan den ge någon annan glädje?

För den som kanske har lite svårt för att göra den där garderobs- och förrådsrensningen så har Avfall Sverige tagit fram ett himla smart flödesschema. Som gör det lättare att se till att de där prylarna hemma antingen används mer, ges bort eller säljs vidare. Eller om det är trasigt: lagas. Alternativt om loppet helt är kört: återvinns på rätt sätt. Du hittar schemat här (fritt fram att spara och/eller dela vidare!):

Foto: Oskar Swerlander/Erikshjälpen

Miljönär - en sajt med massa bra tips

Sen som alltid: en rensning kan eller ska aldrig vara ett alibi för att köpa nya prylar efteråt. Utan se det som en kickoff på det där smartare tänket: det där det vi äger används och älskas. ⁣⁣(Läs gärna mitt inlägg om Garderobsrensning - steg för steg också!)

Och för dig som vill ha tips på bra ställen att laga prylar: du har väl inte missat Avfall Sveriges fenomenala hemsida: miljönär.se? Där listas skomakare, skräddare, möbeltapetserare, secondhand-butiker och hundratals andra över hela landet som jobbar för att vi ska förlänga livslängden på våra prylar. Så bra!⁣⁣

Foto: Oskar Swerlander/Erikshjälpen

Så ja, återvinning är såklart väldigt bra. Men det bästa och lättaste är såklart att minimera mängden nyproducerat samt att förlänga livslängden på det som redan finns. Och det är exakt det Avfall Sverige vill snacka om: de fixar återvinningen bättre och bättre för varje år, men vi privatpersoner och företag måste också hjälpa till med att minska mängden som kommer in till alla återvinningscentraler samt såklart se till att sortera rätt!

Vad är dina tankar om det här med att rensa? Och har du besökt sajten miljönär.se förut? Berätta!

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Avfall Sverige men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR och Reklamsamarbeten på bloggen? Hur och varför jag gör det.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Erikshjälpen och Secondhand.se

I stolt annonssamarbete med Erikshjälpen
 

För några månader sedan spenderade jag några timmar på Erikshjälpen i Spånga där jag plockade ut flera godbitar kläder. Och nu idag släpps dessa till försäljning i Erikshjälpens grymma webshop secondhand.se!

Foto: Oskar Swerlander/Erikshjälpen

Foto: Oskar Swerlander/Erikshjälpen

Secondhand.se

Jag vet att ni är många runtom i landet som längtansfullt tittar på alla som bor i en större stad där second hand-utbudet är brett och stort. Ja, det är helt enkelt inte superenkelt att hitta grejer i andra hand där det inte kryllar av butiker överlag. Och second hand på webben har ju länge varit en rätt knepig grej (finns ju såklart många köp-och-sälj-sajter, men ofta brukar det falla på att bilder och info är för dåligt eller att utbudet är så stort att det är svårt att veta var en ska börja)

Men just det tycker jag secondhand.se lyckas med: snygga bilder, bra info och ett lagomt stort utbud (som uppdateras ständigt). Prylar, inredning, kläder för både vuxna och barn plus mycket mer.

Och extra skoj är såklart att de saker jag valde ut i en av Erikshjälpens butiker i Stockholm nu finns tillgängliga för alla i hela Sverige - i det som är lite av min egen lilla pop up-butik.

Foto: Oskar Swerlander/Erikshjälpen

Foto: Oskar Swerlander/Erikshjälpen

Vilka butiker ingår i din hållbara shopping-sväng?

Förra veckan skrev jag i inlägget Hur håller jag motivationen uppe för hållbart mode? om att det handlar om att skapa nya shopping-rundor. D v s om du i vanliga fall är van att leta det du behöver i fyra-fem av våra vanligaste fast fashion-kedjor så betyder det att du behöver ersätta dessa med fyra-fem hållbara varianter! Och där är secondhand.se perfekt att slänga in: som den där go-to-butiken att enkelt spana in så fort du är på jakt efter något. På nätet, tillgängligt dygnet runt i hela landet och med inspirerande och härligt upplägg.

Foto: Oskar Swerlander/Erikshjälpen

Foto: Oskar Swerlander/Erikshjälpen

Vad hittar du i min pop-up-butik?

Vad hittas då i min pop-up-shop på secondhand.se? Ja du, jag minns knappt vad jag valde ut. Men jag hoppas att det är exakt så fint som jag ändå kommer ihåg det. Plus att jag ändå känner en viss press nu när jag fått den så vansinnigt fina utmärkelsen Sveriges Second Hand Profil 2019. Jag kan och får liksom inte välja ut dåliga grejer….?! Äh, skämt åsido. Surfa in på Erikshjälpens webshop, spana in mitt utvalda, läs om alla projekt pengarna du handlar för hos dem går till och klappa dig själv på axeln för att det här med second hand ändå är så himla gött. Gör det bara!

Och om du inte vill köpa någon pryl men ge pengar till något av Erikshjälpens projekt så kan du göra också det på secondhand.se. Perfekt som present till någon du gillar! (I helgen skrev ju jag om ett av dessa projekt: Flyttbara skolor i Bangladesh - bra grej!)

Har du hört talas om secondhand.se förut? Och om du har handlat därifrån, berätta gärna vad du hittade!

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Erikshjälpen men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR och Reklamsamarbeten på bloggen? Hur och varför jag gör det.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Klimatsmart sparande och hållbara investeringar - nu kör vi!

I stolt annonssamarbete med Trine
 

Pengar och allt inom det är ett ämne som jag har haft på min att-göra-lista i ungefär ett år nu. Ändå känns det så svårt. Jag vill att mina pengar ska göra gott, men hur tusan ska jag välja rätt när det gäller bank, sparande och placeringar?

Hur sparar jag pengar hållbart?

Rent krasst, jag vill välja så att det både gynnar min egen plånbok på sikt och världen. Jag försöker ju leva efter devisen att det som är gött i mitt liv aldrig får ske på bekostnad av någon eller något annat (därför jag slutade flyga exempelvis) Men när det gäller fonder, aktier och val av bank känns det mest som att allt är mer eller mindre dåligt. Exempelvis har jag tydligen den bank, som  enligt Fair Finance Guide, ligger i topp när det gäller etik och hållbarhet. Men Swedbank känns ju inte i dessa dagar som ett så jädrans härligt val… Ja, det goda alternativen verkar inte direkt växa på träd.

Så hur ska jag tänka?

Klimatsmarta investeringar

Pengar - mitt nästa område för klimatmedvetenhet

Jag är knappast ensam (eller hur?!) om att jag vill göra de mest klimatsmarta, hållbara och etiskt kloka valen i mitt liv. Idag släpper vi svenskar ut 11 ton per person och år. Och enligt alla klimatberäkningar måste vi ju ner till mellan 1-2 ton per person och år för att kunna fixa klimatmålen. Så att aktivt jobba för att minska detta känns självklart.

Men som att 11 ton inte vore nog så bidrar vårt sparande i snitt till ytterligare 8 ton i utsläpp. För det är nämligen så här: vårt sparande i banker, pensionsfonder och försäkringsbolag påverkar klimatet via de investeringar som görs i bolag som utvinner fossila bränslen (Källa: WWF och Sveriges Radio. Siffrorna är från 2014, men det beräknas tyvärr inte ha förändrats till det bättre sedan dess.)

Ja, jag känner verkligen att jag inte kan luta mig tillbaka och känna mig nöjd över mina vardagsval där jag handlar second hand, skippar plastpåsen i butiken och tar tåget istället för flyget när mina sparpengar med stor sannolikhet investeras i oljeindustrin eller något annat som jag faktiskt inte vill stötta.

Därför är att ta grepp över mina pengar något som jag verkligen borde och måste prioritera. Ja, mitt nästa steg att utöva konsumentmakt, och där jag känner att jag kan göra skillnad genom ett aktivt eget val.

Så allt detta, tillsammans med att jag för första gången i mitt liv har ett sparande (tänk vad regelbunden lön kan göra underverk för ens plånbok!) gör att det här känns extremt viktigt.

Men det känns som sagt svårt, som en djungel. För jag vill ju inte bara undvika de sämsta sakerna, jag vill ju också utnyttja möjligheten att låta mina pengar bidra till gott när jag inte använder dem.

Vilka alternativ är egentligen bra?

För ett år sedan skrev jag ett långt inlägg om det här, och ja, jag har väl inte kommit så mycket längre med det goda alternativen sen dess. Förutom då att Trine på riktigt är det sparande jag har haft bäst känsla i magen för hela året. Ja, det enda faktiskt. Allt annat har skavt lite. Men pengarna jag investerat i Trine känns rätt. Som att min cash jobbar med viktiga saker medan jag inte behöver dem: solcellsinvesteringar i områden där många inte har tillgång till el samt att det eldas mycket med kol. Klokt för klimat och människor

Exakt hur Trine funkar har jag skrivit om i det där inlägget från förra året: Trine - att investera pengar så att det känns bra i magen

Foto: Trine

Jag teamar upp med Trine och presenterar: Pengaskolan

Personligen tror jag att den huvudsakliga anledningen till att jag har skjutit upp det här med att ta tag i allt som rör mina pengar (förutom Trine då) har att göra med bristen på goda alternativ. Jag tappar nämligen alltid peppen på saker när jag inte förstår eller vet hur jag ska göra. Och exakt så har jag känt inför det här. Jag vet liksom inte var jag ska börja, och allt känns mest typ jämntjockt kasst. Jag har helt och hållet saknat strategi. 

Men nu ska det bli ändring på det! Jag ska nämligen på allvar få ta tag i ämnet pengar. Och jag ska få göra det på arbetstid och i samarbete med just Trine. Något som känns som ett privilegium om något. Varje vecka kommer jag att hålla en liten pengaskola i Stories på Instagram. Och på bloggen kommer det ett inlägg i månaden fr o m nu på temat hållbart och klimatsmart sparande.

Jag är så otroligt peppad på det här, och så glad att Trine hakade på min idé. För jag tänker att vi ska lära oss tillsammans: jag och ni som läser och följer. Och genom att göra det löpande, varje vecka och månad, så blir det lättare att på allvar ta tag i det här ämnet som för mig alldeles för länge varit något av en surdeg. Det där som jag vet att jag borde, men varken haft kunskap eller pepp till.  

Foto: Trine

Och som sagt, jag vet att jag är den som alltid hittar peppen så fort jag får mer kunskap. Det är när jag saknar metoder och lösningar som jag stoppar huvudet i sanden, så nu ska det vara slut med det. Pengar är mitt nya område för klimatmedvetenhet, och visst vill ni göra det tillsammans med mig?

Så för att kicka igång det här drömsamarbetet: Vad är era tankar och funderingar om det här med pengar? Vad är roligt, tråkigt, lätt eller svårt? Och vad tycker ni jag borde gräva djupare i och vad borde vi snacka om? Ja, ge mig era bästa förslag men också tips och tankar såklart!

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Trine men alla ord och åsikter i inlägget är självklart mina egna. Och detsamma gäller pengarna jag nämner i inlägget, de har jag investerat helt oberoende av mitt och Trines samarbete. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.