#osynligtavfall - ett enda par jeans, 25 kg avfall

I stolt annonssamarbete med Avfall Sverige
 

För några veckor sedan berättade jag om en smart hjälp som Avfall Sverige tagit fram när det gäller att rensa och städa: Miljönär-metoden. Ett toppenbra schema helt enkelt att utgå från när en går igenom sina prylar hemma (skriv gärna ut och fäst på insidan av ett skåp/garderob/klädkammare p g a så användbart!)

Att laga det som går att laga och förlänga livstiden handlar ju om att visa respekt för dina grejer och för vad det faktiskt kostat på miljön att producera dem, även efter din tid med dem! Klok avfallshantering och återvinning i all ära, men det absolut bästa vi kan göra är att minska i första ledet. D v s skapa mindre avfall från första början.

Det osynliga avfallet

För det är nämligen så här: prylarna vi köper genererar massvis med avfall redan när de produceras, något som vi så lätt glömmer bort eller aldrig tänker på. Kanske för att det allra mesta vi köper här i Sverige tillverkas på andra sidan jordklotet?! Och det vi inte ser, ja det märker vi inte.

Copy of Osynligtavfall (1).png

Eller vad sägs om följande klädesplagg, och mängden avfall de ger upphov till under själva produktionen:

Kläder och skor

  • Bomullsjeans: 25 kg

  • Träningskläder i polyester (t-shirt o shorts): 17 kg

  • Läderskor: 12 kg

Elektronik

  • Bärbar dator: 1200 kg avfall

  • Mobiltelefon: 86 kg

  • Borrmaskin: 51 kg

Den största mängden av alla dessa kilo när vi pratar elektronik uppstår vid gruvdrift och anrikning av metaller. Och när det gäller exemplen med jeans och träningskläder så är det främst vid produktionen av själva tyget (genom produktionsförluster och avloppsvatten) som det mesta avfallet uppstår. Läderskorna däremot, där är det vid själva tillverkningen av lädret (“produktion av insatsmaterial” som Avfall Sverige kallar det i sin rapport) Mer om detta och alla dessa siffror mer specificerade hittar du här: Avfall Sverige: Osynligt avfall

Att börja räkna in det osynliga avfallet

Så ja, vad säger det här? Jo, om vi börjar tänka på det osynliga avfallet när vi tar våra köpbeslut så blir det, i alla fall i mitt huvud, ännu lättare att se vinsten med att laga eller köpa begagnat. Jag har ju snackat tidigare om second hand i första hand, och min personliga utmaning just nu är att tänka begagnat även när det gäller elektronik (kläder, möbler och sådant är jag ju rätt haj på! ;)).

Och med 1200 kilo avfall för ögonen blir det i alla fall enklare för mig att motivera mig till det nästa gång jag behöver en “ny“ dator. Eftersom jag dessutom arbetar främst genom telefon och dator är det också saker som jag tyvärr behöver byta (eller fixa till!) minst vart tredje år…

Foto: Oskar Swerlander/Erikshjälpen

Återanvänd, laga och återvinn

Och exemplen ovan är bara några exempel. Såklart. Det osynliga avfallet finns i exakt allt. Och det är därför vi måste fokusera på att förlänga livslängden på det som redan har producerats (bättre med 86 kilo avfall 1 gång för en mobiltelefon, än 10 gånger liksom…). Det måste vara enklare att reparera, och allra sist: lättare att återvinna.

Avfall Sveriges fina hemsida: miljönär.se hittar du massvis med inspirerande artiklar på ämnet samt en galet bra lista på reparationsställen för det mesta över hela Sverige. Skräddare, skomakare, secondhand-butiker och andra platser för att förlänga livslängden.

Och med #osynligtavfall i huvudet blir det också mer peppigt att rensa ut det där som ligger oanvänt hemma och aktivera de grejerna så att de används igen (antingen av dig eller någon annan) Men också att faktiskt fundera på vad vi köper och vad vi äger.

För ja, borrmaskinen som “kostar“ 51 kilo avfall: den används ju också bara i snitt i 18 minuter under hela sin livstid… Värt att tänka på.

Mer att läsa

Några andra inlägg som jag har skrivit som jag tror att du ska gilla är:

Varför är det så dyrt att laga och hyra? (eller ja, varför är det så billigt att köpa nytt?!)

Laga kläder - och verkligen göra det

Vad är skillnaden på återvinning, återbruk och återanvändning?

Vad är dina tankar om #osynligtavfall? Tipsa också gärna loss på hur en kan få andra att bli mer av en miljönär?!

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Avfall Sverige men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR och Reklamsamarbeten på bloggen? Hur och varför jag gör det.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.