Slow living – att om och om igen hitta balansen

Jag tänker på att det här med att hitta balans, lugn och prioritera rätt saker i livet handlar om träning. Om att ramla ner, borsta av sig och kliva på det igen. Och att i allt detta också träna på att inte låta sig nedslås av misslyckanden.

Slowliving1.jpg

Slow living som nyårslöfte

Jag gissar att jag inte är ensam om att ha nyårslöften och tydliga planer om hur jag vill ha det i livet. För mig var det bland annat:

  • Ingen stress.
  • 6 timmars arbetsdag.
  • Komprimera arbetstiden och jobba effektivt.
  • Reducera distraktion: sociala medier, möten etc som tar mycket men varken ger energi eller pengar.
  • Skapa vanan att stanna upp några minuter innan varje arbetsdag för att hitta bästa prioritering!
  • Lägga mindre tid på skit: dvs scrolla på sociala medier och zappa på teven.
Slow living hitta livsbalans

Slow living i verkligheten

Ändå så ligger jag två timmar i soffan på kvällen och slöscrollar på mobilen. Trots att jag verkligen verkligen vill lägga mindre tid på det, och mer tid på annat. Som att läsa böcker.

Eller att jag ska jobba sex timmar per dag, vara nöjd med det jag åstadkommer och alltid fokuserad när jag väl jobbar. Ändå satt jag igår kväll och slöstirrade på min mailkorg. För trött för att göra något av det, men för stressad för att låta bli att tänka på det. Med en att-göra-lista som jag knappt vet vart jag ska börja i.

Och varje gång jag gör något helt annat än vad jag vill eller har förutsatt mig så känns det som ett misslyckande. Att det kanske inte var för mig och lika bra att ge upp. För fy vad sämst det känns. 

Varför blir det så här?

Slow living som en process

Ja, för att jag är mänsklig.

Det ser så enkelt ut på pappret, men i verkligheten är det något annat. För att det handlar om beteenden. Saker som är djupt rotade. Cirklar och spår i huvudet som är så inkörda att jag gör det utan att tänka.

Så när jag satt där igår kväll med huvudet fullt och med känslan av att jag verkligen inte vet hur jag ska hinna allt jag behöver göra i veckan, ja, då insåg jag också följande:

Att jag just nu känner mig rejält stressad och inte tycker mig ha kontroll på något betyder inte att jag skiter i mitt nyårslöfte. Det betyder inte heller att jag inte har lärt mig något alls.

Vad det verkligen betyder däremot är att det är nu jag ska testa det i skarpt läge.

Slow living att ändra beteenden

Nya vanor tar tid och träning

Det är nu jag kommer att se vilka nya spår jag faktiskt skapat i huvudet senaste månaderna. Och att även om det inte känns som att jag har lärt mig eller förändrat något så har jag det. Jag har massor av nya beteenden och strategier. Det är bara det att det tar så vansinnigt lång tid att förändra på allvar. Och därför är de lite svåra att upptäcka. Men det jag faktiskt vet att jag gör idag som jag inte gjorde för några år sedan är exempelvis:

Att klara av att vara ledig

Jag prioriterar att vara ledig när andra är det. Även om den första känslan är att jag borde jobba för att komma ikapp, så tvingar jag mig själv att vara helt ned- och frånkopplad. Jag vet också att första dygnet är absolut värst: jag har alltid lite svårt att varva ner. Men så fort det gått en dag så är jag helt på banan med att vara ledig och avslappnad. Och ju mer jag har på jobbet desto viktigare är det här såklart. Vilket helgen var ett bevis för, jag var ledig fyra hela dagar. Trots att jag visste att jag också skulle ligga galet mycket efter nu väl tillbaka.

Att snabbt hitta rätt perspektiv

Jag kan hålla huvudet kallt. Just nu är min instinktiva känsla att jag är så jädra stressad att jag typ inte vet vart jag ska ta vägen. Men jag har tränat så många gånger på det här vid det här laget att jag också vet att ett djupt andetag och fokus på en sak i taget faktiskt funkar. Det känns absolut inte så mitt i, därför måste jag tvinga mig själv. Det vet jag också. Att det är i lägen som det här jag måste vara extra hård mot mig själv. För att jag vet svaret väl ute på andra sidan igen.

Så även om det just nu känns det som att jag halkar rakt in i gamla hjulspår så vet jag att det inte är helt sant. Även om att-göra-listan känns övermäktig och jag har svårt att helt fokusera pga det. Så vet jag att all träning fram och tillbaka ändå betyder något.

Vilket också är något jag försöker komma ihåg när jag kanske egentligen tycker att jag helt misslyckas med mina föresatser om att ha balans i allt. Och så landar jag i:

Slow living att ändra beteende

Slow living handlar om att inte känna sig misslyckad

Att inte gräva ner sig i det som känns som fel är ju också en träning. Att fokusera framåt, på’t igen och bara utgå från att varje gång jag halkar in i de gamla vanorna så är hjulspåren i alla fall inte lika djupa som de var förut.

Och ju mer jag tränar desto enklare fixar jag det när saker skiter sig.

Det är i alla fall min pepp idag. Precis som behovet av att reflektera igenom. Och att det blev ett blogginlägg är faktiskt också en del av allt det: som ett långt andetag för att få rätt perspektiv och fokus. Nu kör vi.

Vill du läsa mer om slow living?

Slow living - så funkar det
Slow living - så börjar du

Känner du igen dig i det här? Och vad är dina tankar? Har du någon strategi eller knep för att vara kanske både lite förlåtande mot sig själv men också för att hitta rätt igen?

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.