Vad är skillnaden på återvinning, återbruk och återanvändning?

Ja, vad är skillnaden på att återvinna, återbruka och återanvända? Det är ju minst sagt förvirrande det här med orden. Ofta används de nämligen som synonymer - vilket såklart gör det ännu svårare att hålla koll.

Och knappast har det heller blivit lättare efter att årets julklapp 2018 blev det återvunna plagget. För HUI Research räknar nämligen in alla tre begreppen i detta: “Det återvunna plagget – plagg helt eller delvis tillverkade av återvunna material eller second hand”

Låt oss därför reda ut:

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Återvinning (recycle)

Att återvinna textil innebär att plagget bryts ner till fibernivå - för att sedan byggas upp igen till ett nytt tyg.

Detta är dock något som inte förekommer i någon stor skala idag - det sägs exempelvis att mindre än 1 % av alla textil som samlas in i de olika kedjornas återvinningsprogram blir ny textil genom just återvinning. Istället rör det sig om olika former av återanvändning: second hand och återbruk som exempelvis isoleringsmaterial och stoppning till industrin.

Det forskas mycket på textilåtervinning idag - och förhoppningsvis är det här något som blir mer tekniskt möjligt i framtiden. Varför exakt det är svårt och rätt ovanligt idag har jag skrivit om mer här: Återvinna textil – hur ska jag kasta mina trasiga kläder?

Återanvändning (reuse)

Att återanvända textil är det vi gör genom exempelvis second hand - och vi använder då plagget i befintlig form (Några exempel på återanvändning hittar du i min lista med hållbara shoppingtips samt i mitt inlägg Second hand i första hand).

Återbruk (remake)

Återbruk handlar om att göra nytt av befintligt material - exempelvis att sy om ett gammalt plagg till ett helt nytt. Ja, använda de tyger som redan finns men skapa nya saker utifrån det. (Bra exempel på återbruk hittar du i min lista med hållbara shoppingtips där jag samlar företag och märken som jag tycker gör ett riktigt bra hållbarhetsjobb)

Varför är det problematiskt att blanda ihop orden?

Varför är det så dumt att vi blandar ihop orden? Och spelar det någon roll?

Ja, det tycker jag. Det spelar stor roll. Och det av två anledningar. För det första: rätt ska vara rätt. Det finns ju en anledning att vi har tre olika ord - och då är det väl bra att använda dem alla och inte bara blanda ihop lättvindligt?

Men den största anledningen till varför jag ser rött när det pratas om “återvunna plagg” när det egentligen menas “återbruk“ eller “second hand“ är att det råder en bild av att vi i idag har en fungerande textilåtervinning. Och det leder till att det är väldigt lätt att tänka att det kommer ut en ny tröja på andra sidan, ja, att det finns ett slutet cirkulärt system. Lite som en pantburk.

Avfallstrappan

Och om vi går runt och tror att det finns en fungerande återvinning blir följden lätt att vi slutar tänka hur vi konsumerar i första hand. Att vi tror att vi kan fortsätta köpa samma mängd nya plagg och använda en kort stund - för det är ju bara att lämna in till återvinning sen så blir det nya kläder.

Men så är det ju inte.

Läs gärna mitt inlägg Återvinna textil – hur ska jag kasta mina trasiga kläder? och lyssna på mitt poddavsnitt Slow fashion: #2 Remake – skapa nytt av gammalt för att djupdyka lite extra i det här! Där berättar jag ännu mer om det här ämnet.

Utan det vi måste göra är alltså att konsumera mindre. Och använda det vi har längre tid. Punkt. Så enkelt är det. Avfallstrappan illustrerar detta (bilden ovan) på ett bra sätt, för om steg tre knappt existerar - ja, då blir det ju rätt uppenbart att vi måste hålla oss på steg ett och två istället. Och då är det “återanvända“ och “återbruk“ vi snackar. Inte återvinning.

Vad är dina tankar om det här med de olika begreppen och skillnaden?

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen. 

BCI, Better Cotton Initiative - vad betyder det?

Ett mer rättvisande namn på denna märkning som dyker upp i fler och fler butiker borde vara ”Less Worse Cotton Initiative”. D v s den är lite bättre än konventionella bomullen. Men absolut inte bra.

BCI-bomull är inte ekologisk, vilket är väldigt lätt att som konsument tro då de flesta kedjor och butiker som säljer denna bomull marknadsför den som just hållbar bomull.

Om du inte tänkt på denna märkning förut, gör det nästa gång du är i butik! Den finns nämligen nästan överallt: Åhléns, Cubus, Polarn o Pyret, KappAhl, Lindex, Stadium, IKEA plus många andra ställen. Så vad betyder denna certifiering då?

BCI Vad betyder Better Cotton?

Jo, BCI betyder egentligen bara något färre kemikalier samt lite mer medvetenhet om vattenanvändning.

Vad står BCI, Better Cotton Initiative, för?

Detta är BCI:s mål:

  • Minska användandet av insektsmedel, gödningsmedel och vatten.
  • Ökad kunskap om jord och biologisk mångfald.
  • Förbättrad arbetssituation för bomullsodlarna.
  • Ökad informationen och kunskap mellan odlare.

De flesta, inklusive BCI:s egen hemsida, tycker jag är väldigt luddiga i vad denna märkning verkligen betyder. Och det är lätt att invaggas i att det är en riktigt bra miljöcertifiering. Ett av få företag som ändå är rätt ärliga i vad BCI innebär är Lindex (om man letar på deras hemsida) och de skriver:

“Better Cotton är inte ekologisk, men odlas på ett mer hållbart sätt än konventionellt odlad bomull. /.../ Idag är Better Cotton inte spårbart och det går inte att definiera den exakta andelen av Better Cotton som ett plagg innehåll, då systemet tillåter att Better Cotton blandas med konventionellt odlad bomull.”

— Lindex

Och om det inte går att spåra ens andelen Better Cotton i det färdiga plagget, vad betyder den här certifieringen i praktiken då?

BCI är regelrätt greenwashing

Min åsikt är därför att så som BCI marknadsförs så är det inget annat än regelrätt greenwashing. BCI är absolut ett steg framåt: detta initiativ är självklart bättre än den helt ocertifierade bomullen. Men med det sagt, det är inte en märkning med höga krav på miljömässig och social hållbarhet.

Flera av de stora kedjorna märker nämligen upp sina plagg som innehåller BCI med  exempelvis ”Bra val” och ”Sustainable choice”. Och kanske allra värst i klassen var Polarn och Pyret som tidigare märkte BCI-bomull med "ECO". Enligt dem en förkortning som stod för Environmental Conscious Option... (De har sedan någon månad tillbaka ändrat detta, men de gamla etiketterna hänger kvar i flera butiker har jag själv sett).

Och därmed har dessa butiker också jämställt BCI med andra mycket hårdare märkningar som exempelvis GOTS (som tar hela kedjan i beaktande: från fiber till butik gällande både miljö och sociala villkor). Och det här om något tycker jag är extremt vilseledande mot kund!

BCI växer på bekostnad av ekologisk bomull

Viktigt att veta är också att BCI har växt de senaste åren på bekostnad av ekologisk bomull och andra certifieringar, ex GOTS (en certifiering som beaktar hela kedjan: från odling till färdig produkt i butik, och utifrån både miljömässig och social hållbarhet) (Källa: Changing Markets: The false promise of certification. Sida 38)

Och detta är också något som exempelvis märks hos exempelvis Stadium. Tidigare sålde de, vad jag vet, en del egna produkter märkta GOTS, men har idag helt slutat med det och ersatt det med BCI istället.

Så i förlängningen kan det här betyda att om vi konsumenter nöjer oss med BCI (antingen för att vi aktivt väljer det eller för att vi inte riktigt vet skillnaden mellan olika hållbarhetscertifieringar) kommer andelen ekologisk bomull i världen inte alls växa så vi som vill vara medvetna nog ändå önskar?!

Om du vill läsa mer om hur butiker räknar in BCI i sitt hållbara utbud har Anna-Lisa på Gröna Trådar skrivit ett väldigt bra inlägg om det: Vad är ekologiska kläder? Bl a skriver hon det här, som jag tycker är så bra:

Att vara medlemmar i BCI innebär att företaget satsar pengar för att utbilda bomullsodlare, så att odlingen ska tära mindre på miljön och så att arbetarna ska få det bättre. Och det är ju jättebra, men bara för att jag betalar årsavgift till Amnesty så betyder det ju inte att jag kan skriva i mitt CV att jag räddar dödsdömda ur fängelse.
— Grönatrådar.se

Min rekommendation till dig

Om du står och väljer mellan att köpa en konventionell (omärkt och vanlig) bomullsprodukt eller en märkt med BCI - välj då BCI.

Men tro aldrig att BCI är en bra märkning likställt med andra bättre certifieringar. Det är en milsvid skillnad mellan exempelvis GOTS och BCI.

I grunden tycker jag alltså att BCI är ett bra initiativ - bomullsindustrin är otroligt smutsig och att branschen nu så storskaligt satsar på att göra den lite bättre är självklart grymt! För med BCI pratar vi extrema volymer bomull globalt sett!

BCI är alltså ett steg på väg mot en schysstare bomullsindustri.

Men det är absolut inte ett slutmål. Så att marknadsföra BCI som hållbar bomull och som ett riktigt bra alternativ för dig som bryr dig om miljön, njae, det är faktiskt inte vidare schysst eller korrekt. Och det gör mig helt ärligt så jävla förbannad. 

Vad är dina tankar om BCI? Kommentera gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Återvinna textil – hur ska jag kasta mina trasiga kläder?

Hur ska du kasta kläder? Ja, det är en rejält klurig fråga – och något som nog de flesta av oss är väldigt förvirrade kring. Jag har själv länge dragit mig för att rensa ut de där alldeles för trasiga underkläderna just för att jag inte vetat vad jag ska göra av dem.

Så, med det sagt: nu är det slut med förvirringen! Jag gick helt enkelt till botten med frågan: genom att kolla direkt med Naturvårdsverket, som utreder det här med textilavfall i Sverige, om vad som gäller. Så här kommer deras svar (tillsammans med en drös av mina egna tankar samt kunskaper sedan tidigare)

Först och främst, låt oss slå fast följande:

Nästan inga kläder återvinns idag till nya kläder.

Så enkelt är det. Och de som menar något annat, de har fel!

Hur ska jag kasta kläder?

Varför är det så svårt att återvinna kläder?

Textil är en rätt komplex produkt: ofta innehåller plaggen vi har flera olika material. En vanlig strumpa kan exempelvis bestå av 80% bomull, 18% polyamid och 2% elastan.

Svårt att separera material

För att tillverka ett nytt plagg av ett gammalt behöver de olika materialen separeras för att sedan kunna återvinnas. Och att plocka ut polyamiden och elastanet från bomullen i strumpexemplet säger sig självt: det är klurigt.

Att återvinna något handlar om att bryta ner till fibernivå för att sedan bygga upp igen, vilket betyder att den där bomullsfibern blir lite kortare i återvunnen version än som helt ny – och generellt kan en säga att ju kortare en fiber är desto sämre kommer den hålla.

Ett område det forskas mycket på

Textil- och fiberåtervinning är dock ett område som det forskas otroligt mycket på just nu – och det görs stora framsteg! Men till att vi storskaligt kan återvinna våra kläder till nya kläder på ett kostnads- och energieffektivt sätt – ja, det är det en bra bit kvar till!

Textilåtervinning

Vad är skillnaden på återvinning och återanvändning?

Så när de stora kedjorna (och alla andra) idag pratar ”återvinning” och ”recycle” menar de egentligen ”återanvändning” och ”reuse”. Och det är viktigt att hålla koll på skillnaden mellan dessa ord (vilket tyvärr många lätt blandar ihop)

Exempelvis benämner H&M sitt insamlingsprogram med rubriken ”Återvinn dina kläder” – men är sedan väldigt tydliga med att det rör sig om just återanvändning.

Det sägs att mindre än 1 % av all insamlad textil idag blir till ny textil i form av återvinning (d v s där tyget bryts ner till fibernivå och sedan "byggs upp" igen till ett nytt tyg). Istället rör det sig om just olika former av återanvändning: second hand eller som exempelvis isoleringsmaterial och stoppning till industrin.

Återanvänd så mycket du kan!

Allting som går att använda igen ska självklart göras det: ge det till second hand så att det kan säljas igen. Styr upp ett klädbyte eller ge bort till kompisar. Grejer som har en fläck eller bara lite trasigt: var kreativ. Laga och sy om!

Att förlänga livslängden på de plagg som redan producerats är det absolut mest miljömässigt smarta vi kan göra. Men såklart: ibland måste vi alla kasta saker! Trasiga strumpor eller t-shirten som verkligen inte går att rädda längre. Och hur gör du då?

Klädåtervinning

Vi börjar med detta:

Kommunen har ansvaret för textilavfall

Kommunen är den som har ansvaret för insamling av textil i Sverige idag. Och det betyder att beroende på var just du bor avgör för hur du ska kasta kläder och tyg. I vissa kommuner uppmanas du att lägga textil i brännbart, och i andra kommuner samlas det in separat.

Många kommuner har insamling på Återvinningscentralen, och ytterligare en del har också samarbeten med frivilligorganisationer som samlar in både textil och textilavfall på återvinningsstationerna.

Fråga din kommun för att veta vad som gäller!

Se vad som gäller för din kommun på kommunens hemsida med information om avfallshantering. Om ingen information finns om textil så ställ gärna frågan direkt till kommunen. Det är bra att uppmärksamma om att det finns ett intresse av frågan. Att den är viktig!

Idag är det alltså kommunens ansvar att samla in textilavfall. Däremot finns inte något nationellt lagkrav i Sverige på att samla in textilavfall separat från annat avfall – ännu (det är därför du på vissa platser uppmanas att lägga det i brännbart, som det minst dåliga alternativet!)

Textilavfall - nya direktiv är på g!

Separat insamling kommer dock att införas inom kort. I EU:s nya avfallsdirektiv finns det nämligen krav på separat insamling av textilavfall till 2025 – heja eller hur!

Naturvårdsverket har också lagt fram förslag på obligatorisk utsortering av textilavfall och förslag på olika möjliga scenarier för uppbyggnad av insamlingssystem och ansvarsfördelning. Något som det går att läsa mer om här: Hantering av textilier - Naturvårdsverket

Så det en i alla fall kan säga är: det händer mycket på det här området! Det går inte jättefort - men det rör på sig!

Hur ska jag återvinna mina kläder?

Här kan du kasta dina trasiga kläder

Kommunen

Kolla vad som gäller i just din kommun och vad de gör med textilavfall!

Myrorna

Myrorna tar emot allt som är rent och torrt. D v s även trasiga strumpor är okej att skänka hit Personligen tycker jag dock att det känns lite jobbigt: så mitt tips är att lägga det som är alldeles för trasigt för second hand i en separat påse och skriv typ ”trasigt” på den. Då känns det inte lika mycket som att en lämpar över sin skit på någon annan... Läs mer här: Textilflöde och spårbarhet – så hanterar vi textilen vi samlar in

De stora kedjorna

H&M, Åhléns, Lindex och flera andra av våra största kedjor har så kallade insamlingsboxar i sina butiker. Vad händer med grejerna du lämnar in här? H&M beskriver det så här: Återvinn dina kläder och Åhléns så här: Återanvänd mera.

Det jag dock vill höja ett varningens finger för här är: butikerna som har insamling brukar premiera dig som lämnar in med en rabattkod på nästa köp. Och det är självklart fint att du får något tillbaka för din gärning. Men se aldrig påsen som du lämnade i boxen som ett alibi för att få shoppa massor av nytt (något som många av butikerna gärna vill göra gällande, och som jag emellanåt tolkar som ren och skär greenwashing)

Återvinning av kläder

Och tro aldrig att det här med återvinning betyder att tröjan du lämnar in blir en ny tröja – och att du enkelt kan konsumera nytt hur mycket och hur ofta du vill!

Men om valet var att knöla ner de där byxorna som är helt utom räddning i den vanliga soppåsen - ja, då är det såklart bättre att knata ner till närmaste kedja med återvinningsbox! 

Vad är dina tankar om det här med återvinning av textil?

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen. 

Greenwashing - vad är det?

Det finns tyvärr en hel del företag och märken som lever efter devisen "mycket snack och lite verkstad". Att utge sig för att arbeta med hållbarhet utan att i praktiken göra något (eller så mycket) kallas för "greenwashing". D v s att "tvätta grönt". Det är inte bara falsk marknadsföring utan också taskigt mot de företag som verkligen lägger ner arbete på att förbättra sin produktion och bli mer hållbara.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vad är greenwashing?

Ofta kan greenwashing mer handla om vilseledande än regelrätt falsk marknadsföring. Det är i alla fall min uppfattning: att i princip alla företag vet precis var lagar och regler går. Och det är nog få som medvetet skulle fara med osanning - däremot att linda in och flytta fokus till annat. Ja, att försköna sanningen lite, det är det många som sysslar med. Och det är alltså när företag försöker trixa inte helt schyssta grejer att framstå som riktig bra som det är greenwashing.

Greenwashing överlag är därmed så himla klurigt. För det handlar som sagt oftast inte om något lagbrott eller regelrätta lögner utan snarare om att företag och märken väljer att spela på kundernas associationer, förutfattade meningar och förväntningar.

Och när det är svårt att som konsument göra bra och hållbara val överlag - blir det så klart inte lättare när ett företag exempelvis skapar sina egna märkningar och fyller dem med lite av varje.

Att spela på konsumenternas associationer

Exempelvis är färgen grön något som de allra flesta av oss uppfattar som ett uttryck för miljövänligt och hållbart. Och det är också den signalen företag sänder när de använder sig av den färgen på ex etiketter och skyltar i butiken. Detsamma kan gälla ord som "hållbart" - vad menas med det?

Ja, den exakta definitionen av olika begrepp och färger är det nämligen ofta så att företagen lämnar till oss konsumenter. Så att vi kan fylla det med det vi associerar till. Och på så sätt har företaget aldrig själva sagt eller gjort något. 

Ett bra exempel på detta är Polarn o Pyret:s förra märkning ECO (de har nu bytt och förtydligat, vilket kanske beror på klagomål?! Vad vet jag...) och Gina Tricots snack om Hållbara jeans. D v s Polarn o Pyret sa aldrig att ECO stod för ekologiskt, utan det var en slutsats som vi konsumenter "råkade" dra. I själva verket var ju ECO en förkortning för något helt annat, vilket de också skrev ut på sin hemsida om en letade lite....

Greenwashing är ett reellt problem!

Resultatet? Ja, att företaget har ryggen fri. De har alltså egentligen aldrig sagt något som inte stämmer. Utan allt handlar om hur vi kunder uppfattar det hela - och om vi sammankopplar olika färger och ord på ett visst sätt - ja, det är ju bara "olyckligt" i så fall...

Ett ständigt aktuellt och, enligt mig, väldigt strålande exempel på detta är bomullsmärkningen BCI, Better Cotton Intiative (jag har skrivit om den och förklarat lite mer i både inlägget om Polarn o Pyret och Gina Tricot) Genom att använda begrepp som "hållbar bomull" och "better cotton" ger det oss konsumenter tveklöst en massa tankar. Men vad exakt innebär det egentligen? Och vad lägger märkningen själv in i orden? Ja, inte riktigt samma sak som du och jag gör skulle jag tro.

Och ja, jag anser att så som BCI marknadsförs så rör det sig om greenwashing. Men om det ska jag berätta mer om i ett inägg om några veckor!

Har du något exempel på greenwashing? Eller något som du känner verkar tangera det här området - berätta i kommentarsfältet så kikar vi vidare på det tillsammans!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.