Om att inte bli stressad

Det finns en väldigt konkret grej hos mig som verkligen har förändrats de senaste åren. Och det är hur mindre lättstressad jag är idag än för drygt sju år sedan när jag startade mitt företag. Jag tänker på det lite då och då, och inser att jag verkligen jobbat mig fram till ett lugn som blir större och större för varje år. Och det är så vansinnigt skönt.

Om-att-inte-bli-stressad

Anledningen tror jag är de här tre sakerna: 

Vad är det värsta som kan hända?

Den här frågan ställer jag mig alltid när jag börjar känna att jag stressar upp mig över saker. Vad är det värsta som kan hända? Kommer någon dö för att jag inte har hunnit svara på alla mail? Eller kommer jorden gå under om jag inte har allt under kontroll? Svar NEJ!

Det värsta som kan hända är snarare att någon blir lite irriterad på mig. För att jag glömmer något, för att något är ogjort eller för att jag inte hört av mig. Då ber jag om ursäkt. Svårare än så är det inte. 

Ingen annan vet ändå hur det borde ha varit

Om något inte alls blir som jag tänkt mig (stressfaktor de luxe om en vill!) så tänker jag alltid att det faktiskt bara är jag som vet hur det var tänkt från början. Det som för mig blir en nödlösning (eller hemska tanke: helt uppåt vägarna fel) ser oftast väldigt rätt ut inför andras ögon. Och då gäller det såklart att inte ursäkta sig eller berätta "hur det borde ha varit". Den här insikten räddar mig minst en gång i veckan. 

Och här snackar vi alltifrån att jag inte hinner skriva ett blogginlägg exakt den dag jag först hade tänkt till exakt releasedatum för en ny kollektion.

Vad är absolut viktigast? Prioritera

Jag skrev om det här förut: Vilka är dina tre viktigast punkter idag? och för mig är det verkligen ett sätt att inte bli stressad. Jag har alltid ungefär en miljon saker jag skulle kunna göra. Så därför är det superviktigt att lära sig veta vad som faktiskt är viktigast.

Exempelvis är det alltid viktigare att skicka webshopsordrar än att städa på lagret. Anledningen? Det förstnämnda berör andra. Ett ostädat lager är det bara jag som lider av. Och inget står och faller på det. 

Och just idag kör jag dessa tre grejer som ett mantra i huvudet. Jag känner nämligen att stressen ligger där och lurar i kroppen. Stress över att de närmaste två veckorna med Bokmässan i Göteborg och Umeå Fashion Week i Umeå kommer att vara galet intensiva.

Och stress över att jag inte riktigt känner att jag har helt full koll på exakt vad som ska göras, vad jag borde ha koll på och om jag har missat att fixa något innan jag tar tåget mot Göteborg i eftermiddag.

Men det är bara att trycka undan. Det kommer att lösa sig. För det är nog egentligen den fjärde grejen att ha i huvudet:

Allt löser sig

Svårt att känna det när stressen börjar pocka på. Men det är faktiskt så. Än vad som händer så löser sig allt på något sätt. Kanske att det blir en sista minuten-nödlösning i värsta fall för att jag glömt något. Men eftersom ingen vet hur det skulle ha varit från början så ja, då spelar det ingen roll....

Ses vi i Göteborg förresten? Hoppas!