Svenska företag måste berätta var de tillverkar sina kläder

I stolt annonssamarbete med Fair Action
 

Idag är det sex år sedan klädfabriken Rana Plaza kollapsade i Bangladesh, där 1 134 textilarbetare miste livet och över 2 500 skadades. Sedan dess har årsdagen 24 april blivit Fashion Revolution Day (och numera en hel vecka: Fashion Revolution Week), för att på allvar sätta fingret på textilindustrins orättvisor.

När det åtta våningar höga Rana Plaza totalkollapsade var det svårt att identifiera de klädmärken som köpte från fabriken. Enda sättet att ta reda på detta var att intervjua överlevande arbetare och leta i rasmassorna efter klädlappar med märkenas loggor på. Allt för att familjerna till dödsoffren skulle få kompensation från dessa företag.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Fair Action - blåslampan som behövs

Ideella föreningen Fair Action arbetar för att svenska företag ska ta ansvar för sin påverkan på människor och miljö. De granskar hur varor och tjänster är producerade och sätter press på företag att förbättra arbetsvillkor och betala levnadslöner. Och de gör ett förbaskat viktigt jobb om du frågar mig!

Därför känns det såklart minst sagt fantastiskt fint att återigen arbeta tillsammans med dem (för den uppmärksamma: Fair Action har bl a snackat garvningsindustri i min podd samt att jag har benat i de globala målen tillsammans med dem)

Och den här gången ska vi, på årsdagen av Rana Plaza, snacka om vikten av att svenska företag måste berätta var de tillverkar sina kläder och skor. Ja, att de helt enkelt måste offentliggöra sina leverantörslistor som ett första steg för ett seriöst hållbarhetsarbete! Vi ska såklart också prata om hur du, jag och vi alla kan sätta press på att företagen att verkligen leva upp till detta!

Så låt oss börja:

Varför är det viktigt med offentliga leverantörslistor?

Förutom exemplet ovan, d v s orimligheten i att behöva gräva i rasmassor för att få veta vilka företag som bör ta ansvar, finns det två andra tungt vägande skäl:

  • Information om var produktionen sker är nödvändig för att media och organisationer ska kunna granska om företag håller vad de lovar på sina hemsidor och i sina policys, till exempel vad gäller arbetstider och löner. När företagen kan bli granskade får också konsumenter insyn och information om hur de som tillverkat grejerna har det.

  • Fackföreningar och arbetsrättsorganisationer i länderna där produkterna tillverkas kan ta upp dåliga arbetsvillkor eller avskedanden av fackligt aktiva på fabriken också med det köpande klädföretaget, som i sin tur kan sätta press på leverantören.

Om du vill fördjupa dig i det här ämnet så rekommenderar jag den här rapporten: Follow The Thread - The Need for Supply Chain Transparency in the Garment and Footwear Industry

Och så tänker jag så här: den som inte har något att dölja brukar inte ha några problem med att vara transparent och öppen….

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Vilka krav driver organisationer och fackföreningar?

Att det är ett krav på företag att vara öppna och redovisa sin påverkan på mänskliga rättigheter framgår av FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Sedan 2016 pågår en internationell kampanj som bland annat Fair Action (som medlem av Clean Clothes Campaign), Human Rights Watch och den internationella fackföreningsrörelsen står bakom. Kampanjen uppmanar företag att ställa sig bakom en ”Transparency pledge”, vilket en mängd företag har gjort (bl a H&M och Lindex).

(Kampanjen använder #GoTransparent – så använd gärna den hashtaggen när/om du delar på sociala medier!)

Ett krav som koalitionen bakom ”Transparency pledge” drivit är också att flerpartsinitiativ ska ha krav på sina medlemsföretag att vara öppna med var produktionen sker. Nyligen meddelade Fair Labor Association att de kommer börja ställa ett sådant krav på sina medlemmar (läs gärna mer om det här). Initiativet är ett samarbete mellan företag, ideella organisationer och universitet och jobbar för att förbättra arbetsvillkoren i medlemsföretagens leverantörsled. Fenix Outdoor som äger bland annat Fjällräven är en av medlemmarna i initiativet. FLAs beslut är ett tydlig tecken på att öppenhet och ärlighet ligger i tiden!

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Hur öppna är svenska företag?

Tyvärr är det alldeles för få som är öppna.

Fair Action har precis inlett en kampanj för att få fler svenska företag att offentliggöra var deras kläder tillverkas. De företag som omfattas av kampanjen har alla egna varumärken, och urvalet baseras framförallt på omsättningen. Aktörer som förväntas växa är också inkluderade, som nätbutikerna Nelly och Sportamore.

Företag som Fair Action frågat om de kan tänka sig att offentliggöra i vilka fabriker deras egna varumärken tillverkas är: Gekås Ullared, Åhléns, Ellos, Stayhard, Gudrun Sjödén, Intersport, Team Sportia, Stadium, Sportamore och Nelly.

Exempel på företag som redan idag presenterar detaljerad information om sina leverantörsfabriker (i linje med den så kallade ”Transparency pledge”): H&M och Lindex

KappAhl har publicerat en lista över fabrikerna där deras kläder tillverkas, men utan att tala om vilken typ av plagg som respektive fabrik producerar. Information om vilket företag som äger fabriken saknas också, samt hur många personer som arbetar där.

Så följ Fair Action på sociala medier etc för att få uppdateringar i det här. Precis som att jag självklart kommer snacka vidare om detta. För hej, visst blir det väl spännande att se hur dessa företag väljer att svara! Om det blir “Bra idé, klart vi ska offentliggöra listorna!“ eller “Nej. Sådant vill vi inte berätta“. Det kommer ju indikera en hel del tänker jag!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Vad borde företagen göra?

Företagen bör lägga ut information på sina hemsidor om var grejerna tillverkas. Fair Action driver tillsammans med Clean Clothes Campaign och en rad andra ideella och fackliga organisationer en kampanj för att få företag att bli mer öppna om produktionen. Ett antal företag inklusive H&M och Lindex har på grund av kampanjen ställt sig bakom en ”Transparency pledge” (se ovan). Det är ett åtagande om att offentliggöra till exempel adresser till leverantörsfabrikerna, hur många som jobbar där och vilken slags produkter som tillverkas.


Vad kan du göra?

Ställ frågor till personalen när du handlar, till exempel ”Var kan jag hitta information om era leverantörsfabriker?”, ”Var har det här plagget tillverkats?”. Många nätbutiker har chattar där det går att fråga. På så sätt visar du att du vill att företaget ska vara öppet gentemot sina kunder.

Om du vill ha tips och tricks på det här så har jag skrivit en guide i ämnet: Så kontaktar du företag om deras hållbarhetsarbete

Andra bra grejer jag tycker att du ska göra är:

  • Dela vidare: sprid kampanjen, uppmuntra andra att fråga företag, och snacka med alla du känner om det här med att många företag är så hemliga med var de tillverkar.

  • Bli medlem i Fair Action: helt enkelt för att det är smidigt att stötta de som gör grovjobbet!

  • Läs på! Jag har djupdykt i några svenska kedjor här, och skriver om ämnet kontinuerligt precis som också Fair Action exempelvis gör. Kunskap är gött helt enkelt!

Och du, om du vill fortsätta läsa inlägg på temat Fashion Revolution Week tycker jag du ska läsa det jag skrev för prick ett år sedan: Varje vecka ska vara Fashion Revolution Week

Vad är dina tankar om det här ämnet? Och är det något märke eller företag som du vill ska offentliggöra sina leverantörslistor lite extra?

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Fair Action men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR och Reklamsamarbeten på bloggen? Hur och varför jag gör det.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Använder du kläder? Bra, då är hållbart mode för dig!

Detta inlägg presenteras i samarbete med Fair Action
 

Förra veckan inledde jag stolt ett samarbete i tre delar med en av mina favoritorganisationer Fair Action under kampanjen #FairAgenda. De andra två delarna hittar du här: Del 1: Är du feminist? Bra, då är hållbart mode en grej för dig! och del 2: Vill du ha betalt när du jobbar? Bra, då är hållbart mode för dig!

#FairAgenda handlar om att lyfta tre av de Globala målen för hållbar utveckling, som är en fortsättning och uppdatering på FN:s millenniemål och också det som världens ledare genom FN:s utvecklingsprogram, UNDP, har förbundit sig till under de kommande 15 åren. Och oavsett om du är lagstiftare, politiker, företagsledare eller konsument bör du känna till och arbeta för dem.

Så, dags att spana in följande mål: 

Mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion

Hållbar konsumtion Globala målen

Lagstiftare och politiker har ett enormt ansvar och också stora möjligheter, för att världen ska bli en bättre plats. Om det är några som kan göra storskaliga förändringar i hur vi konsumerar och producerar våra varor runt om i världen så är det dem. 

Genom att anta lagar och riktlinjer för att pusha företag och oss konsumenter till att bli mer medvetna så skapas bra saker. Precis som att de också kan stå för motsatsen. Och det gäller också alla världens företag, och då särskilt de rejält stora. 

Men bara för att det finns väldigt stora aktörer som kan genomföra genomgripande och enorma förändringar är vi konsumenter inte utan ansvar. Vilket det är så lätt att tänka. För på vilket sätt kan lilla jag förändra? Spelar det verkligen någon roll vad jag eller du köper och konsumerar? Det är ju bara en piss i havet i det stora hela…

Men svaret är ja!

Självklart spelar det du gör roll! 

För om du använder kläder, vilket jag förutsätter (för inte är du en av de lyckligt lottade som kan spatsera runt helt naken?!), så angår det här dig!

För inte vill du väl bidra till det här på de platser som producerar våra kläder och skor?

För inte vill du väl bidra till det här på de platser som producerar våra kläder och skor?

Du har ansvar

Att frånsäga sig ansvar är det sämsta en kan göra. Att anse att någon annan ska sitta på lösningen är faktiskt ren och skär lättja. Visst, det kan kännas deppigt och tungt emellanåt när världen ser ut som den gör. Men det du gör och de beslut du tar spelar faktiskt roll. 

Om det är verkligen en inre tillfredsställelse i att känna att du gjorde det du kunde, att du var en av dem som tog ansvar. Och oavsett hur liten eller stor plånbok du har, röstar du på den värld du vill ha med dina pengar.

Det du köper påverkar.

Det du lägger dina pengar på växer. Och det du avstår krymper. Så enkelt är det. Försök därför att konsumera bara sådant du verkligen uppskattar och gillar. 

Dra ditt strå till stacken.

Berätta för klädföretagen att du bryr dig! 

Peppa de företag du tycker gör bra saker, och glöm inte att lägga dina pengar där. Känns det viktigt att det finns butiker i ditt närområde? Bra, handla där. Tycker du att ett företag har rejält bra värderingar? Fint, då är det där du ska lägga dina surt förvärvade slantar.

Kontakta företag och fråga hur de jobbar. Berätta för dem att du bryr dig! 

Hållbar konsumtion - slow fashion

En bra lista på hur du kan kolla om ett företag är bra på det här med hållbarhet är denna, som jag och Jennie har med i vår bok Slow fashion: din guide till smart och hållbart mode (och mer om hur du kan tänka när du handlar hittar du i boken): 

Checklista schyssta företag

  • Vad möts du av på företagets hemsida? Vad företaget väljer att lyfta fram säger mycket om hur de prioriterar och vad som är viktigt för dem.
     
  • Vilket är företagets affärsidé och vad har de för värderingar? Detta är kärnan i företagets verksamhet och berättar vad som styr deras långsiktiga arbete. Det är också den som påverkar alla små, dagliga beslut som tas i organisationen.
     
  • Hur enkelt är det att hitta information om företagets hållbarhetsarbete och deras produktion? Finns det en speciell sida på hemsidan som samlar denna info eller måste du leta dig ner via rubriker och underrubriker för att få reda på hur de arbetar? Genom att göra det enkelt för dig att hitta information om deras hållbarhetsarbete visar de att de är stolta över vad de gör. 
     
  • Hur pratar de om sitt hållbarhetsarbete och sina utmaningar? Får de det att låta som att de gör allt rätt och använder de luddiga begrepp? Då kan det vara så att de i själva verket inte har så bra koll.
     
  • Hur arbetar de med sociala medier? Pratar de hållbarhet där? Om ja, bra! Regelbunden kommunikation visar på äkta engagemang till skillnad från exempelvis en årlig CSR-rapport eller fin hemsida. Det visar att de vill dela med sig av sin kunskap och övertygelse till dig som kund. Dessutom är dessa kanaler en perfekt plats för dig att ställa dina frågor – och är de snabba på att svara och gör det seriöst? Ja, då vet du att du är något bra på spåren.
     
  • Vilken info ger de dig om produkterna i sin webbshop? Om plaggens material och produktionsmetoder är noggrant och detaljerat beskrivna kan du vara säker på att det är ett företag med mycket kunskap om sin påverkan.
     
  • Vad ser du när du kliver in genom dörren till en av varumärkets butiker? Vill de uppmana dig att köpa fler billiga plagg eller visar de tydligt var du kan hitta de hållbara alternativen? Att använda butikskommunikation för att hjälpa dig som kund att shoppa bättre snarare än mer är än så länge ganska ovanligt och något som visar att företaget har tagit ett helhetsgrepp om sitt hållbarhetsarbete.
     
  • Hur kunnig är personalen? Om företaget är seriöst i sitt hållbarhetsarbete ska det genomsyra hela organisationen, även de som är på butiksgolvet.
     
  • Får du som kund lära dig något om plaggen eller hur du ska ta hand om dem? Då vill företaget att du som kund ska kunna ha glädje av dina plagg en längre tid. Det visar att de förstått att deras ansvar inte slutar i och med att plagget lämnat dem.
     
  • Tar de något ansvar för sina plagg när de lämnat butiken? Lämnar de garanti eller lagar de när plaggen gått sönder?
     
  • Tar de hand om uttjänta plagg? Har du möjlighet att lämna in plagg för återvinning? Detta visar på att de tar ett ansvar för hela kedjan, inte bara produktion utan också avfall (och dubbelkolla gärna lite extra vad exakt de menar med återvinning!)
     
  • Jobbar de tillsammans med andra för att påverka? Är de till exempel medlemmar i något branschnätverk eller är de kanske certifierade? Detta visar att de förstår att för att lösa världens hållbarhetsutmaningar måste vi samarbeta.

Ja, börja redan idag: fråga nästa gång du går in i en butik eller skicka ett mail till någon av de butiker eller märken du brukar handla hos. Var trevlig och öppen – visa att du vill väl. Peppa dem att bry sig – för att du bryr dig (och de vill ha och behöver dina pengar!)

Har du tidigare kontaktat något företag eller frågat i butik om deras hållbarhetsarbete? Hur gick det och hur kändes det? Berätta!

Detta inlägg är ett samarbete med Fair Action, men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Del 1 hittar du här: Är du feminist? Bra, då är hållbart mode en grej för dig! och del 2 här: Vill du ha betalt när du jobbar? Bra, då är hållbart mode för dig!  Vill du läsa mer om kampanjen så gör du det här: #FairAgenda. Mer om hur jag arbetar hittar du här: PR, press och samarbeten.

PS. Om du gillar inlägget får du gärna klicka på hjärtat så att jag vet vad du vill läsa mer om. Följ mig också på bloglovin' för att inte missa något och för att spara inlägg till sen. DS.

Tävling! Vinn två platser till Fair Actions 20-årsfest!

Detta inlägg presenteras i samarbete med Fair Action


Nästa torsdag 8 december 17.30-22.00 firar Fair Action 20 år med fest i Stockholm: och som en del i kampanjen #FairAgenda får jag nu tävla ut 2 platser till kalaset!

Tävla så här

Tävla genom att lämna en kommentar till detta inlägg med varför just du ska gå. Nämn också vem du vill ta med dig!

Vinner gör den med härligast motivering. Tävlingen avslutas på måndag 5 november kl 10.00 och då kontaktar jag också vinnaren!

Fair Action 20 års fest

Om festen

Fira 20 år med Fair Action!

Fair Action bjuder in till stort kalas för att fira att de funnits i 20 år! Wow! Samtidigt vill de passa på att avsluta kampanjen #FairAgenda som pågår 17 november - 8 december. Under kvällen kommer vi att mingla, lyssna till ett panelsamtal & svänga våra lurviga!

Världen har #Life #Goals - Hur illa är det egentligen? Och vad kan vi göra?
Paneldeltagare: 

  • Parul Sharma, människorättsjurist och ordförande för regeringens delegation för Agenda 2030
  • Johanna Nilsson, författare av boken "Slow fashion", butiksägare och deltagare i kampanjen #FairAgenda
  • Kristina Areskog Bjurling, hållbarhetsansvarig på Axfood och medgrundare av Fair Action
  • Joel Lindefors, strateg på Futerra - kommunikationsbyrå inom hållbarhet och tidigare projektledare på Rena Kläder
  • Maria Starck ifrån kommunikationsbyrån Madder modererar samtalet.

Efter samtalet blir det mingel & fri dans till DJ Emilie Ebbis Roslund!

P.S. De 20 första får en (på riktigt!) fin goodie bag.

Så med det sagt, kommer bli en grym kväll! Så lämna en kommentar om varför just du borde komma tillsammans med en vän!

Detta inlägg är ett samarbete med Fair Action och är en del i kampanjen #FairAgenda, men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: PR, press och samarbeten.

Vill du ha betalt när du jobbar? Bra, då är hållbart mode för dig!

Detta inlägg presenteras i samarbete med Fair Action
 

Förra veckan inledde jag stolt ett samarbete i tre delar med en av mina favoritorganisationer Fair Action under kampanjen #FairAgenda. Del 1 hittar du här: Är du feminist? Bra, då är hållbart mode en grej för dig! och nu är det alltså dags för del 2. Den tredje och avslutande delen kommer nästa vecka. 

#FairAgenda handlar om att lyfta tre av de Globala målen för hållbar utveckling, som är en fortsättning och uppdatering på FN:s millenniemål och också det som världens ledare genom FN:s utvecklingsprogram, UNDP, har förbundit sig till under de kommande 15 åren. Och oavsett om du är lagstiftare, politiker, företagsledare eller konsument bör du känna till och arbeta för dem.

Så, dags att spana in ett av målen lite närmare: 

Mål 8 - Anständiga arbetsvillkor

Anständiga arbetsvillkor - de globala målen - hållbart mode

Vi vill alla ha betalt för det jobb vi gör. Och vi vill kunna leva på vår lön. Precis som att varken du eller jag vill ha en arbetsmiljö som är farlig, som gör oss sjuka eller får oss att dö i förtid. Ja, att ha anständiga arbetsvillkor helt enkelt. Svårare än så är det faktiskt inte. 

Om jag, här i Sverige, tycker att det är självklart att få lön om och när jag jobbar, ja, då borde det rimligtvis gälla alla andra i hela världen också. 

Men faktum är att väldigt många runtom i världen jobbar många timmar men inte alls har en lön som de kan leva (eller ens överleva) på. Och då pratar vi inte några extravaganser utan grundläggande grejer som mat på bordet och någonstans att bo. Att jobba heltid eller ännu mer men trots det gå hungrig är på riktigt vardag för många av världens textilarbetare. 

Någon annan betalar priset för dina billiga kläder

För om ni inte redan vet det, så är det exakt dessa personer som betalar priset för att du och jag ska få möjligheten att köpa billiga kläder här i västvärlden (Läs gärna mitt inlägg från förra veckan där jag berättar om textilbranschens grundläggande problem och som alla på olika sätt har sitt upphov i den osunda prispressen). Vilket såklart känns sjukt orättvist!

För mig handlar det därför rätt och slätt om en enda grej: global solidaritet. Och det är nog också anledningen till att jag snöat in mig på det här med hållbart mode från första början (för snart 15 år sen när jag var 16 år.)

Hållbart mode - anständiga arbetsvillkor - de globala målen - fair action

Det handlar om global solidaritet

Enligt Svenska Akademins ordlista betyder "solidaritet" gemensamt ansvar. För mig betyder det ansvarig för att det egna valen i vardagen påverkar andra - på såväl en lokal som en global nivå. Ofta ser vi själva inte konsekvenserna av våra val - och då är det självklart svårt att förstå eller ta in just känslan av att vara ansvarig.

Men det är vi, oavsett om vi gillar det eller inte. Och kanske gör det tanken på en global solidaritet än viktigare. Att sätta sig själv i ett större perspektiv. Vi kan inte påverka allt det som sker i vår liv - men i vissa saker har vi full frihet att välja samt välja bort. Välja det som gör andra människor gott och välja bort det som gör dem ont.

Självklart är det svårt, både rent praktiskt och känslomässigt, att fullt veta och kunna ta in vad ens val leder till - men jag tror att grundtanken är viktig: att försöka så ofta det går. Och att alltid utgå från idén om att världen är internationell och att jag är en del av den.

För mig är hållbarhet en konkret metod för just detta - genom att välja sociala och miljömässigt hållbara alternativ påverkas mina medmänniskor positivt. Och genom att inte göra det påverkas de allra oftast negativt.

I min vardag betyder det att konsumera så genomtänkt och klokt jag bara kan.

Global solidaritet - hållbart mode

"Det kunde ha varit jag"

Det betyder också att så ofta jag kan utgå från insikten om att "det kunde ha varit jag". Genom att tänka den tanken lite oftare får, i alla fall jag, en helt annan blick på min omvärld. Det är tydligt för mig vad jag ser som acceptabla arbetsvillkor och ett värdigt liv - och hur ska jag kunna förneka andra att också eftersträva det?

Bara för att vi har olika bakgrund betyder det inte att vi har olika sätt att se på vad vi exempelvis tycker är skäligt betalt för vårt arbete eller vad vi anser är okej levnadsvillkor.

Jag tänker att alla nog vill leva ungefär som jag - och då måste mina val i livet grunda sig på det. En solidaritet mot mig själv och min omvärld. Det tror jag är grunden för en mer hållbar och långsiktig värld. 

Och att inte förvägra andra anständiga arbetsvillkor genom min konsumtion är definitivt det minsta jag kan göra. 

Vad har du för tankar om det här? Håller du med eller inte alls? Låt mig veta!

Detta inlägg är ett samarbete med Fair Action, men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Del 1 hittar du här: Är du feminist? Bra, då är hållbart mode en grej för dig! och del 3 i detta samarbete kommer nästa vecka. Vill du läsa mer om kampanjen så gör du det här: #FairAgenda. Mer om hur jag arbetar hittar du här: PR, press och samarbeten.

PS. Om du gillar inlägget får du gärna klicka på hjärtat så att jag vet vad du vill läsa mer om. Följ mig också på bloglovin' för att inte missa något och för att spara inlägg till sen. DS.

 

Är du feminist? Bra, då är hållbart mode en grej för dig!

Detta inlägg presenteras i samarbete med Fair Action


Kommer ni ihåg FN:s millenniemål? Förra året uppdaterades de och återfinns numera under namnet Globala målen för hållbar utveckling. 17 globala mål som världens ledare genom FN:s utvecklingsprogram, UNDP, har förbundit sig till under de kommande 15 åren.

Det här är mål som omfattar alla människor. I alla länder. Och om målen ska fungera måste alla känna till dem. Men också arbeta för dem. Och det oavsett om du är lagstiftare, politiker, företagsledare eller konsument. 

Och just därför tycker jag att det känns det så vansinnigt fint att med start idag, i samarbete med en av mina favoritorganisationer Fair Action, få berätta mer om tre av dessa mål för er under kampanjen #FairAgenda. Så, nu kör vi: 

Mål 5 - Jämställdhet

De globala målen: 5 Jämställdhet FairAgenda, FairAction

Jämställdhet mellan män och kvinnor är både ett mål i sig, men också en förutsättning för hållbar och fredlig utveckling. Det handlar om rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser i samhället. Och att som kvinna få halva makten samt hela lönen. 

I Sverige har vi, jämfört med många andra länder, kommit långt. Även om det finns en hel del övrigt att önska här också.

Globalt sett är det däremot, rent ut sagt, skit att födas som tjej. En insikt som gör mig väldigt ledsen och arg när jag tänker på det. Men vissa saker som sker globalt kan faktiskt påverkas av oss här i Sverige. Och det handlar om vad vi väljer att lägga våra pengar på. 

80 % av alla kläder sys av kvinnor

Det är nämligen så att 80 % av alla världens kläder sys av kvinnor. Textilindustrin sysselsätter dessutom extremt många då det är väldigt arbetskraftsintensivt och merparten är alltså kvinnor. Så frågan om hur våra kläder tillverkas är därför en fråga om global jämställdhet.

Så, är du en person som tycker att jämställdhet är en självklar grej. Och bär du kläder? Ja, då är arbetsvillkoren i textilindustrin av högsta relevans för dig.

Att handla kläder, skor och accessoarer utan att fundera så mycket på var din pengar hamnar innebär faktiskt, om vi ska vara lite hårda, att du befäster de strukturer som du anser dig arbeta emot. Vilket såklart är rejält skevt.

Därför tänker jag så här: att vara feminist innebär också att vara det i klädaffären. Och om du inte redan är det, är det dags för det nu. För, textilindustrin ser nämligen ut såhär: 

De fem största problemen

(Följande text med de fem största problemen återfinns också i min och Jennie Johanssons bok Slow fashion: din guide till smart och hållbart mode.) 

Problemen, som jag strax kommer att räkna upp, har dessutom faktiskt alla en sak gemensamt:  de har på ett eller annat sätt sitt upphov i prispressen (om du funderar på det här med hur billiga kläder faktiskt är så har jag skrivit om det här: Ja, kläder är för billiga. Punkt.

Löner

Löner som inte går att leva på är ett enormt problem. Mycket av problematiken grundar sig i skillnaden mellan den lagstadgade minimilönen och den faktiska levnadslönen. I Bangladesh motsvarar exempelvis minimilönen 18 % av vad som krävs för att leva, bo, äta och försörja en familj. I Indien är motsvarande siffra 33 % och i Kina 42 %.

Dessutom får arbetarna ofta bristande eller ingen ersättning för övertid. Då schyssta löner ofta är ett krav som ställs i företags uppförandekoder är det många fabriker som har satt dubbla lönelistor i system. En verklig lönelista och en lista att visa upp vid besök och kontroll.

Foto: Fair Action

Foto: Fair Action

Arbetstider

Långa arbetsdagar är ett annat stort problem. De flesta av världens länder ställer sig bakom ILO-konventionens skrivelse om 48 eller färre timmars arbetsvecka – men verkligheten ser tyvärr helt annorlunda ut. Anledningen är ofta att lönerna är för låga – om du inte kan leva på din lön från en vanlig arbetsvecka måste du arbeta längre och fler dagar.

Krav på snabba leveranser gör det vanligt med övertidsarbete, så jobb finns det för den som vill ha och behöver. Skälig övertidsersättning ska ges, men då många har osäkra eller helt bristande anställningskontrakt är detta ytterligare en sak som det tummas på.

Arbetsmiljö 

Vi var nog många som förfasades över fabrikskollapsen av Rana Plaza i Bangladesh den 24 april 2013. Över 1 100 textilarbetare miste livet och 2 500 skadades när åttavåningshuset bokstavligen föll ihop. Det är dock inte första (och förmodligen inte sista) gången som undermåliga fabriker kollapsar och textilarbetare dör.

Tragedin på Rana Plaza visar vad som händer när byggnader inte renoveras och underhålls och när arbetsmiljö prioriteras bort. I fallet med Rana Plaza hade det konstaterats stora sprickor i byggnaden dagen innan, men det ignorerades.

Bristande arbetsmiljö kan ha flera förklaringar. En är pengar. I kriget om att som fabrik kunna erbjuda den billigaste produktionen finns det helt enkelt ofta inte ekonomiskt utrymme för bra skyddsutrustning, renovering och utbildning i säkerhet. Många anställda har inte heller kunskap om vad som är en bra arbetsmiljö och det här med att ha skyddsombud är något en bara kan drömma om.

Även om skyddsutrustning kan finnas vet de anställda ibland inte hur den fungerar eller varför de ska använda den, eller så är den helt enkelt inte är tillräckligt funktionell. Det värsta är att det emellanåt kan röra sig om så enkla saker som andningsmasker som gör det tungt att andas vilket drar ner på arbetstempot. Eller skyddshandskar i fel storlek som gör det omöjligt att utföra uppgifterna rätt.

Foto: Tobias Andersson Åkerblom, Fair Action

Foto: Tobias Andersson Åkerblom, Fair Action

Dessutom är det många anställda som varken vet sina rättigheter eller vad som är farligt, exempelvis att andas in lim. En intressant sak är att ofta kan flera företag och märken producera samtidigt i samma fabrik, men då de alla har sina egna uppförandekoder kan arbetsmiljökraven skilja sig åt.

Detta kan i praktiken innebära att brandsläckare och skyddsutrustning flyttas runt för att motsvara kraven från det företag som kommer på besök just den veckan. Om ämnet inte hade varit så allvarligt som det är hade det varit skrattretande.

I arbetsmiljöproblematiken ingår också ingen eller bristande rätt till raster och pauser, och rapporter om anställda som knappt får gå på toaletten eller äta lunch.

Fackföreningar

Att organisera sig fackligt är en mänsklig rättighet. Som medlem i ett oberoende fackförbund står en inte ensam inför arbetsgivaren och kan med sina kollegor gemensamt påverka och förhandla arbetsvillkor och löner. Tillsammans är helt enkelt starkare. Men även om det är en rättighet att vara med i facket ser det i praktiken annorlunda ut.

Hundratals fackliga företrädare inom alla möjliga branscher runt om i världen mördas årligen. Fackligt anslutna blir svartlistade, avskedas på tveksamma grunder och har svårt att få nytt arbete. Många länder har också restriktioner för hur fackförbunden får vara uppbyggda, som till exempel att de är kontrollerade av staten. Det här strider förstås mot tanken om den oberoende föreningen. Ibland är de också korrupta eller saknar helt makt.

Sverige har en tradition av en stark fackföreningsrörelse och vi har till stor del den att tacka för det som blev välfärdsstaten Sverige. För oss är det en självklarhet att kunna organisera oss för att starkare kunna stå upp för våra rättigheter. Därför är de nog ibland lätt för oss att glömma bort att det i andra delar av världen kan vara svårt och kontroversiellt att organisera sig fackligt.

Långa arbetsdagar och låga löner skapar dessutom något av ett moment 22 för många textilanställda. När dagen är slut är det få som har tid och ork att engagera sig fackligt. I stället ligger fokus på att överleva vardagen och de blir kvar i samma ohållbara situation.

Sexuella trakasserier

För många kvinnor är ett arbete på en textilfabrik deras första jobb och kanske det enda de kan få. Ett arbete betyder egen försörjning och självständighet, och är därmed något väldigt viktigt.

Men detta skapar också en beroendeställning gentemot chefer och arbetsgivare, vilket tyvärr ofta utnyttjas. Många av de i beslutsposition är män och det finns många rapporter om sexuella trakasserier. Hot om avsked om en inte ställer upp på sex är också vanligt förekommande.

Förutom sexuella trakasserier och rena övergrepp finns det också en systematisk diskriminering mot kvinnor. Många föredrar att anställa ogifta kvinnor utan barn, och kvinnor tvingas skriva på kontrakt där de avsäger sig rätten att skaffa barn under anställningsperioden. De kvinnor som trots allt blir gravida, blir avskedade.

Är du feminist?

Bra, då är hållbart mode en grej för dig. För så här kan vi ju inte ha det. 

Vad har du för tankar om det här? Låt mig veta! 

Detta inlägg är ett samarbete med Fair Action, men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Del 2 och 3 i detta samarbete kommer under nästkommande veckor. Vill du läsa mer om kampanjen så gör du det här: #FairAgenda. Mer om hur jag arbetar hittar du här: PR, press och samarbeten.

PS. Visst har du sett funktionen med det lilla hjärtat här nedan? Om du gillar inlägget men inte är den som kommenterar får du supergärna klicka en "like" så jag vet vad du vill läsa mer om <3 Följ mig också på bloglovin' för att inte missa något och för att spara inlägg till sen. DS.