Vilket material i kläder är miljövänligast?

Frågan vi alla undrar över: vilket material ska en välja till sina kläder om en vill vara så schysst och hållbar som bara är möjligt?

En snabbguide till textila material

Här kommer en snabbguide till våra vanligaste textila material, samt mina tankar om vad som är bäst respektive sämst. Om du vill fördjupa dig lite ytterligare så länkar jag också till alla de längre och rejält djupgående materialguider jag har publicerat här på bloggen bredvid varje material. Samt: lyssna gärna på mina poddavsnitt: Slow fashion: #5 Material – vad är mest hållbart? och Slow fashion: #4 Vegan – hållbart mode och avvägningar där jag snackar mer om allt detta!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Två kategorier av textila material

Först och främst, lite grundläggande materialkunskap:

Materialen vi använder till våra kläder går att dela upp i två kategorier:

Naturmaterial

Här hittar du allt som har ett naturligt ursprung: sådant som är växter (bomull, linne och hampa) och sådant som kommer från djur (ylle, siden och läder).

Syntetmaterial

Här finns de tyger som har skapats på konstgjord väg. Även denna kategori går att dela in i två: helt syntetiska fibrer samt så kallade regenatfibrer. Bland de helt konstgjorda fibrerna hittar du polyester, polyamid, akryl, elastan och nylon med mera. De är alla gjorda på olja, och är helt framställda på kemisk väg.

Regenatmaterial i sin tur är syntetmaterial men med naturligt ursprung, och där sorteras viskos, tencel och lyocell med mera in. D v s dessa fibrer har celluosa (trä) som grund men för att omvandla detta till textilfibrer krävs en kemisk process.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Bomull

Vårt absolut vanligaste material till kläder är bomull. Av jordens jordbruksmark används 2,5 % till att odla bomull, men hela 25 % av världens alla insektsmedel används på samma yta. Bomull kräver också stora mängder vatten: bara en t-shirt kräver i snitt 2700 liter vatten att producera. Och 2700 liter vatten - ja, det är vad du dricker på ungefär tre år…. Dessutom kan en ju fundera på rimligheten i att använda jordbruksmark för att odla kläder…

Det finns såklart en anledning att vi använder så mycket bomull: det är helt enkelt ett himla härligt, bekvämt och praktiskt material. Men tyvärr är det alltså inte riktigt lika snällt för miljön.

Mitt råd om bomull

  • Köp inte konventionellt odlad bomull: det krävs enorma mängder bekämpningsmedel, vilket såklart inte är speciellt bra för miljön. Och med allra största sannolikhet är inte arbetsvillkoren för den som odlat speciellt bra (Bomull från Uzbekistan produceras exempelvis under slavliknande förhållanden)

  • Köp tredjepartscertfierad ekologisk bomull när/om du handlar nytt: GOTS är den starkaste märkningen enligt mig då de tar in såväl sociala som miljömässiga aspekter. Det finns en hel del märkningar när det gäller bomull. En vanlig märkning som jag tycker att du ska undvika är BCI, den är helt enkelt alldeles för mesig (läs gärna mer om varför: BCI, Better Cotton Initiative - vad betyder det?)

  • Även ekologisk bomull kräver enorma mängder vatten, därför bör du alltid klura på: när exakt måste du köpa ny bomull?

  • Köp mindre och ta hand om det du har. Köp second hand.

Läs mer om bomull här: Bomull – allt du vill veta och lite till

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Polyester, akryl och polyamid

Vårt näst vanligaste material till kläder är polyester och alla dess varianter. Akryl som ofta används för att ersätta ylle, polyamid och nylon som hittas i bland annat strumpbyxor samt elastan för att ge stretch. De olika polyestermaterialen är alla slitstarka och tåliga, och billiga att producera - mycket p g a det rådande oljepriset. Så det är lite därför du hittar polyester i så väldigt mycket. Och ja, polyester är gjort på olja - en inte förnybar källa.

Polyester är rätt praktiskt i form av sin tålighet och funktion, däremot är det kanske inte det härligaste du kan ha på dig i form av svett. För nej, det andas inte, så om du är peppad på känslan av att bära en plastpåse, ja, då är polyester närmast huden materialet för dig….

Mitt råd om polyester

  • Undvik om du kan. Polyester släpper mikroplaster, vilket vi ännu inte har helt full koll på hur det påverkar naturen. Men att små mikroplastbitar inte fångas upp i reningsverken och följer med ut i haven där det mer eller mindre blir fiskmat är knappast något jättebra. Allra värst är polyesterfleece - så köp aldrig detta nytt!

  • Det finns återvunnen polyester vilket såklart är bra om en vill slippa olja, men mikroplastproblemet kvarstår såklart.

  • Polyester och alla dess varianter kan vara smart emellanåt: exempelvis att en gnutta polyamid i strumporna gör livslängden längre, vilket är hållbart. Eller att funktionsjackan kanske kräver denna typ av material - men välj med omsorg. Så fundera alltid på: när exakt måste du köpa polyester?

  • Köp mindre och ta hand om det du har. Köp second hand.

Läs mer om polyester, akryl och polyamid här: Polyester - allt du vill veta och lite till

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Viskos, tencel och lyocell

För att producera ett kilo viskos går det åt 5,5 kilo kemikalier, d v s nog för att det här materialet har ett naturligt ursprung (görs på trä), men speciellt miljövänligt är det inte. Vanlig viskos produceras lite var som helst och utan någon speciellt restriktiv kontroll, så hur mycket som åker vidare ut i vattendrag utan att renas vet vi inte riktigt. Lyocell (Tencel är samma sak men ett registrerat varumärke) är en viskosvariant, men med högre kemikaliekrav samt krav på slutet system. D v s lite snällare mot miljön (däremot inget sagt om hur tyget har färgats eller vävts)

Bambu brukar ofta marknadsföras som ett miljövänligt material, låt oss säga så här: det är en sanning med modifikation. Det är smartare att använda snabbväxande bambu än att odla bomull, men att sedan omvandla bambun till ett tyg, ja, då görs en helt vanlig viskos….

Viskos är ett av mina personliga favoritmaterial: det har ett fint fall och är skönt att ha på sig. Ja, himla bekvämt! Men jag köper det inte nytt - däremot är det mitt bästa second hand-trick!

Mitt råd om viskos

  • Undvik att köpa nytt. Välj de mer kontrollerade varianterna istället: lyocell, Tencel etc (det dyker också upp nya varianter och varumärken hela tiden, så håll utkik efter det!) Men glöm inte det kritiska konsumentögat: hur lyocellen vävts och färgats är också superviktigt att fråga i butik om!

  • Som alltid, fundera på: när exakt måste du köpa viskos?

  • Köp mindre och ta hand om det du har. Köp second hand.

Läs mer om viskos etc här: Viskos, tencel, lyocell och modal - allt du vill veta och lite till

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Ylle

Ylle är tyget och ull är fibern, och den kommer från får. I denna kategori sorteras också andra ullvarianter in som mohair, alpacka, kashmir, merino och angora in.

Ull är ett av de smartaste funktionsmaterialen som finns: det håller dig varm och torr, men ser samtidigt till att du inte blir svettig. Däremot är det alltid klokt att fundera på det här med djurförhållanden vid produktion. Plus, ta väl hand om dina ylleplagg: vädra ofta och när du väl måste tvätta (cirka 1 gång per år?!), använd då enzymfritt tvättmedel.

Mitt råd om ylle

  • Köp 100 % ull och skippa sådant som är uppblandat med skitmaterial som akryl och polyamid. Om du inte köper strumpor förstås: då är det snarare smart att köpa sådant som är uppblandat eftersom strumpor slits så förbaskat fort (och exempelvis polyamid och elastan gör att strumporna håller passform och går sönder långsammare)

  • Och som alltid: köp inte mer än vad du verkligen kommer använda! (om du tycker att ylle kliar prick hela tiden - ja, då kanske det inte är materialet för dig eftersom du antagligen inte kommer att bära plagget så ofta)

  • Fråga i butik efter vilken typ av ull och hur det har producerats. Köper du merino ska du absolut fråga efter mulesingfri (se mer om detta via länken nedan)!

  • Köp gärna second hand och ta hand om det du har så håller plaggen mer eller mindre i evighet!

Läs mer om ylle här: Ull - allt du vill veta och lite till

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Siden

Siden är tyget och silke är fibern, och den kommer från silkeslarven. För att få loss silkestråden (och lösa upp silkskokongen) kokas silkeslarven levande, och för ett enda kilo siden sägs det att det behövs över 3000 kokonger. Så ur ett etiskt och djurrättsligt perspektiv är det viktigt att fundera på det här med användandet av siden tycker jag!

Siden är behagligt och lite lyxigt att bära, inte för inte som det varit ett favoritmaterial i tusentals år! Det här är ett av mina personliga favoritmaterial - och perfekt att leta efter second hand! Siden tar du hand om på lite liknande sätt som ylle: handtvätt och enzymfritt tvättmedel.

Mitt råd om siden

  • Ta väl hand om dina sidenplagg så de håller så länge som möjligt!

  • Köp endast det du verkligen kommer använda ofta och mycket - och köp gärna second hand eller välj så kallad Peace Silk när du handlar.

Läs mer om siden här: Siden - allt du vill veta och lite till

Läder

Läder är materialet som håller länge länge om du tar väl hand om det. Det håller dig torr om fötterna när det gäller skor och en väska i bra kvalitet kan du nog ha resten av livet. Men läder är huden på ett dött djur - vilket är viktigt att ha med sig. 85 % av allt läder i världen garvas med hjälp av krom - något som är extremt giftigt och rejält dåligt för såväl miljö som människorna i produktionen. Välj därför naturgarvat eller vegetabiliskt garvat när du handlar.

Veganläder är ett alternativ för den som inte vill ta på sig ett dött djur, tänk dock på att det mesta veganlädret som finns idag oftast är plastbaserat och därmed gjort på olja (det dyker dock upp många nya material och tekniska innovationer inom detta, så håll utkik efter det!)

Mitt råd om läder

  • Välj bara naturgarvat eller vegetabiliskt garvat läder.

  • Fundera på när exakt du behöver läder? D v s när fyller dess egenskaper en funktion? I skor javisst. Men i dragkedjedetaljer eller den där lappen bak på jeansen? Kanske värt att välja bort när lädret inte uppenbart har egentlig betydelse?

  • Köp bara det du kommer använda länge, välj rejält bra kvalitet och ta hand om det.

  • Köp gärna second hand!

Läs mer om läder här: Läder - allt du vill veta och lite till

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Linne

Linne är tyget och lin är fibern. Lin behöver knappt någon bevattning och klarar sig bra på mark som inte går att använda till matproduktion. Den kan i vissa fall till och med bidra till att rena förorenad mark från till exempel tungmetaller. Så allt detta i kombination med att det inte behövs konstgödsel eller bekämpningsmedel gör det till ett miljösmart material.

Ett härligt material som i alla fall jag tycker förtjänar ett rejält uppsving. Hampa är också det ett material som finns i en del kläder, och det har lite liknande egenskaper som linne.

Mitt råd om linne

  • Köp bara sådant du verkligen kommer vilja använda. Och ta väl hand om det.

  • Även om linne är ett mer miljösmart material än exempelvis bomull ska du självklart alltid vara en kritisk konsument: fråga i butik hur det odlats och var samt hur det har beretts, vävts och färgats.

  • Köp gärna second hand

Läs mer om linne här: Linne - allt du vill veta och lite till

Vilket material är bäst för miljön?

Så, om en ska sammanställa allt detta då: vilket material är bäst för miljön?

Jo, det du använder och gillar bäst. Inget material är direkt bra för miljön om det har producerats helt i onödan. Och allt det som ligger oanvänt tycker jag faktiskt inte har ett existensberättigande. Hårt men sant.

Så svaret på frågan är alltså högst personlig, fundera därför så här i jakten på vilket material som är allra bäst för miljön:

  • Vilka kläder i din garderob använder du mest och gillar bäst? Vilket material är de gjorda i?

  • Vilka kläder som du redan äger har hållit längst? Vad kan du lära dig av det?

  • Vilka kläder och material uppfattar du har ett andrahandsvärde? Välj det när du handlar! D v s vilka typer av material väljer du själv först när du är på klädbyten eller second hand? Och vad brukar ligga kvar sist och som ingen vill ha? (Svar: billiga polyesterkläder och sladdriga bomullsgrejer) Låt bli att köpa allt sådant från första början!

  • Tänk funktion! Vad exakt ska dina kläder göra för dig? Och välj material utifrån det. Rätt material på rätt ställe i bra kvalitet är en bra utgångspunkt.

Det spelar ingen roll om du köper världens schysstaste och mest certifierade bomullsskjorta om du sen använder den två gånger - så enkelt är det. Så tänk alltid, även när du väljer material:

  1. Minimera

  2. Förlänga.

D v s köp mindre nyproducerat (om alls?!) och se sedan till att plaggen används så länge som bara är möjligt. Om du ledsnar snabbt: ja, både köp och skänk till second hand då. Själv kommer merparten i min garderob från second hand och klädbyten: det är där jag haffar materialen jag älskar att ha på mig men inte vill köpa nytt: siden, viskos och bomull och så vidare.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

För dig som vill veta mer

Om du vill grotta ner dig mer i det här med material så hittar du som sagt mina fullständiga och längre materialguider i slutet på respektive material här ovan, samt att jag pratar om detta i två av mina poddavsnitt (länk längst upp i det här inlägget) För dig som vill djupdyka i form av studiecirkel med några vänner så har jag precis släppt en sådan i samarbete med studieförbundet Bilda, mer om den hittar du här: Bilda Slow fashion.

Har du några frågor eller funderingar om det här med material? Lämna en kommentar så snackar vi vidare!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Linne - allt du vill veta och lite till

Nu är det dags för sista delen i min materialguide om våra vanligaste textila material: Linne!

Vill du läsa alla tidigare delar så hittar du dem här: Material

Så följ med när jag svarar på allt det här i den här guiden: 

  • Vad är linne?

  • Vad är skillnaden på lin och linne?

  • Vad är fördelarna med linne?

  • Och vad är nackdelarna med linne?

  • Vad är skötselråden för linne?

  • Och vad ska du tänka på när du köper linne?

Här har jag samlat allt det jag vet, tagit reda på och fått veta om linne genom åren. Om det är något du funderar på, tycker verkar förvirrande eller inte får svar på här, lämna en kommentar! 

Foto: Damon Hatefi

Så, här kommer guiden till allt du vill och behöver veta om linne:

Vad är linne?

Linne är ett material du hittar i såväl kläder som i heminredning. Förr användes det till det allra mesta i hemmet, däribland lakan, kökshanddukar och underkläder. Det är också därför vi än i dag kallar en ärmlös tröja för linne samt säger exempelvis sänglinne och linneskåp!

Råvaran till linne kommer från linplantan. Textilfibrerna sitter i linplantans stjälk och för att få loss dem används en metod som kallas rötning, det betyder att linet får ruttna något. Efter rötning torkas linet, och sedan följer några olika mekaniska moment med syfte att frilägga linfibrerna: häcklas, bråkas och skäktas innan den långa, stela och lite glansiga fibern kan spinnas till garn. Av garnet vävs sedan tyg – det som kallas linne.

Ända fram till 60-talet odlades lin i stor skala i Sverige, men nu sker produktionen främst i Kina, Nederländerna, Belgien, Polen, Estland, Lettland, Litauen och Belarus.

Vad är skillnaden på lin och linne?

Lin är själva fibern och linne är tyget. D v s din linneskjorta är gjord av lin.

Varför välja linne?

Linne är skönt att bära och andas - vilket är perfekt i varmt väder och klimat. Dessutom har det bra uppsugningsförmåga vilket gör att det passar fint till exempelvis disktrasor och handdukar.,

Linne kan kännas lite strävt mot huden (det är ju inte vår mjukaste textilfiber precis!) så därför passar det kanske bäst till de plagg som du inte har närmast kroppen. Det är slitstarkt och tåligt - och allt som kan användas länge (och också används!) är ett bra val.

Kan odlas i kallt klimat - och utan besprutning

Lin går att odla i kallare klimat - för att nå toppkvalitet på fibrerna behöver vädret vara fuktigt och milt. Och ju kallare väder, desto mindre risk för skadedjur och därmed behov av insektmedel (Inom konventionell odling används dock ogräsmedel).

Lin behöver knappt heller någon bevattning och klarar sig bra på mark som inte går att använda till matproduktion. Den kan i vissa fall till och med bidra till att rena förorenad mark från till exempel tungmetaller. Så allt detta i kombination med att det inte behövs konstgödsel eller bekämpningsmedel gör det till ett miljösmart material (jämför gärna med bomull)

Idag bedrivs det, vad jag vet, ingen storskalig linodling i Sverige - men vi har klimatet, potentialen och historien för det! Jag skulle gissa att det som står tillbaka är efterfrågan och ekonomisk bärighet!

Foto: Damon Hatefi

Vad är problemen med linne?

Min personliga åsikt är att linne är något av ett supermaterial som förtjänar mycket mer cred än vad det får. Ja, att det är lite bortglömt.

Och kanske sitter lite av det i att det inte är det mjukaste och mest bekväma material vi har? Jag har själv en linneskjorta som jag teoretiskt sett älskar - ändå har jag den alldeles för sällan. Varför? Jo, för att jag tycker att den är för sträv och kliar.

Det här är ju självklar en högst personlig upplevelse och åsikt - men jag tänker att det ändå sätter lite fingret på frågan om vad som är det mest miljövänliga materialet?! För svaret är: det bästa materialet är det du använder!

Sen som med allt: allt linne är såklart inte schysst. Det gäller ju att alltid ha sitt kritiska konsumentöga med! Hur har det producerats? Var och av vem? Hur har det färgats och bearbetats och så vidare?

Men överlag är linne ett material som har all potential i världen för att produceras på bästa sortens vis - det gäller bara att vi också ser till att göra det!

Foto: Damon Hatefi

Bästa skötselråden för linne?

Plagg av lin behöver rikligt med vatten för att fibrerna inte ska brytas ner när de tvättas. Blötlägg därför först och lägg in fuktigt i maskinen för att undvika brytveck. Proppa inte tvättmaskinen full och centrifugera sparsamt. Krama ur överflödigt vatten försiktigt och häng- eller plantorka. Och eftersom smuts lossnar lättare på linne än på bomull går det bra att tvätta i lägre temperaturer och linet tål inte heller över 60 grader.

Torktumla aldrig - det bryter ner fibrerna (många som säljer linnelakan menar att du ska det - och visst, det är säkert smart om det handlar om att få dig att köpa nytt oftare!)

Mina bästa köptips när du ska köpa linne

Jag har sagt det ovan i det här inlägget: bästa materialet är det som används. Så oavsett hur miljösmart linne må vara så är ju oanvända grejer inte det. Köp därför bara sådant som du verkligen gillar och kommer använda.

Håll lite extra koll på hur och var det producerats och under vilka villkor. Funderaockså lite om skötselråden är något du känner dig bekväm med: för välj bara sådant som du på allvar vet att du orkar ta hand om (om 60 grader och torktumling är det du föredrar, ja, då är kanske inte linne materialet för dig?!)

Mer om linne

Om du vill läsa mer om det här så hittar du mina källor (delar av det här blogginlägget kommer från min och Jennies bok) samt mer info här:

Böcker

Slow fashion: din guide till smart och hållbart mode. Johanna Nilsson och Jennie Johansson (Ordfront förlag, 2016)

Hemsidor

Maria på inredningsbloggen Husligheter: Linne/lin - därför är det ett bra miljöval

Stilmedveten/Sveriges Konsumenter: Materialskolan

Anna Lisa Persson (fd Gröna Trådar): Lin ska inte torktumlas

Tyckte du om det här inlägget?

Mina andra materialguider hittar du här: Material

Om du gillar det du läser och vill supporta, får du mer än gärna ge en engångssumma via Swish: 123 199 72 04.  Alla bidrag möjliggör nämligen för mig att lägga ännu mer tid på att kunna skapa material - som alltid kommer att vara gratis för dig som läser!

Du får också väldigt gärna dela och tipsa om det här inlägget till andra - det skulle göra mig väldigt glad!

Har du några frågor eller funderingar om det här med linne eller andra material? Lämna en kommentar så snackar vi vidare!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Siden - allt du vill veta och lite till

Nu är turen kommen till nästa material i min materialguide: Siden! Och du, om du vill spana in alla andra material jag djupdykt i så hittar du de här: Material

Så följ med när jag svarar på allt det här i den här guiden: 

  • Vad är siden?
  • Vad är skillnaden på siden och silke?
  • Vad är fördelarna med siden?
  • Och vad är nackdelarna med siden?
  • Vad betyder Peace Silk och Ahimsa Silk?
  • Vad är skötselråden för siden?
  • Och vad ska du tänka på när du köper siden?

Här har jag samlat allt det jag vet, tagit reda på och fått veta om siden genom åren. Om det är något du funderar på, tycker verkar förvirrande eller inte får svar på här, lämna en kommentar! 

Foto: Damon Hatefi

Så, här kommer guiden till allt du vill och behöver veta om siden:

Vad är siden?

Siden görs av de trådar som silkesmasken spinner till sin kokong. Silkestrådarna löses sedan upp och spinns till en sammanhängande tråd för att därefter vävas till siden. Siden är ett material som du hittar i lite finare och lyxigare plagg, som exempelvis blusar, klänningar och scarfar.

Världens största silkesproducent är Kina som har en lång sidentradition, redan 4 000 år f kr användes siden! Silkesfjärilens kokong består av en enda lång fibertråd, och för att spinna en tråd som går att väva av behövs 24 kokonger. För att sen få ihop ett kilo silke sägs det att det behövs över 3000 kokonger.

Vad är skillnaden på silke och siden?

Silke är själva fibern och siden är tyget. D v s din sidenskjorta är gjord av silke.

Varför välja siden?

Siden är skönt att bära och ger en lyxig känsla, ja, helt enkelt ett material som känns exklusivt. Tyget andas och du undviker att bli svettig, perfekt i varmt väder och klimat!

Siden i sig är lite skört och ställer rätt höga krav på dig när det gäller att följa skötselråden. Men om du är noga med det får du i gengäld ett material i en fantastisk kvalitet som håller otroligt länge!

Foto: Damon Hatefi

Vad är problemen med siden?

Är det etiskt försvarbart med siden?

För att utvinna silkesfibern kokas silkeskokongerna, och larven dör. Och med tanke på att det behövs tusentals kokonger till 1 kilo silke pratar vi också ett rätt stort manfall.... Så om du funderar på det här med djurrätt kanske inte siden är grejen för dig!?

Det finns också tillverkning där larven inte dör, utan att larven naturligt får lämna kokongen själv. Det kallas PeaceSilk, och jag berättar mer om det lite längre ner i det här inlägget.

Siden är inget för dig som hatar klädvård

Siden är som sagt ett material som kräver en del handpåläggning, och om du är en person som allra helst bara vill slänga in alla dina kläder på 40 grader i maskinen utan att behöva bry dig så nämnvärt, ja, då är siden verkligen inget för dig! 

Så var ärlig med dig själv: hur mycket energi orkar du lägga på att ta hand om sidenplaggen? Om svaret är noll bör du alltså kika på andra material. 

Vad är PeaceSilk eller Ahimsa Silk?

PeaceSilk är "fredligare" sorts siden. Det kan också kallas Ahimsa Silk (Ahimsa är sanskrit och betyder "skada inte") eller Non-Violent Silk. Normalt sett dör silkeslarverna eftersom kokongerna kokas för att lösa upp silkeståden. Men i framställningen av PeaceSilk överlever larven, eftersom den lämnar kokongen själv, alternativt att kokongen klipps upp.

Det som är värt att nämna här är att vi snackar en varelse som lägger hundratals med ägg, så bara för att larven överlevde från kokongen betyder det inte att alla dess avkommor kommer att leva vidare. Snarare är det så att de kommer dö av svält (eller på annat sätt tas av daga), för en silkesfarm har knappast behov eller möjlighet att ta hand om en så enorm utväxling som det här faktiskt betyder.

Foto: Damon Hatefi

Bästa skötselråden för siden?

Siden är som sagt ett litet skört material, så det gäller att ta hand om det försiktigt. Mitt bästa tips är därför att tänka lite over-size. Sidenplagg ska inte vara tajta, utan tänk att exempelvis en en skjorta bör sitta löst över skuldrorna. För då undviker du att slita tyget över ryggen så fort du bara rör armarna.

Men tar du bara hand om det så snackar vi alltså en kvalitet som gjord för att hålla i decennier!

Tvätta siden så sällan du kan, och då gör du så här: 

Handtvätt

Att tvätta siden för hand är det allra bästa - det är skonsamt och går ändå rätt snabbt. Skölj upp i lite ljummet vatten och häng eller lägg för att torka. Och om du frågar mig om vad som är bland det bästa med siden så säger jag utan att tveka att det är så snabbtorkat! Jag brukar rulla mitt nytvättade sidenplagg i en torr frottéhandduk för att trycka ut det sista vattnet, och efter det är det helt torrt på två timmar!

Tvätta i enzymfritt tvättmedel

Viktigt är också att välja enzymfritt tvättmedel. Och här gäller samma som när du tvättar ull! Anledningen är att vanliga tvättmedel är gjorda för att käka upp proteiner, d v s det våra vanligaste fläckar består av (ägg, mjölk, blod etcetera).

Och då djurfibrer, som siden och ylle, är just proteiner kommer det vanliga tvättmedlet sakta men säkert äta upp plagget.

Går det att tvätta siden i maskin?

Allra bäst är att tvätta siden för hand, men om det känns som en oöverstiglig tröskel (som jag gör!) så funkar också maskin. Kör då på handtvättsprogrammet och enzymfritt tvättmedel och var medveten om följande: när du tvättar siden i maskin kommer det efter ett tag se ut som att plagget tappat färg. Det som egentligen har hänt är att fibrerna har rest sig. D v s maskintvätt sliter mer på plagget än vad handtvätt gör - men om det känns helt omöjligt att orka med att tappa upp i handfatet är det här ändå det minst dåliga.

Det du aldrig ska göra i varje fall är att tvätta varmt och med hård centrifugering, då har du snart inget plagg kvar....

Hur tvättar jag siden?

Mina bästa köptips när du ska handla siden!

Siden är ett material som jag tänker att du ska välja utifrån två frågor: hur ställer du dig rent etiskt till materialet? Och ambitionsmässigt, är det ett material du orkar ta hand om?

Personligen gillar jag känslan av siden: det är bekvämt och snyggt, och ger verkligen en känsla av flärd även en grå vardag. Och ju mer siden jag äger desto lättare är det att ta hand om eftersom fler plagg i samma material enkelt går att tvätta tillsammans.

Plagg i siden är för mig noga utvalda favoriter att bära länge. Jag tänker nämligen att siden är alldeles för speciellt för att slitas och slängas - och särskilt också när en vet hur hundratals många silkeslarver som fått sätta livet till.

Så oavsett var du rent djuretiskt hamnar i frågan om siden: ha gärna second hand och PeaceSilk lite extra i åtanke. Samt att aldrig någonsin tänka att det är plagg du kan behandla lite hur som helst - de är helt enkelt alldeles för värdefulla för det! 

Därför gäller som alltid: köp bara sådant du älskar och verkligen vill använda!

Mer om siden

Om du vill läsa mer om det här så hittar du mina källor (delar av det här blogginlägget kommer från min och Jennies bok) samt mer info här:

Böcker

Slow fashion: din guide till smart och hållbart mode. Johanna Nilsson och Jennie Johansson (Ordfront förlag, 2016)

Hemsidor

Greenopedia har en intressant artikel om PeaceSilk och de etiska aspekterna av siden: How is Silk made and is it Humane?

Tyckte du om det här inlägget?

Mina andra materialguider hittar du här: Material

Om du gillar det du läser och vill supporta, får du mer än gärna ge en engångssumma via Swish: 123 199 72 04.  Alla bidrag möjliggör nämligen för mig att lägga ännu mer tid på att kunna skapa material - som alltid kommer att vara gratis för dig som läser!

Du får också väldigt gärna dela och tipsa om det här inlägget till andra - det skulle göra mig väldigt glad!

Har du några frågor eller funderingar om det här med siden eller andra material? Lämna en kommentar så snackar vi vidare!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Läder - allt du vill veta och lite till

Något som gör mig så otroligt glad är att ni verkar tycka om mina materialguider! Och eftersom ert ord är min lag fortsätter jag såklart att djupdyka i ett material i taget - och nu har turen kommit till läder. Det där materialet som vi använder till väskor, skor, accessoarer och en del kläder. 

Så följ med när jag svarar på allt det här i den här guiden: 

  • Vad är läder?

  • Vad är fördelarna med läder?

  • Och vad är nackdelarna med läder?

  • Vad är skötselråden för läder?

  • Vad betyder veganläder?

  • Vad menas med kromgarvat läder?

  • Vad betyder vegetabiliskt garvat läder?

  • Och vad ska du tänka på när du köper läder?

Här har jag samlat allt det jag vet, tagit reda på och fått veta om läder genom åren. Om det är något du funderar på, tycker verkar förvirrande eller inte får svar på här, lämna en kommentar! 

Foto: Damon Hatefi

Så, här kommer guiden till allt du vill och behöver veta om läder:

Vad är läder?

Läder är hud från djur. Saker som görs av läder är exempelvis skor, skärp, jackor och väskor. På en ko går det cirka 16 par skor. Ofta är det ko eller kalv, det vill säga nötläder. Men bli inte förvånad om du emellanåt också dyker på saker gjorda av fisk, säl, ren eller något helt annat djur. Principen är densamma!

Varför välja läder?

Läder är ett oerhört slitstarkt och funktionellt material. Dessutom åldras det vackert och skor som tas om hand och smörjs in är vattentåliga och hållbara i många år.

Det finns en anledning att läder har använts sedan urminnes tider: det är helt enkelt rätt förträffligt!

Vad är problemen med läder?

Är det etiskt försvarbart med läder?

Läder är en bit dött djur. Så är det bara. Och därför är det såklart vettigt att fundera på om det är moraliskt försvarbart att bära läder.

Oftast är läder en biprodukt från köttindustrin, men näst efter köttet och organen är lädret det mest värdefulla på djuret och läderanvändning bidrar därför till köttindustrins lönsamhet. Vilket är viktigt att ha i åtanke.

Garvning av läder är en oerhört smutsig industri

För att läder ska bli så mjukt och följsamt att det kan användas till kläder och accessoarer behöver det garvas. Garvningsindustrin är en av de mest förorenande i världen. 85 % av allt läder garvas med hjälp av krom – en tungmetall som är supergiftig. Vilket rent krasst betyder att merparten av allt läder som säljs i våra butiker med stor sannolikhet också är en miljöbov.... Läs mer nedan under Kromgarvat läder samt hos Fair Action (länkar hittar du längst ner i det här inlägget)

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vad är veganläder?

För den som inte vill använda äkta läder av etiska skäl är veganläder det som står till bjuds. D v s ett substitut som till färg, form och känsla ska likna djurläder så mycket det går.

Det här är ett område med ständig teknisk utveckling - vilket är oerhört spännande. Du har kanske om veganläder gjord på ananasblad? Och nya material dyker hela tiden upp!

Men oftast är veganläder egentligen bara en omskrivning för plast. Och plast, ja, det görs på olja (även här, vad jag förstår, laboreras det friskt med olika sorters olja. För alla sorter är ju nämligen inte råolja som är icke-förnybart. Men om inget annat sägs: utgå från att det är råolja som använts...)

Så med det sagt: utgå inte från att veganläder alltid är schysst. Även en plastpåse är ju i strikt mening vegansk... Utan fråga en extra gång vad som exakt menas med det veganläder du håller i handen, för det varierar stort!

Livslängden för produkter gjorde av veganläder är dessutom ofta kortare än den för vanligt läder (men behöver såklart inte vara det)

Vad betyder kromgarvat läder?

För att en djurhud ska bli mjuk och följsam och möjlig att använda till exempelvis skor och väskor behöver den garvas, det vill säga avhåras, mjukas upp och färgas. I processen används kemikalier som exempelvis krom, vilket medför stora hälsorisker (85 % av världens läder kromgarvas). Den globala sko- och läderbranschen ligger långt efter klädbranschen vad gäller miljö- och hållbarhetsarbete och har bara precis börjat jobba med frågorna. Garveriindustrin i de länder där det mesta lädret produceras är därför idag nästan helt okontrollerad.

De anställda i branschen arbetar allt för ofta utan skyddsutrustning och det är inte ovanligt att se arbetare stå med kemikalielösningar upp till knäna. För omgivande befolkning och miljö är det förödande, då kemikaliebaden ofta släpps direkt ut i vattendrag och förgiftar dem.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Garvning sker i länder som saknar lagstiftning

Det ska sägas att Europa har en förhållandevis hård lagstiftning när det gäller garvning av läder, vilket gör att företag som kanske producerar i Europa (och därmed märker sina produkter med exempelvis Made in Italy) mycket väl kan outsourca själva garvningen till länder där lagstiftning saknas.

För det säger ju sig själv: det är "smartare" att garva läder i Bangladesh för nästan inga pengar alls (och helt utan miljö- och arbetsgivararnasvar) än att behöva förhålla sig till krångliga och dyra regler här....

Varför används krom?

Ja, varför används krom om det nu är så himla farligt? Jo, för att det är ett effektivt sätt att snabba på garvningen. Att naturgarva läder på traditionellt sätt betyder ett arbete på flera veckor: det är en långsam process som kräver mycket jobb. Och för att få lönsamhet i en modeindustri som ständigt pressar priserna är det inte möjligt att låta garvningen ta så lång tid. Att kromgarva går rejält mycket fortare.

Och till viss del kan det också handla om kvalitet: jag har hört branschfolk prata om att det är svårare att få såväl en jämn som en riktigt bra kvalitet med vegetabiliskt garvat. Samt att vissa egenskaper eller strukturer som en vill att lädret ska ha kanske till viss del bara kan uppnås med just en kromgarvning.  

Släng aldrig kromgarvat läder i soporna!

En sak som jag inte alls visste om innan jag och Jennie gjorde research till vår bok var följande: 

I garvningsprocessen för läder används trevärt krom, och när det förbränns omvandlas det till sexvärt krom. Vilket är väldigt giftigt och lätt sprids i grundvattnet. Så kasta aldrig ett par gamla läderskor eller något annat som du misstänker är kromgarvat i brännbart! Utan lämna in det som miljöfarligt avfall.

(Vem som berättade det för oss? En riktig nestor på garvning: Jan Sandlund, som är tredje generationen barkgarvare från Bölebyn, Piteå. Vars son i sin tur driver väskmärket Sandlund/Hossein.)

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vegetabiliskt garvat läder - vad menas med det?

Okej, kromgarvat är riktigt jädra smutsigt. Det bättre alternativet är vegetabiliskt garvat läder eller naturgarvat läder. Då används barkpulver av mimosa, quebracho eller andra träslag. Att garva vegetabiliskt är så som läder garvades förr i tiden (det var ju inte så att vikingarna kromgarvade...)

Det som är värt att nämna är att läder som garvats med (låga halter) krom under något av de första stegen i garvningsprocessen kan säljas som vegetabiliskt garvat. Så fråga gärna en extra gång vad exakt som menas med just den specifika produkten du funderar på att köpa.

Bästa skötselråden för läder?

Läder är som sagt djurhud, och därför har det också liknande egenskaper som människans hud: blir den för torr så spricker den. Därför är det superviktigt att smörja in sina läderprodukter med fett lite då och då: då kommer de att hålla i evigheter!

Ett läder som är torrt riskerar inte bara att gå sönder, det är inte heller vattentåligt (vilket är en bra grej när vi snackar skor!) Så att verkligen ta hand om sina läderprodukter är alltså A och O för att du ska få ut den maximala funktionen av dem! 

Foto: Damon Hatefi

Mina bästa köptips när du ska köpa läder

Först och främst: hur ställer du dig rent etiskt till det här med läder vs. veganläder? Själv är jag exempelvis vegetarian men har ändå valt att bära läder. Anledningen? Ja, att jag ännu mindre vill stötta plastindustrin (och råolja). Samt gillar materialet rent funktionsmässigt: att det andas, är funktionellt och håller i många år. 

Jag vill dock poängtera att just läder är en högst personlig fråga, och också ett typexempel på det här med avvägningar (något jag tidigare skrivit om här: Hållbarhet är att välja - hur väljer du?) Så exakt hur du väljer att göra är alltså upp till dig.

Om du väljer djurläder:

  • Köp så få produkter som bara möjligt. Fundera också på när du behöver läder. Behöver det verkligen var läder på lappen på jeansen? Vad är dess funktion? Kanske är det så att du kan spara det här med att köpa läder till när det verkligen spelar roll: exempelvis ett par skor du vill bära i 10 år?

  • Ta hand om lädret så att produkten håller så länge det bara går.

  • Välj alltid vegetabiliskt/naturgarvat läder när du köper nytt. Om inte det går: säkerställ att det har garvats med så låga halter krom som möjligt och att tillverkningen har skett under kontrollerade former med strikta krav på reningsverk och arbetsvillkor.

  • Kolla gärna second hand: finns produkten du letar efter där?

För dig som väljer veganläder:

Dubbelkolla vad det är för material samt hur det har producerats och under vilka villkor. Återigen: bara för att något är veganskt betyder det inte automatiskt schysst!

Mer om läder

Om du vill läsa mer om det här så hittar du mina källor (delar av det här blogginlägget kommer från min och Jennies bok) samt mer info här:

Böcker

Slow fashion: din guide till smart och hållbart mode. Johanna Nilsson och Jennie Johansson (Ordfront förlag, 2016)

Hemsidor

Den ideella föreningen Fair Action har gjort två riktigt bra granskningar av läderväskor och skor med fokus på den smutsiga garvningsindustrin, läs dem!

Läsvärt om veganläder

Jag vill också tipsa om bloggen Vegan with appetites som har skrivit ett matigt inlägg (på engelska) om just veganläder och dess miljöpåverkan.

Tyckte du om det här inlägget?

Mina andra materialguider hittar du här: Material

Om du gillar det du läser och vill supporta, får du mer än gärna ge en engångssumma via Swish: 123 199 72 04.  Alla bidrag möjliggör nämligen för mig att lägga ännu mer tid på att kunna skapa material - som alltid kommer att vara gratis för dig som läser!

Du får också väldigt gärna dela och tipsa om det här inlägget till andra - det skulle göra mig väldigt glad!

Har du några frågor eller funderingar om det här med läder eller andra material? Lämna en kommentar så snackar vi vidare!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Viskos, tencel, lyocell och modal - allt du vill veta och lite till

Det snackas mycket om att välja kläder av bra kvalitet och i bra material, men vad betyder det egentligen? Det försöker jag ta reda på i mina materialguider. Och nu har turen kommit till viskos och dess olika varianter! För du har kanske sett material som tencel, lyocell, cupro, rayon och modal på tvättlapparna i plagg? Dags att reda ut det tycker jag!

Det här svarar jag på i den här guiden: 

  • Vad är viskos och hur görs det?
  • Och vad är tencel, lyocell, rayon, cupro och modal?
  • Vad är fördelarna med dessa material?
  • Och vad är nackdelarna?
  • Vad är skötselråden för de olika viskosmaterialen?
  • Och vad ska du tänka på när du köper viskoskläder?

Här har jag samlat allt det jag vet, tagit reda på och fått veta om dessa material genom åren. Och ja, det är minst sagt en djungel! Så det här inlägget uppdateras lite eftersom, och du: läs kommentarerna. Där finns så mycket klokheter! 

Om det är något du funderar på, tycker verkar förvirrande eller inte får svar på här, lämna en kommentar!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Så, här kommer guiden till allt du vill och behöver veta om viskos och alla dess släktingar:

Vad är viskos?

Viskos är en så kallad regenatfiber: det betyder att den har naturligt ursprung men att själva fibern utvinns på kemisk väg. Råvaran är celluosa, d v s trä - från exempelvis bambu, tall, gran eller eukalyptus.

Viskos kallas ibland också för konstsilke - just för att det påminner lite om silke i kvalitet och känsla. Men såklart mycket billigare - och det var också så tyget uppkom från början. Som ett alternativ för de som inte hade råd med äkta siden. 

För att omvandla celluosan till viskosfiber används kemikalier, och det sägs att det går åt 5,5 kilo kemikalier för 1 kilo viskostyg. Och bland dessa kemikalier återfinns lösningsmedel som svavelsyra och koldisulfid. Exempelvis koldisulfid är mycket giftigt och kan bl a ge upphov till fosterskador. 

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vad är rayon?

Rayon är samma sak som viskos, men är ett lite äldre namn som främst har använts i USA.

Vad är Tencel och lyocell?

Tencel och lyocell är en variant på viskos, men med skillnaden att det tillverkas på ett mer miljövänligt sätt. Kemikalierna är snällare mot miljön och används i ett slutet system. Lyocell och Tencel är samma sak, men det sistnämnda är ett registrerat varumärke. Och när du väljer Tencel är träråvaran som används FSC-märkt,  d v s hållbarhetscertifierad.

Vad är modal?

Modal är även det ett varumärkesnamn. Det ägs av ett österrikiskt företag och görs på bokträ. Företaget heter Lenzing, och de tillverkar förutom Modal också bl a Tencel och Lenzing Viscose (alla registrerade varumärken) Både Modal och Lenzing Viscose är alltså varianter på vanlig viskos (med liknande kemikalier etc), men kan till viss del anses vara hårdare reglerad eftersom det är ett specifikt företag och dess rykte som står som avsändare.

Vad är cupro?

Cupro är också det en viskosvariant, men det görs på bomullsavfall och inte trä.

Varför ska du välja viskos?

Viskos är helt ärligt ett väldigt trevligt material att ha på sig: det är svalt, skönt och med fint fall. Dessutom är det lättskött: slitstarkt, skrynklar inte så mycket och är rätt lätt att få rent. 

Och när bomullsindustrin ser ut som den gör (mer om det hittar du här: Bomull – allt du vill veta och lite till) så är allt som kan spara på vattenanvändning och bekämpningsmedel bra! Viskos och alla de olika varianterna är verkligen ett material som har sina fördelar, men såklart, också sina nackdelar:

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vad är problemen med viskos?

Mängden kemikalier och bristen på kontroll

Viskos kräver stora mängder kemikalier för att framställas (5,5 kilo för 1 kilo viskos) Och då kontrollen globalt sett är minst sagt bristfällig är det mycket som fortsätter rakt ut i naturen. Om det kan du läsa mer hos en av mina favoritbloggar: Gröna Trådar: Svensk skog förgiftar floder i Indien.

87 % av all världens viskos tillverkas i Kina, Indien och Indonesien. 

Bambutyg är greenwashing

Du har kanske läst och hört om bambu - och vilket superbra material det verkar vara för miljön?! Svaret är ja och nej. Att odla bambu istället för bomull - det är smart. Bambu kräver lite vatten och bekämpningsmedel. Dessutom växer det fort. Men för att sedan göra ett tyg av bamburåvaran - ja, då är processen exakt den samma som vilket viskostyg som helst: massvis med kemikalier. Och ingen eller väldigt lite kontroll över utsläpp och arbetsvillkor. 

Så med det sagt, nästa gång underkläder i bambuviskos omnämns som en välgörare för världen - tänk ett varv till och konstatera att det vanligtvis inte är annat än regelrätt greenwashing. 

Hur har tygerna vävts?

Även om du väljer de viskosvarianter som har tydligare krav på kemikalieanvändning och utsläpp (som Tencel och lyocell) så är det själva fiberframställningen som avses. Hur fibern sedan har blivit ett helt tyg - det vet vi inget om. D v s hur arbetsvillkor och -miljö ser ut på de fabriker som gör tyget det säger alltså certifikaten inget om.

Svårt att veta exakt vad som gäller för de olika materialen

Överlag tycker jag att det är väldigt förvirrande med alla dessa namn på det som egentligen mer eller mindre är samma sak. För även om jag har läst allt jag kommit över så kan jag inte helt svara på vad exakt det är som skiljer de olika materialen åt och vilket som är absolut bäst ur miljösynpunkt och så vidare. Men jag gissar att det är lite resultatet av att det är så många olika koncept och varumärken som utvecklas parallellt? Så med det sagt, är jag så tacksam för alla kloka kommentarer som har fyllts på till det här inlägget från er som specialkunskap om ämnet!

Men som jag har förstått det så är det något i denna stil: 

Snabbgenomgång av de olika materialen:

Viskos: dåliga kemikalier, helt oreglerat och ingen koll.
Lyocell: snällare kemikalier och slutet system för att motverka utsläpp.
Tencel: samma som ovan, men det registrerade varumärket gör det möjligt att kontrollera att allt det utlovade efterlevs.
Modal: liknande en vanlig viskos men görs uteslutande på bokträ. Ett registrerat varumärke hos det österrikiska företaget Lenzing, som anses ha hårdare miljökrav och kontroller.
Lenzing viscose: samma som ovan, men görs inte på bokträ. Samma som modal ang varumärkesägare.
Cupro: görs av bomullsavfall, men med liknande kemikalier som vanlig viskos. 

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Bästa skötselråden för viskos, tencel, modal osv?

Viskos är som sagt ett lättskött material, så att behandla det fel är rätt svårt. Men bra att veta är att det lätt krymper, så sträck gärna lite extra på plagget efter tvätt och stryk gärna. Personligen tycker jag att viskos också är ett kalasbra material att vädra ute - det blir fräscht och slätt. Perfekt för den som tycker att det där med strykning egentligen är rätt trist. 

Mina bästa köptips när du ska köpa viskos

Viskos är ett material som har så mycket potential: att göra tyg av svensk skog eller gamla kläder - tänk vad häftigt! Vi är inte riktigt där än, men det forskas mycket på området och nya bättre och mer miljövänliga varianter dyker hela tiden upp. Så mina bästa råd är därför: 

När du köper viskos:

  • Välj de varianter som har har hårdast krav och är mest kontrollerade. Tencel, Modal och Lenzing Viscose är alla registrerade varumärken, och för att få använda varumärkena måste det som är utlovat vara tydligt uppnått och spårbart. Det är i alla fall så jag tolkar det hela, och om inte det stämmer helt kan du som konsument i alla fall på ett enkelt sätt kontakta företaget som producerat fibern och fråga vidare. Och kom ihåg: exakt hur själva tyget framställts eller hur plagget sytts: det får du inga garantier på utifrån själva materialetiketten.
  • Låt bli vanlig viskos om det inte uttryckligen finns information om spårbarhet etc.
     
  • Så med allt detta sagt, så tänker jag såhär (efter diskussion med Anna-Lisa på Gröna Trådar, tack!) att det är smart att välja i följande ordning:
    1. Tencel
    2. Lenzing Modal och Viskos
    3. Lyocell
    4. Resten

Och som vanligt gäller när du köper nyproducerat:

  • Köp inte mer än vad du behöver.
  • Köp saker du vill ha länge och använd dem!

Mer om viskos

Om du vill läsa mer om det här så hittar du min källor samt mer info här:

Böcker

Slow fashion: din guide till smart och hållbart mode. Johanna Nilsson och Jennie Johansson (Ordfront förlag, 2016)

Hemsidor/bloggar

Gröna Trådar
Stilmedveten

Tyckte du om det här inlägget?

Mina andra materialguider hittar du här: Material

Om du gillar det du läser och vill supporta, får du mer än gärna ge en engångssumma via Swish: 123 199 72 04.  Alla bidrag möjliggör nämligen för mig att lägga ännu mer tid på att kunna skapa material - som alltid kommer att vara gratis för dig som läser!

Du får också väldigt gärna dela och tipsa om det här inlägget till andra - det skulle göra mig väldigt glad!

Har du några frågor eller funderingar om det här med viskos eller andra material? Eller är det så att jag har missat något i den här viskosdjungeln - gör som en drös andra gurus på området och lämna en kommentar. Tillsammans blir vi smartare tänker jag!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Bomull – allt du vill veta och lite till

Det snackas mycket om att välja kläder av bra kvalitet och i bra material, men vad betyder det egentligen? Exempelvis något så vanligt som bomull, vad är det? Är det bra eller dåligt för miljön? Hur funkar de olika certifieringar som finns? Och vad är skötselråden?

Exakt allt det här svarar jag på i den här guiden: 

  • Vad är bomull?

  • Varför ska du välja bomull?

  • Är bomull dåligt för miljön?

  • Vad betyder ekologisk bomull?

  • Vad menas med organisk bomull?

  • Vad är ”Peak Cotton”?

  • Vilka certifieringar finns det för bomull?

  • Vad betyder GOTS-märkningen?

  • Vad är BCI – Better Cotton Initiative?

  • Vad menas med Ökotex?

  • Vad är de bästa skötselråden för bomull?

  • Vad betyder återvunnen bomull?

  • Och vad ska du tänka på när du köper bomullskläder?

I det här inlägget har jag samlat allt det jag vet, tagit reda på och fått veta om bomull genom åren - och du, om det är något du funderar på och inte får svar på här, lämna en kommentar!

Vad är bomull?

Bomull är en textilfiber som växer på bomullsbusken i små duniga bollar. Det svenska ordet ”bomull” kommer från tyskans ”baumwolle” som rakt av betyder ”trädull”, dvs ”vegetabilisk ull”.

Foto: Roger Olsson

Foto: Roger Olsson

Varför välja bomull?

Bomull är ett av de allra vanligaste materialen i kläder – ungefär vartannat plagg i världen är gjort i bomull. Du hittar det bland annat i t-shirts, jeans, skjortor, sweatshirts, strumpor och underkläder. Bomullsfibern är mjuk, följsam och slitstark, och precis som andra naturmaterial andas den. D v s bekvämt, skönt och funktionellt att ha på sig.

Varför är bomull dåligt för miljön?

För att odla bomull krävs stora mängder konstgödsel, bekämpningsmedel och vatten. Som exempel kan nämnas att av jordens totala jordbruksmark används 2,5 % till att odla bomull medan hela 25 % av insektsmedlen som produceras används på samma yta.

Bomull kräver enorma mängder vatten

I Sverige köper vi mer än 10 000 ton t-shirts, de flesta av bomull, varje år. Och för bara en t-shirt krävs det 2 700 liter vatten och för ett par jeans är siffran mellan 6000 och 11 000 liter (ett kilo bomull kräver ungefär 10 000 liter vatten).

Drygt 100 miljoner människor runt om i världen lever på bomullen. 90 % av dem lever i utvecklingsländer och brukar åkerplättar som är mindre än 2 hektar. De småskaliga bönderna är de som är värst utsatta för odlingens risker. De arbetar ofta långa dagar på odlingarna och har varken råd att skaffa skyddsutrustning eller att förlora en endaste skörd. De största bomullsproducerande länderna är USA, Kina, Indien, Uzbekistan och Pakistan.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Bomull är politik

I USA, som står för 40 % av all bomullsodling, subventionerar regeringen sina bomullsodlare, vilket fått världsmarknadspriset att sjunka. Därmed har mindre bomullsodlare i andra länder helt slagits ut. I diktaturen Uzbekistan förekommer både tvångsarbete och barnarbete, trots att det officiellt är förbjudet. Barnen tas ur skolan för att arbeta med bomullsskörden och den enda skyddsutrustning de har mot kemikalierna som bomullen besprutas med är ett tunt tygstycke över huvudet och munnen.

Bomull kräver mängder av kemikalier

Gamla kemikaliemedel som är förbjudna på den europeiska och amerikanska marknaden kan säljas i utvecklingsländer för att företagen ska kunna krama en sista slant ur varorna. 40 000 dör och tre miljoner förgiftas varje år till följd av bekämpningsmedlen, enligt WHO. Tyvärr har vi konsumenter ofta lite eller ingen koll på varifrån själva bomullen kommer. Till exempel händer det att den uzbekiska bomullen hamnar i Sverige genom plagg som tillverkas i till exempel Kina.

Exemplet Aralsjön

En av de största ekologiska katastroferna på jorden som människan själv skapat är delvis orsakad av bomullsodling. Aralsjön, som har varit världens fjärde största insjö – lika stor som tolv vänern tillsammans – är i dag ett par gyttjepölar i en saltöken. Sedan 50-talet har sjön använts för konstbevattning av den törstiga bomullen.

Hela ekosystemet har brutit samman och de närbelägna områdena drabbas numera av sandstormar och förgiftning. Det som tidigare var sjöbotten är numera en kemisk öken. Tidigare levde 24 fiskarter i Aralsjön. I dag är alla borta. Regionen, där bland annat Uzbekistan ingår, är en av världens mest drabbade vad gäller cancerfall, lever- och njurproblem, samt har ovanligt många fall av missbildningar bland nyfödda.
 

Bild:  www.slowfashionuppropet.se  // Johanna Nilsson

Bild: www.slowfashionuppropet.se // Johanna Nilsson

Ekologisk bomull - vad menas med det?

Ekobomull betyder att den är odlad helt utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

Bekämpningsmedlen påverkar såväl naturen som människorna i sin omgivning. Bomullen besprutas för att få bukt med de insektsangrepp som skadar grödorna, men tyvärr drabbas även resterande växt- och djurliv. Och den biologiska mångfalden rubbas. Bekämpningsmedlen förgiftar marken och läcker ut i dricksvattnet, vilket självklart påverkar hälsan hos de som lever i närheten av bomullsodlingarna.

För att det ska fungera att odla ekologiskt måste bonden ägna sig åt växelbruk: bomull ett år och en annan gröda nästa år. Annars utarmas marken och risken för insektsangrepp ökar.

Att odla bomull ekologiskt är inte helt oproblematiskt: det kan kräva mer arbete och ge lite sämre skördar för bonden. Dessutom måste marken ha varit obesprutad i minst tre år samt certifierad för att det ska få klassas som ekologiskt. Och mängden vatten är densamma som vid konventionell besprutad bomull. Även en ekologisk t-shirt kräver alltså mest troligt 2700 liter vatten.  

Dessutom säger det ingenting om resten av processen, användes kemikalier vid exempelvis färgningen av tyget?

Mindre än 1 % av världens bomull är idag ekologisk.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vad betyder organisk bomull?

Organiskt betyder att något har växt, och bomull kommer ju från en växt. Så att bomull är organisk är därför helt självklart! (precis som ungefär exakt allt annat som kommer från naturen)

Oftast används detta ordet i bemärkelsen ”ekologiskt”, så det som nog egentligen avses är en minst sagt lite märklig direktöversättning från engelskans ”organic”, dvs ekologisk.

Vad betyder ”Peak cotton”?

Med ”Peak cotton” menas att vi har nått toppen på hur mycket bomull vårt jordklot klarar av att producera. Efterfrågan på bomull ökar hela tiden, med det gör den också på mat och vatten. Världens befolkning växer och då är det självklart rimligt att fråga sig hur försvarbart det är att använda jordbruksareal och stora mängder vatten till att odla kläder istället för det vi faktiskt behöver för att överleva: mat. Så ja, kanske borde vi helt enkelt minska vårt sug efter bomull, ekologiskt eller ej, för att möta detta.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vilka bomulls-certifieringar finns?

Det finns en hel del olika certifieringar, och det här är minst sagt en djungel! Trots att jag tycker att jag är hyfsat påläst och också gjort research till en bok (Slow fashion: din guide till smart och hållbart mode. Johanna Nilsson och Jennie Johansson. Ordfront förlag, 2016) så förstår jag inte helt vad de olika certifieringarna står för.  

När jag och Jennie arbetade med boken och märkningsguiden som finns med, var det flera av certifieringarna som ställde krav på att deras text skulle stå med utan ändringar. Vi fick alltså i samband med deras logotyp och namn inte skriva våra egna reflektioner och analyser om märkningen, utan deras ord var lag.

Detta gör det självklart, som konsument, extra svårt att värdera vad de olika certifieringarna verkligen betyder. För det är ju ingen märkning som explicit själva skriver ut eller kommunicerar vad de inte beaktar. Och därmed är deras egna texter rätt fluffiga och överlag väldigt positiva. Så ha gärna det i åtanke när du kanske surfar in på en certifierings egen hemsida!

Några av de vanligaste märkningarna som finns i handeln idag är Better Cotton Initiative, GOTS och Oekotex (Ökotex), och de förklarar jag alla närmare här nedan.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vad är Better Cotton Initiative för märkning?

Ett mer rättvisande namn på denna märkning som dyker upp i fler och fler butiker borde vara ”Less Worse Cotton Initiative”. BCI-bomull är inte ekologisk, vilket är väldigt lätt att som konsument tro då de allra flesta kedjor och butiker som säljer denna bomull marknadsför den som något hållbart. BCI betyder egentligen bara något färre kemikalier samt lite mer medvetenhet om vattenanvändning.

Detta är BCI:s mål:

  • Minska användandet av insektsmedel, gödningsmedel och vatten.

  • Ökad kunskap om jord och biologisk mångfald.

  • Förbättrad arbetssituation för bomullsodlarna.

  • Ökad informationen och kunskap mellan odlare.

De flesta, inklusive BCI:s egen hemsida, är väldigt luddiga i vad denna märkning verkligen betyder. Och det är lätt att invaggas i att det är en riktigt bra miljöcertifiering. Ett av få företag som ändå är ärliga i vad BCI innebär är Lindex och de skriver:

Better Cotton är inte ekologisk, men odlas på ett mer hållbart sätt än konventionellt odlad bomull. /.../ Idag är Better Cotton inte spårbart och det går inte att definiera den exakta andelen av Better Cotton som ett plagg innehåll, då systemet tillåter att Better Cotton blandas med konventionellt odlad bomull.
— Lindex

KappAhls hållbarhetschef svarar i sin tur på frågan vad Better Cotton Initiative har gjort för positiva avtryck hos bomullsodlarna:

Och inga gravida kvinnor får vara på fälten när de besprutas. Det har lett till en minskning av missbildningar hos barn.
— Eva Kindgren de Boer, KappAhls hållbarhetschef för produktion.

Låter bra eller hur?! Men frågorna som väcks, nu när gravida kvinnor slutat vara på fälten när de besprutas är bl a: Är alla andra där medan det besprutas? Ja, vad händer med de andra som arbetar på fälten? Och med grundvattnet när kemikalierna sipprar ner där? 

Och om det inte går att spåra ens andelen Better Cotton i det färdiga plagget, vad betyder den här certifieringen i praktiken då?

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

BCI är regelrätt greenwashing

Min åsikt är därför att så som BCI marknadsförs så är det inget annat än regelrätt green washing. BCI är absolut ett steg framåt: detta initiativ är självklart bättre än den helt ocertifierade bomullen. Men med det sagt, det är inte en märkning med höga krav på miljömässig och social hållbarhet.

Flera av de stora kedjorna märker dock upp sina plagg som innehåller BCI med ”Hållbart val”, ”Sustainable choice” och ”Eco” etc. Och därmed har de också jämställt BCI med andra mycket hårdare märkningar som exempelvis GOTS (se nedan), något som jag tycker är extremt vilseledande mot kund!

Jag har skrivit mer om BCI här: BCI, Better Cotton Initiative - vad betyder det?

Vad betyder GOTS?

Global Organic Textile Standard är en märkning för textilprodukter av naturfibrer och finns i två nivåer. En produkt som är GOTS-certifierad på den högre nivån märks med ”ekologisk” och måste innehålla minst 95 % certifierade ekologiska fibrer.

En textilprodukt som märks med ”gjord med ekologisk (t ex bomull)” måste innehålla minst 70 % ekologisk fiberråvara. Märkningen tar hänsyn till miljön samt det sociala ansvaret i hela produktionskedjan; odling, beredning och produktion av färdiga plagg.

Personligen köper jag ingen bomull som inte är GOTS, då jag tycker att detta är den bästa märkningen som finns idag. Den reglerar hela kedjan, allt ifrån den ekologiska odlingen, via kemikalierna i färgning och beredning till levnadslöner för de som arbetar i produktionen. Det är också den märkning, som tillsammans med BCI (suck!) är vanligast i butik idag.

Foto: Roger Olsson

Foto: Roger Olsson

Vad betyder Ökotex/Oekotex?

Ökotex 100 och Ökotex 1 000 ställer inga krav på ekologisk odling utan är internationella hälsocertifieringar för textila produkter. En märkt produkt garanteras vara fri från kemikalierester som kan orsaka allergiska reaktioner eller andra hälsoproblem. Ökotex 1 000 ställer dessutom vissa krav på produktionen där det inte får förekomma miljöskadliga hjälpmedel eller färgämnen.

Men det är alltså inte en ekologisk märkning, även om det är vad vissa märken och företag gärna försöker göra gällande.

Bästa skötselråden för bomull?

Bomull är lättskött och tål tvätt upp till 95 grader. Eftersom vi generellt sällan smutsar ner våra kläder så mycket, behövs det inte särskilt hög temperatur för att få bomullen ren. 30–40 grader räcker bra. Om du tvättar för varmt finns det risk för att plaggen krymper eller förlorar form och färg. Bästa sättet att torka bomullsplagg är liggande eller hängande.

Vad menas med återvunnen bomull?

Att återvinna är självklart bra, men det finns några tekniska begränsningar som gör det rejält klurigare än vad det låter (d v s det de stora klädkedjorna skriver om att de återvinner dina textiler är lite för bra för att vara sant…) Bomull är en naturfiber, och beroende på sort och kvalitet så varierar fiberlängden. Ju längre fiber desto bättre kvalitet. När bomull återvinns så rivs fibern isär för att sedan sättas ihop igen för ett nytt tyg. Detta gör att det nya tyget får en sämre kvalitet än när ny bomull används. Och det går därmed heller inte att återvinna bomull mer än bara någon gång.

Det har dock, alldeles nyligen, gjorts rejält stora forskningsframsteg på det här med återvinning. Och inom kort kommer vi förhoppningsvis kunna se viskostyg gjord på återvunnen bomull – där fiberlängden inte spelar någon roll för kvaliteten då (snälla) kemikalier bryter ner allt till en viskosmassa. Och bomullen kan återvinnas gång på gång.

Mer om återvinning har jag skrivit här: Återvinna textil – hur ska jag kasta mina trasiga kläder? och här: Vad är skillnaden på återvinning, återbruk och återanvändning?

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Mina bästa köptips när du ska handla bomull

Bomull är alltså inte ett helt igenom enkelt material. Ett härligt naturmaterial som är både bekvämt och praktiskt. Men med stora miljökonsekvenser. Så mina råd är därför…

När du köper bomull:

  • Köp endast ekologisk och allra helst GOTS-certifierad när du köper nytt.

  • Köp inte mer än vad du behöver.

  • Köp saker du vill ha länge och använd dem!

  • Och om du kan: testa att ersätta bomullen med någon annat material!

Mer om bomull

Om du vill läsa mer om det här så hittar du min källor samt mer info här:

Böcker

Slow fashion: din guide till smart och hållbart mode. Johanna Nilsson och Jennie Johansson (Ordfront förlag, 2016)
Bomull: en solkig historia. Gunilla Ander (Ordfront förlag, 2010)

Hemsidor/bloggar

Gröna Trådar
Stilmedveten

Tyckte du om det här inlägget?

Mina andra materialguider hittar du här: Material

Om du gillar det du läser och vill supporta, får du mer än gärna ge en engångssumma via swish: 123 199 72 04.  Alla bidrag möjliggör nämligen för mig att lägga ännu mer tid på att kunna skapa material - som alltid kommer att vara gratis för dig som läser!

Du får också väldigt gärna dela och tipsa om det här inlägget till andra - det skulle göra mig väldigt glad!

Har du några frågor eller funderingar om det här med bomull? Lämna en kommentar så snackar vi vidare!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Polyester - allt du vill veta och lite till

Det snackas mycket om att välja kläder av bra kvalitet och i bra material, men vad betyder det egentligen? Det är helt enkelt lite av en djungel. Exempelvis något så vanligt som polyester, vad är det? Hur funkar det och är det något att satsa på?

Exakt allt det här svarar jag på i den här guiden: 

  • Vad är polyester?

  • Vad är fördelarna med polyester?

  • Och vad är nackdelarna med polyester?

  • Vad är skötselråden för polyester?

  • Vad betyder återvunnen polyester?

  • Och vad ska du tänka på när du köper polyesterkläder?

Jag har nämligen samlat allt det jag vet, tagit reda på och fått veta om polyester genom åren - och du, om det är något du funderar på och inte får svar på här, lämna en kommentar!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Så, här kommer guiden till allt du vill och behöver veta om polyester:

Vad är polyester?

Polyester är, näst efter bomull, vårt vanligaste material i kläder. Så om du inte redan brukar gör det: titta på tvättlapparna i klädbutikerna nästa gång. Och jag lovar att du kommer bli förvånad över hur otroligt vanligt det är med polyester.

Polyester är ett syntetmaterial och är gjort av olja. D v s en icke förnyelsebar råvara, och därmed allt annat än en miljövänlig textil.

Andra material som också hör till gruppen syntetmaterial och har olja som bas är: fleece*, nylon/polyamid, akryl och elastan/spandex/lycra.

(* Fleece är egentligen en typ av tyg: det är den ruggade lite ulliga ytan som ger namnet. Så den fleece som jag kommer prata om här är alltså fleece gjord av polyester. Och det är oftast den som vi avser när vi lite slarvigt säger “fleece“ och pratar om exempelvis mikroplaster, se mer nedan om det. Så om du dyker på fleece gjorde av bomull eller ylle så är det alltså en helt annan femma!)

Varför välja polyester?

Polyester är billigt att framställa – mycket p g a det rådande oljepriset. Vilket är rätt demokratiskt i bemärkelsen att polyesterplagg är något som de allra flesta av oss har råd med.

Polyester är väldigt slitstarkt och tåligt, och dessutom det fort och du behöver inte stryka det. Perfekt för dig som tycker att det här med tvätt och klädvård ska vara enkelt och smidigt.

Många gånger är materialen i våra kläder uppblandade med några procent syntetmaterial, och när det gäller plagg som slits mycket kan det ur ett hållbarhetsperspektiv faktiskt vara bra. D v s ett par strumpor i 100 % bomull kommer att slitas och gå sönder fort. Men består de av några procent exempelvis polyamid så blir livslängden väsentligt mycket längre. Och saker vi kan ha länge är såklart alltid en vinst för miljön!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vad är problemen med polyester?

Obekvämt och svettigt

Nog för att polyester är ett himla praktiskt material, men så värst vidare skönt är det faktiskt inte. Materialet gör dig nämligen både svettig och frusen (d v s den exakta motsatsen till ull, som jag har skrivit om här: Ull – allt du vill veta och lite till), och ja, att bära polyester är ungefär exakt som att klä sig i en plastpåse. De är ju nämligen båda gjorda av olja!

Men, och det ska ärligt sägas, om du allt som oftast har polyester på kroppen har du antagligen aldrig tänkt på att det är speciellt obekvämt? Så var det nämligen för mig för cirka 5 år sedan då det mesta i min garderob var gjort av syntetmaterial. Nu däremot när jag har upplevt hur härligt naturmaterial faktiskt är (bomull, ylle och linne m fl), ja, då är det en enorm skillnad. Är en van vid tyg som andas då är det faktiskt helt galet hemskt att bära polyester!

Polyester = mikroplaster i världshaven

Dessutom, om du är en miljövurmare så är det inte bara oljan som råvara som är problemet. Polyester (och alla de andra oljebaserade materialen) släpper nämligen små plastpartiklar varje gång du tvättar det. Och dessa partiklar är så små att det inte fångas upp i reningsverken. Istället fortsätter de ut i våra hav där djurplankton äter upp dem. Vilket på sikt riskerar att försämra livskraft och fortplantningsförmåga hela vägen till toppen av näringskedjan där vi människor finns.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Bästa skötselråden för polyester?

Polyester är som sagt ett slitstarkt och tåligt material, och att behandla det fel går i princip inte. D v s du kan tvätta i hög temperatur och det kommer att hålla. Du behöver inte stryka och det kommer att vara slätt ändå och så vidare.

Däremot är det ett material som du kommer behöva tvätta varje gång du har använt det. Just för att det blir så lätt svettigt då det inte andas och släpper in eller ut luft. Så att vädra ett polyesterplagg är tyvärr dömt att misslyckas. Så om du vill slippa tvätta så förbaskat ofta så är polyester inget för dig.

Vad menas med återvunnen polyester?

Lite då och då dyker en på kläder gjorda av återvunnen polyester (recycled polyester), och ofta är de då gjorda på PET-flaskor eller av gamla polyesterkläder.

Det låter ju förstås himla smart, men det finns några bra saker att veta här:

  • Det råder delade meningar om det verkligen är en miljövinst eller inte att återvinna istället för att använda ny olja till polyester. Det finns nämligen forskning som visar på att det tyvärr går åt mer energi vid återvinning än vid nyproduktion, och det är ju såklart lite skevt.

  • Mikroplaster släpper även från återvunnen polyester när du tvättar. Vilket följer med ut i världshaven där det slutligen blir till fiskmat.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Mina bästa köptips när du ska köpa polyester

Fundera några extra varv på om du verkligen måste köpa polyester (eller (polyester)fleece, nylon/polyamid, akryl och elastan/spandex/lycra). Vissa gånger är det ju nödvändigt: för att öka livslängden i exempelvis strumpor. Men oftast är det faktiskt värt att välja något annat material.

Och det säger jag av såväl miljömässiga skäl som rent egoistiska. Att gå runt klädd i något som faktiskt kan liknas vid att bära en stor plastsäck på kroppen är faktiskt inte speciellt skönt eller bekvämt.

Men om det är så att du trots allt ändå vill bära polyester: välj då en återvunnen variant. Eller ännu hellre: köp second hand (second hand släpper inte heller lika mycket mikroplaster eftersom det är värst första gångerna plagget tvättas.)

Eller skippa helt, om du frågar mig! Det finns så många andra mycket härligare material där ute!(förutom de gånger då polyesterfibern bidrar till ökad kvalitet och livslängd, som i exempelvis strumpor. För ju längre du kan bära och verkligen bär ett plagg - desto bättre för miljön. Glöm inte det!)

Tyckte du om det här inlägget?

Mina andra materialguider hittar du här: Material

Om du gillar det du läser och vill supporta, får du mer än gärna ge en engångssumma via Swish: 123 199 72 04.  Alla bidrag möjliggör nämligen för mig att lägga ännu mer tid på att kunna skapa material - som alltid kommer att vara gratis för dig som läser!

Du får också väldigt gärna dela och tipsa om det här inlägget till andra - det skulle göra mig väldigt glad!

Har du några frågor eller funderingar om det här med polyester eller andra material? Lämna en kommentar så snackar vi vidare!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Ull - allt du vill veta och lite till

Det snackas mycket om att välja kläder av bra kvalitet och i bra material, men vad betyder det egentligen? Det är helt enkelt lite av en djungel. Exempelvis något så vanligt som ull, vad är det? Vad är det bra för? Och vad är skötselråden?

Exakt allt det här svarar jag på i den här guiden: 

  • Vad är ull?
  • Vad är skillnaden på ull och ylle?
  • Varför ska du välja ull?
  • Vad är de bästa skötselråden för ull?
  • Varför noppar sig ull?
  • Hur tar du bort nopporna?
  • Varför kliar ull?
  • Vad betyder mulesing?
  • Ekologisk ull - vad menas med det?
  • Vad menas med återvunnen ull?
  • Är det sant att nästan all svensk ull bränns upp?
  • Och vad ska du tänka på när du köper yllekläder?

Jag har nämligen samlat allt det jag vet, tagit reda på och fått veta om ull genom åren - och du, om det är något du funderar på och inte får svar på här, lämna en kommentar!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Så, här kommer guiden till allt du vill och behöver veta om ull:

Vad är ull?

Ull är en naturfiber och är helt enkelt hår från ett djur. Den mesta ullen kommer från får, men lama, alpacka, get och kanin förekommer också. Och några vanliga begrepp där är: kashmir (get), angora (kanin) och merino (får).

Vad är skillnaden på ylle och ull?

Ull är själva fibern och ylle är tyget. D v s din ylletröja är gjord av ull.

Varför välja ull?

Ull är ett av de smartaste funktionsmaterialen som finns: det håller dig varm och torr, men ser samtidigt till att du inte blir svettig. Ull andas, precis som alla naturmaterial, och har också temperaturreglerande egenskaper (rätt självklart: att vara ett får under sommaren eller i varmt klimat hade varit olidligt annars!) Så att bära ullstrumpor även när det är varmt är inte så konstigt som det kanske låter!

Personligen tycker jag ull är ett material som förtjänar så mycket mer respekt än vad det faktiskt får: det är slitstarkt, funktionellt och ur miljösynpunkt bättre än mycket annat (exempelvis bomull.. just sayin'). Däremot är det som med så mycket annat bra att vara kritisk: så tänk gärna ett varv extra på djurförhållandena vid produktion (och vilka djuretiska frågor det kan väcka).

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Bästa skötselråden för ull?

Jag som är rätt lat tycker att ull är förträffligt av den enkla anledningen att det är superlätt att ta hand om. Så här gör du:

Vädra!

Ull renar sig själv – så häng utomhus vid fuktigt väder och du har ett rent och fräscht plagg dagen efter. (Rätt logiskt: när ullen sitter fast på djuret så är det klart att de inte schamponerar sig själv tre gånger i veckan, de går ju utomhus och håller sig fräscha ändå!)

Tvätta i enzymfritt tvättmedel

När du väl måste tvätta (max en gång i månaden, men allra helst en gång per år) ska du använda ett tvättmedel speciellt anpassat för ull. Anledningen är att vanliga tvättmedel är gjorda för att käka upp proteiner, d v s det våra vanligaste fläckar består av (ägg, mjölk, blod etcetera).

Och då djurfibrer, som ylle och även siden, är just proteiner kommer det vanliga tvättmedlet sakta men säkert äta upp plagget. Ett tvättmedel jag personligen tycker är superbra, och som dessutom är ekocertifierat och funkar för både handtvätt och maskin är: Tangent GC – ull- och sidentvättmedel. Allra bäst är att tvätta ull för hand, men maskin fungerar också. Välj då ylle- eller handtvättsprogrammet. 

Plantorka och forma plagget

När du väl tvättar ditt plagg, se då till att torka plagget liggande så att det inte hänger ut sig på något konstigt sätt på en galge. Och forma plagget! D v s dra försiktigt i plagget när det är fuktigt för att behålla storleken och formen (min mamma gjorde så med mina ylletröjor när jag var liten och jag växte typ aldrig ur dem eftersom det gick att göra dem lite större på det här sättet!)

Förvara liggande

Precis som att du inte ska torka nytvättade ylleplagg på galge ska du inte heller förvara dem så. Vik ihop och förvara liggande så håller de såväl formen som kvaliteten längre. Och lägg gärna en bit cederträ i närheten - det förhindrar ohyra.

Undvik ohyra

Om du bor i ett gammalt hus finns det en risk att det finns ohyra, som exempelvis pälsängrar och mal, ska du bunkra upp lite extra med cederträ. Det här handlar alltså inte om personlig hygien eller hur bra du är på att städa, utan snarare om att gamla kåkar drar åt sig konstiga saker i väggarna.

Samt att du också kan frysa plagget några gånger om du misstänker ohyra, för då dör såväl kryp som eventuella ägg. Perfekt om du exempelvis handlar en del på second hand och vill vara på den säkra sidan när du kommer hem med fynden!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Varför noppar ull?

Att yllekläder noppar betyder egentligen att ullfibern kryper ut från själva stickningen och lägger sig utanpå plagget istället. Anledningarna kan vara flera:

Dålig kvalitet

Ju kortare ullfibrer som används desto mer benägna är fibrerna att lossna, och då noppar plagget lättare. Och längre fibrer betyder, när det gäller textil, bättre kvalitet.

Men bara för att ett plagg noppar så behöver det inte betyda dålig kvalitet, utan det finns så många olika faktorer som spelar in:

Vilket garn som använts

Och här snackar vi alltifrån spinningsteknik, d v s processen att göra ull till ett färdigt garn, till hur mjukt det är. Generellt kan det sägas att ju gosigare ett ylleplagg är, desto mer benäget kommer det vara att noppa. Så ju mjukare ull, desto mer noppor. Vilket kan vara värt att tänka på i butik! (läs: ju strävare ull, och därmed ”kliigare”, desto mindre noppor och desto längre livslängd på plagget)

Vilken stickteknik som använts

Ett slätstickat ylleplagg kommer att noppa mindre än ett strukturstickat. Anledningen är att friktion skapar noppor, och friktion är exakt vad som sker med exempelvis en fiskbensmönstrad tröja där stickningen nöter på sig själv.

Hur energisk du som person är

Ok, låter helkonstigt, men är sant. Om du är en person som svänger mycket med armarna när du går, ja då kommer din tröja att noppas just där. Friktion som sagt! Precis som om du brukar ha en väska som hänger och slänger mot ylletröjan eller något annat som gnuggar ullen!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Hur tar en bort noppor?

Noppor går som sagt att till viss del att undvika, men kanske inte helt. Och då är det fint att veta att de givetvis går att ta bort. Var dock rejält försiktig så att du inte skadar själva plagget. Det här är några bra sätt:

Pilla bort dem

Många noppor lägger sig ovanpå plagget som lösa ullbollar, och då är det bara att dra bort dem med fingrarna.

Använd en noppborttagare

En liten elektrisk maskin som går att köpa på de flesta varuhus.

Ett rakblad och en kam

Kamma upp nopporna försiktigt och raka sedan av dem. Använd kammen som skydd för att inte skada plagget.

Varför kliar ull?

Ullfibern kan till viss del liknas med en mängd hakar/metkrokar, och det är de som gör att det kliar. Och, precis som med nopporna, så gäller följande: ju gosigare och mjukare ull, desto mindre kli. Och ju strävare och hårdare ull (och därmed längre livslängd) desto mer kli. Så om du letar ett ylleplagg att ha resten av livet får du nog leva med lite kli!

Ett tips här om du har ett kliande plagg är att tvätta det (se ovan för tvättråd): då plattas fibrerna till och ”hakarna” lägger sig ner. Och därmed kommer en del av kliandet att försvinna.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vad betyder mulesing?

Mulesing är att hud runt fårens rumpa klipps bort för att förebygga angrepp från blåflugor som samlas i den avföring som ofta fastnar i pälsen. Metoden används främst på merinofår i Australien. Merinofåren är framavlade för att kunna producera så mycket ull som möjligt och har därför en större mängd hud som tenderar att vara lös och rynka sig på fåren.

Förespråkare av mulesing säger att om inte ingreppet utförs så utsätts djuren för onödigt lidande när blåflugan angriper dem. Medan djurrättsorganisationer å sin sida kritiserar ingreppet hårt då ingen bedövning används. Mulesing var för något år sedan en rejält het potatis och gjorde att flera stora företag antingen bojkottar australiensisk merinoull eller kräver intyg på att mulesing inte förekommer.

Men fråga alltid i butik om du är osäker om mulesing använts eller inte – för bara för att det uppmärksammades så stort för några år sedan, gör inte att det försvann från våra butiker!

Vad betyder ekologisk ull?

Ekologisk ull brukar vanligtvis benämnas som ull från en ekologisk djurbesättning, d v s att de har fått i sig ekologiskt foder och bete samt inte utsatts för andra märkliga tillsatser och kemikalier. Det behöver dock inte säga något om hur ullen har behandlats - så kolla gärna lite extra på det och fråga efter exempelvis obehandlad ull om ekologiskt och så giftfritt som möjligt är viktigt för dig. 

Värt att nämna här är att ekologisk ull är himla svårt att hitta. Så även om många märken gärna skulle vilja tillverka sina plagg i ekologisk ull så är det lättare sagt än gjort. Det finns helt enkelt inte tillräckligt stor tillgång och inte heller i tillräckligt bra kvalitet. Och som ni vet, hållbarhet och kvalitet är alltid en avvägning, och tyvärr lirar de inte heller helt samstämmigt alla gånger!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vad betyder återvunnen ull?

En del plagg som finns på marknaden idag är gjorda i återvunnen ull, vilket såklart är en himla smart grej. Men värt att notera är att varje gång en textilfiber återvinns så blir den kortare och tappar en del av sin kvalitet. Så en tröja i återvunnen ull kommer, tyvärr, aldrig att hålla lika länge som en gjord av riktigt bra nyproducerad ull med rejält långa fibrer. Bara så att du vet.

Svensk ull?

Den största delen ull i Sverige idag bränns tyvärr upp och används därmed inte till något - istället importerar vi ylle från andra länder. Vilket såklart är ett helt vansinnigt resursslöseri! Anledningarna är flera, bl a att det är svårt att få ekonomi i att förädla ullen. Så därför tas idag uppskattningsvis endast 10-15 % av all ull i Sverige tillvara.

Vilket såklart känns himla trist! (Så gissa hur glad jag blev när jag dök på en drös finfina halsdukar, mössor och vantar gjord på ull från Öland, Småland och Blekinge när jag letade vinterfina grejer till min butik Replik för några månader sedan: Accessoarer av svensk ull

Ullen i dessa produkter tvättas och spinns i Belgien (för tyvärr har vi inte direkt en uppsjö av spinnerier i Sverige) och stickas sedan till plagg småskaligt i två familjeföretag i Litauen samt Estland)

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Mina bästa köptips när du ska handla ylle!

Som med alla köpbeslut är det ett avvägning mellan hållbarhet, kvalitet och design. Så köp bara sådant som du verkligen gillar och vill ha, tänk snyggt och bekvämt!

Köp 100 % ull och skippa sådant som är uppblandat med skitmaterial som akryl och polyamid. Om du inte köper strumpor förstås: då är det snarare smart att köpa sådant som är uppblandat eftersom strumpor slits så förbaskat fort (och exempelvis polyamid och elastan gör att strumporna håller passform och går sönder långsammare)

Och är du väldigt känslig för att ull kliar ska du såklart välja de mjukare plaggen även om deras livslängd kommer att vara lite kortare, för det viktigaste är ju att du använder det.

Men exakt vad och hur du väljer när du köper ylle är givetvis helt upp till dig!

Tyckte du om det här inlägget?

Mina andra materialguider hittar du här: Material

Om du gillar det du läser och vill supporta, får du mer än gärna ge en engångssumma via Swish: 123 199 72 04.  Alla bidrag möjliggör nämligen för mig att lägga ännu mer tid på att kunna skapa material - som alltid kommer att vara gratis för dig som läser!

Du får också väldigt gärna dela och tipsa om det här inlägget till andra - det skulle göra mig väldigt glad!

Har du några frågor eller funderingar om det här med ylle eller andra material? Lämna en kommentar så snackar vi vidare!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.