Tack för igår Boom och Tom!

Tack för igår Boom och Tom! Om du köper ett smycke av oss som är handsågat och gjort utifrån ett mässingsark så är det mest största sannolikhet dessa två finingar som har gjort det. De producerar 80 % av våra sågade smycken, de resterande 20 % görs av Joi som bor några kvarter bort. Som jag också träffade. Tack Tom och Boom - visit i produktionen i Bangkok just nu!

Att träffa och besöka produktion ger mig så galet mycket energi. Både Tom och Boom samt Joi och hans fru har produktion i första våningen i sina hus i gamla stan i Bangkok. Och så bor de på andra våningen med ett respektive två barn. Hyrorna är rätt höga i just den delen av Bangkok, men läget är bra, och då de både sätter sin egen arbetstid och sina egna priser kan de välja vilka arbeten de ska ta och på så sätta tjäna lite mer än många andra.

Idag tillverkar Tom och Boom 3 dagar i veckan åt oss, men drömmen är att vi ska kunna öka till 4 eller 5 dagar då vi hela tiden har lite för lite i lager i Sverige. Så vi tre snackade lite om vilka övriga uppdrag de kan plocka bort så att de ska kunna öka antalet dagar för JohannaN, men att det självklart förutsätter att jag alltid betalar bäst =)

Roligast igår, förutom att hänga ungefär en halv dag med alla, var nog att vi producerade massor av fint material att visa upp här och på hemsidan nu under våren. Bilder från produktionen samt några filmklipp där både Boom, Tom och Joi presenterar sig och berättar lite mer om sitt arbete. Tillsammans med mig igår var Boy, som är min spindel i nätet i Bangkok.

Han är den som sköter allt logistikmässigt mellan oss, JohannaN, i Sverige och produktionen i BKK. Så förutom att han pratar (för att vara thai) ok engelska så blir det såklart mycket garv när Tom, Boom och Joi pratar noll engelska i kombination med min thailändska som inte är mer än hyfsat ok (jag tar mig fram - men kan inte direkt föra något längre samtal) Men språk kvittar lite - är helt enkelt kul att ses och det är alltid skön stämning när vi ses även om det senast var hela två år sen!

Nu är jag på väg till Bali i Indonesien, sitter och väntar på flygplatsen. Men då jag är tillbaka i mitten på februari ses vi igen.