Att rita om kartan en aning

Jag startade JohannaN i februari 2009, d v s för exakt åtta år sedan. Min ambition sedan dag ett har alltid varit att skapa smycken där hållbarhet och en transparent och schysst produktion står i fokus. Det är det jag brinner för.

Det jag då inte visste var att det valet också innebar att jag valde en krångligare väg. En snirkligare och snårigare stig för i princip allt jämfört med om jag hade valt att starta ett "vanligt" smyckesmärke.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Köp billigt och sälj dyrt

Grundprincipen i ett företag är att sälja för mer och dyrare än vad kostnaderna är - att söka billigast pris är därför enkel affärslogik. Att få bästa möjliga kvalitet för minsta möjliga kostnad är ett internationellt språk som alla förstår - två variabler som oavsett bakgrund eller land är självklara. Det är så marknaden fungerar och det är vad som såväl erbjuds som efterfrågas.

Att arbeta med hållbarhet och värdesätta de variabler som det innebär betyder därför att en krånglar till det. Stoppar in andra faktorer och värdemätare - menar att "pris" och "kvalitet" helt plötsligt är två relativa begrepp. Vad är ett bra pris? Sker ett lågt pris på bekostnad av den som är en del av produktionskedjan? Är det då ett dåligt pris? Kan det verkligen räknas som bra kvalitet när en inte vet hur människorna bakom produkten mår?

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Hållbarhet - är att krångla till det för sig

Att lyfta in aspekter som hållbarhet, transparens, arbetsvillkor, löner och miljöpåverkan är att rita om kartan en aning. Det är att ifrågasätta och ruska om den del av affärsvärlden som förstår, lever och alltid har levt efter "Bästa möjliga kvalitet för minsta möjliga pris".

Det innebär att vara obekväm, ställa närgångna frågor: vart kommer materialet ifrån? Kan du rita en karta eller modell över tillverkningens alla delar? Vem gör vad och vart? Kan jag besöka produktionen? Kan jag prata med dem?

Frågor som är ovana - som först möts av undrande blickar och frågor som: varför vill du det? Vad ska det vara bra för? Egentligen?

Långsiktighet och bygga relationer

Det är lätt att nå dit en vill om en följer världen och inrättar sig. Pratar det språk som säger lägsta pris för bästa kvalitet. Samtidigt driver inte jag JohannaN för att det ska vara lätt, jag gör det för att jag ska kunna se mig själv i spegeln varje dag. Och då gäller det att klura ut strategier för att nästla sig in, få andra att förstå det som är mitt språk.

En sak är långsiktighet. När jag startade JohannaN hade jag krav på att besöka produktionen direkt hos min samarbetspartner i Bangkok - jag fick nej. Anledningen? Att släppa in en helt okänd affärskontakt luktade industrispionage. Inget annat. Efter ett drygt år av arbete - där jag kunnat visa vad jag går för - var det en annan sak. Att bygga en relation där alla parter kan lita på varandra är alltså ett sätt att rita om kartan en aning.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Att förstå världen

En annan sak är pengar. Begrepp som hållbarhet, rättvis handel och ekologiskt är i ärlighetens namn också trendigt just nu. I Asien, den världsdel jag spenderat mest tid i förutom Europa, är det ovant och rätt okänt. Att komma och ställa krav på märkningar och arbetsmodeller utifrån det här kan förvirra.

Kanske är det så, vilket jag har vänner inom textilindustrin som vittnar om, att ibland skapas det en tillgång utifrån efterfrågan. Om en kund ställer krav på ekologiska tyger är det lätt hänt att säga: "javisst, det har vi! Det du vill ha det har vi". Sen att märkningar och spårbarhet egentligen inte finns är en annan sak. 

Det här handlar inte om att försöka luras - utan snarare om att när jag som individ inte förstår det djupare syftet så är det lättare att bara vara tillmötesgående utan mer tankar än så. Och då hållbarhets- och miljöfrågor specifikt inte är särskilt stora på dagordningen i många länder så blir exempelvis "ekologiskt" bara ett ord, vad det egentligen betyder är inte riktigt klart.

Och då blir lösningen så enkel att det som efterfrågas tillgodoses. Så har det också varit för mig, från början fick jag frågor från vår produktion om: "Varför vill du se när vi sågar smyckena? Det är ju skittråkigt. Vi kan träffas på ett mysigt café istället!".

Men pengar, ja, det är ett språk vi alla förstår. Att faktiskt visa att ju mer bilder, filmer och information jag kan berätta om vår tillverkning desto mer kommer vi sälja. Att vi, ni!, blir peppade av det - och dessutom är det sjukt mäktigt att få visa upp vilken oerhörd talang som ligger bakom att kunna handsåga ett smycke! Det gillar ni som köper smyckena - och om fler gillar det vi gör desto mer kan jag och mina producenter tillsammans växa!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Pengar - det tydligaste språket

Jag är inte naiv: jag vet och jag förstår att pengar är det språk som snackas. Och då blir det också det språk som jag pratar när jag egentligen vill tala om hållbarhet. Och det är inget fel med det - kanske egentligen bättre. Att visa att social och miljömässig hållbarhet också är ekonomiskt hållbart betyder faktiskt långsiktig förändring.

Jag tror nämligen på en värld och en ekonomi där schyssta företag tjänar pengar och oschyssta företag försvinner. Survival of the fittest när det är som bäst - det är, än hur hårt det låter, det jag drömmer om. Vad drömmer du om?

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Hellre inte alls än halvdant - min bästa checklista för köp

Ett av de bästa sätten att mäta en produkts snällhet mot miljön och världen är att fundera på om den verkligen behövs. Uppfyller den kriterierna för att vara användbar, snygg och av bra kvalitet? Kommer den att användas (och förhoppningsvis älskas) tills den går sönder?

Om svaret är ja, då har den ett existensberättigande. Om inte, nej då behövs den inte.

Alla prylar har inte ett existensberättigande

Det känns väldigt hårt att säga det här: men en rakt igenom schysst producerad vara fyller faktiskt ingen direkt funktion om den inte täcker in allt det som vi konsumenter vill ha. En kopp kaffe som är Rättvisemärkt men smakar äckligt missar målet. Precis som en t-shirt av ekologisk bomull som bara håller i fem tvättar. Eller för att inte prata om ett par skor som har världens häftigaste tillverkningshistoria men är osköna att gå i och fula att se på.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Design och praktisk funktion måste helt enkelt vara de saker som går först. För det är med ögat, magen och hjärtat vi väljer och också köper. Sen ska en schysst och hållbar produktion vara självklarhet - kriterier som gör produkten ännu bättre, snyggare och härligare.

Så att något, bara för att det är bättre producerat, per definition skulle ha ett existensberättigande håller jag alltså inte med om. Världen behöver faktiskt inte fler prylar. Och saker som på olika sätt missar målet för vad som efterfrågas och behövs borde faktiskt inte få finnas till. Så enkelt är det i min bok.

Min bästa checklista för köp

Personligen tar jag därför mina köpbeslut i denna ordning, allt utifrån detta tänk: 

  1. Behöver jag det här? Fyller den en funktion? (en grön kofta fyller absolut en funktion när jag inte har något i den färgen)
  2. Är den snygg, tilltalande, bekväm och kommer jag vilja använda den ofta?
  3. Hur är den tillverkad? Är det ett material som känns schysst ur ett hållbarhetsperspektiv? Hur och av vem är den producerad? Och hur är kvaliteten? Är det ett material som kommer hålla länge och är exempelvis sömmarna bra gjorda? D v s kommer jag kunna ha den i många år?

Om magkänslan säger ja på alla tre punkter köper jag. Om svaret är nej på någon av dem så funderar jag ett varv till. Och vet ni: oftast hamnar jag i att om det känns halvdant så köper jag inte alls.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Låt köpbeslut ta tid

Jag har bestämt mig för att om jag inte kan köpa rätt sak då väntar jag hellre lite. Slow fashion och slow living helt enkelt. Alla mina felköp kommer nämligen ur just situationer när jag köpt det minst dåliga. Och nej, det handlar inte om att ha råd att köpa det dyraste. Utan snarare om att ta sig tid att fundera – och att inte kasta sig in i något oöverlagt stressat beslut.

Exempelvis harvade jag runt under flera månader i höstas med endast ett par tights när magen växte ur mina vanliga jeans. Jag fick tvätta ofta, men det kändes ändå värt. För istället för att köpa något jag egentligen inte tyckte om så väntade jag tills jag fick ärva exakt de jeans jag hade spanat in, av en kompis.

De perfekta gravidjeansen hittade jag nämligen på H&M men då de föll på punkt 3 i min checklista ovan, så letade jag second hand istället. Byxorna där uppfyllde dock bara kriterium 3, de var helt enkelt inte tillräckligt snygga eller bekväma (och ingenstans gick det att hitta jeansen jag hade spanat in second hand i rätt storlek).

Så därför kändes det så sjukt värt att vänta lite extra innan jag hade turen att få samt få låna totalt två par perfekta jeans av två kompisar. Så kontentan är: jag är helt enkelt hellre utan, än kör på något halvdant.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Hellre utan än något halvbra

Det är samma när jag handlar mat. Det är ofta det har stått bananer eller te och kaffe på min inköpslista, men väl i butiken hittar jag inget som är Rättvisemärkt. Då går jag därifrån tomhänt. Oavsett hur mycket jag vill ha banan, te eller kaffe. Det är saker, vanor, jag inte kan kompromissa med. Och då är jag hellre utan.

Det är lite som med sociala relationer – jag är hellre själv än spenderar tid med människor jag inte trivs med. Och jag försöker nog faktiskt applicera det här på alla delar i mitt liv: att noggrant välja när jag kan, och lyfta det och de som gör bra saker.

Att aktivt lägga min energi och mina pengar på det, är och känns schysst rakt igenom. Och oavsett om det förändrar världen eller inte: jag mår bra av undvika att göra saker halvdant. Och kan jag inte få det jag vill ha fullt ut är jag hellre utan. 

Och nu vill jag såklart veta vad du tänker om det här, dela och kommentera gärna!

Följ mig också på bloglovin' för att inte missa något och för att spara inlägg till sen.