Hur du skriver en bok - och får den utgiven

När jag och Jennie började skriva vår bok Slow fashion - din guide till smart och hållbart mode visste vi verkligen inte alls hur det gick till. Vi hade absolut inga kontakter och allt i bokbranschen var för oss helt nytt och främmande. Vilket antagligen är så det är för de allra flesta som drömmer om att skriva och ge ut en bok!

Så därför tänkte jag berätta lite hur vi gjorde, tänkte och motiverade oss själva - ja, här kommer ett långt inlägg som innehåller det jag väldigt gärna hade velat läsa för snart två år sen! Hoppas du ska gilla!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Så, vi hade alltså noll koll. Bara en så enkel fråga som: "Hur tusan får vi en bok utgiven?" kändes oöverstiglig. Vi googlade. Och fick veta att för skönlitteratur lämnas hela manuset in, för facklitteratur en synopsis. Vilket mer liknar lite en säljpitch: varför boken behövs, vem som ska läsa den och så en grov översikt över de olika kapitlen och dess innehåll. 

Vi skickade en synopsis till säkert 7-8 förlag. Och väntade. Efter tre månader hade vi fått några refuseringar men mest tystnad. Vi fortsatte skriva. Varje onsdag. Och vi lovade oss själva att även om inget förlag skulle nappa skulle vi göra klart boken.

Så vi googlade igen. För att få veta hur egenutgivning fungerar. Vi skissade upp en plan för crowdfunding, d v s att de som vi tänkte som våra läsare kanske skulle kunna hjälpa oss att finansiera tryckkostnaden mot att förhandsköpa boken? 

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vi tog hjälp av några kompisar som fick provläsa den och komma med feedback. En kompis som har jobbat som journalist i många år hjälpte oss en runda med språket och fick oss att fila på vår synopsis. En annan vän gjorde ett utkast på layout. Ytterligare en var fotograf (det är också han som i slutändan tog alla bilder) Vi var helt enkelt fast beslutna att utgiven på något sätt skulle boken bli.  

Och så skrev vi en ny synopsis och skickade till förlagen igen. Det gick tre månader. Några refuseringar men mest inget alls. Nu hade det gått över ett år sedan vi började skriva. Om vi anade ett ljus i tunneln? Njae. Inte direkt. 

Så fick vi ett mail. Från Ordfront förlag. De ville läsa några provkapitel. Vi skickade några som var i stort sett klara. Det gick någon vecka och så bad de om att få läsa mer. Vi mailade allt vi hade gjort hittills. 

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Idag vet vi att vi också råkade ha en timing utan dess like. Förlaget hade haft ett av sina månatliga redaktionsmöten och pratat om böcker de skulle vilja ge ut. Och idén om en handbok med fokus på kläder och hållbarhet var tydlig. 

Men vem kände de som kunde skriva den? Ingen visade det sig. Tills de hade tittat igen sin mailinkorg med manus och sett vår synopsis. Och på den vägen är det. 

Vi fick komma på möte och fick uppdraget att skriva klart allt innan jul. Både jag och Jennie var supernervösa - men tog mod till oss och frågade: vad händer om ni inte gillar det vi lämnar in? De svararde: då får ni skriva om. Och där och då förstod vi att vi nog tagit det steg som vi helt hade gett upp hoppet om.

Sen följde många och långa rundor med att skriva om texten. Vi fick en redaktör, Helena, som under resans gång hjälpt oss vansinnigt mycket. Rollen som redaktör är helt enkelt att göra boken så bra som bara är möjligt. De första varven tittas det mest på helheten: kapiteldisposition och översiktligt innehåll. Sedan gås det djupare och djupare in i texten. För att sista rundan handla om ren korrekturläsning. 

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

När vi i början på det här året hade lämnat in andra utkastet på hela boken tänkte nog både jag och Jennie i vår enfald att det mesta var gjort. Så gissa känslan när Ordfront sa: "Ja, då har ni gjort ungefär en tredjedel då! Det är nu det börjar!". 

Vi höll på att dö. Helt ärligt. Här hade vi kämpat oss igenom drygt 14 månader. Fajtats mot känslan av att bara vilja ge upp. Bitit ihop, peppat varandra och övat på tålamodet. Och så var det NU det började?! I det läget var det så fint att ha en redaktör som de sista varven peppade oss när vi var så vansinnigt trötta och less på allt.

Ju närmare målet vi kom desto svårare var det faktiskt att hålla lågan uppe. Låter kanske galet, men det var just känslan av att vi aldrig blev klara som var så vansinnigt frustrerande. Men till slut så blev den faktiskt det - skickades till tryckeriet, kom därifrån och släpptes till försäljning!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Så nu med en färdig bok i handen: vad är mina bästa tips till dig som står där vi var för två år sen? Det finns en bra idé, en rejäl dos pepp men hur tusan ska du börja? Och hur ska du orka hela vägen?

Jo! Så här tänker jag: 

Gör en plan - och bryt ner i delar

Det här är med stor sannolikhet det största projekt du någonsin gett dig in i. Och om du förstår exakt hur mycket jobb det är så är det så lätt att ge upp. Så därför: stoppa huvudet lite i sanden. Jag och Jennie lovade varandra redan från början att ta en sak i taget. 

Det första vi gjorde var att göra en disposition av boken, vad de olika kapitlen skulle innehålla och också ungefärliga underrubriker. Jag vet att vi båda var priviligierade att kunna avsätta en hel dag i veckan till det här - få förundrat! (Jennie jobbade då 80 % och jag har ett rätt flexibelt jobb tidsmässigt) Vi bestämde oss för att ses varje onsdag. Men oavsett hur lite eller mycket tid du har - hitta en tid. Kliv upp en timme tidigare på morgonen. Eller en kväll i veckan. En söndag. Ja, vad som helst. Bara du har en fast tid.

Inför varje träff satte vi ett mål om vad vi skulle uppnå varje gång - och sedan gav vi varandra små läxor också. Och vi gjorde allt vi kunde för att inte se helheten. Utan istället vara glada åt det lilla "Tänk! Nu har vi skrivit en sida, tjoho! Det är mer än noll som det var förra veckan".

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Ha någon att peppas av

Hela idén med att skriva en bok om slow fashion hade jag och Jennie närt på varsitt håll i flera år. Men vi båda hade också insett att ensamma skulle vi aldrig lyckas. Så att vi lärde känna varandra och att Jennie fick en snilleblixt om att fråga mig om det här med att skriva bok var något jag funderat på var helt enkelt en förutsättning. 

Vi har båda haft tunga perioder lite då och då under skrivarbetet. När vi tappat hoppet. Varit nära att ge upp. Och bara inte orkat mer. Tur är att dessa perioder aldrig kommit exakt samtidigt för oss. Utan att den andra alltid har kunnat peppat och dra upp den andra. 

Och med det sagt: om du vill skriva bok själv: leta upp någon som tänker ge sig i kast med exakt samma sak. Och var varandras draghjälp. Ha avstämningsmöten en gång i veckan - och underskatta inte hur motiverande känslan av skam är! (D v s ingen vill ju skämmas inför den andra - därför gör en det en lovat!)

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Se det som ett jobb

Vänta inte på inspirationen! Utan avsätt tid, sätt dig ner och bara gör. Tänk inte så mycket. Det var skönt att vi hade våra fasta dagar och tider. Vissa gånger blev det inte så mycket gjort. Andra desto mer. Huvudsaken var just att vi avsatte tid. 

Fråga hur andra har gjort

En tidning vi hade mycket hjälp av var "Skriva!" - där hittade vi alltifrån peppig inspiration till konkreta tips på hur förlag arbetar. Och så googlade vi supermycket. Samt att vi kände typ en person som gett ut en bok - henne frågade vi. 

Ha syftet med boken klart för dig

Om du tänker att en bok skulle vara en härlig kassako - tänk om! Helt ärligt: du tjänar i princip ingenting på att ge ut en bok. Bokbranschen går på knäna och än hur du gör kommer du få en skrattretande liten summa. Det gäller alla som inte säljer miljoner exemplar.

Jag visste det här redan innan, men ändå blev jag förvånad över hur extremt lite pengar det rör sig om. Bara så att du vet. 

Däremot kan en bok tjäna många andra syften, och det här har varit mina: 

  • Det är en dröm - och att uppnå en sådan gör underverk för självförtroendet!
  • En bok är, ärligt talat, det ultimata CV:et. Ja, slow fashion och hållbart mode har i rätt många år nu varit mitt specialområde. Men att ha skrivit och gett ut en bok bevisar verkligen det.
  • En bok är en möjlighet att tjäna pengar på andra sätt. Både jag och Jennie älskar att föreläsa och det är något som vi både har velat jobba mycket mer med. Boken möjliggör det eftersom fler får upp ögonen för vad vi kan och brinner för! Plus: boken har också minimerat antalet gratis-förfrågningar. Att jag tar betalt för att föreläsa (ja, det är mitt jobb. Och mer om det tänket hittar du här: 4 anledningar till att våga ta betalt) betraktas numera inte längre som vansinne!

Att ha ett tydligt syfte och mål är också en bra hjälp när en hamnar i en motivationssvacka. För mig och Jennie var det exempelvis tanken på att förhoppningsvis får vara på Bokmässan som drev oss framåt! Och känslan av att hålla boken i handen. Och nu har vi upplevt båda!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Så med allt detta sagt: om du har att skriva och ge ut en bok som dröm - kör på den! Men var medveten om att inget kommer av sig själv. Men desto bättre tänker jag som är född helt utan kontakter och pappas kreditkort! Finns ändå någon slags rättvisa i att hårt arbete och tålamod emellanåt kommer längre än en glassig räkmacka!

Har du några frågor eller funderingar? Något du vill veta mer om? Hojta till så svarar jag! Annars hoppas jag ni inte har dött av det här superlånga inlägget!

PS. Visst har du sett funktionen med det lilla hjärtat här nedan? Om du gillar inlägget men inte är den som kommenterar får du supergärna klicka en "like" så jag vet vad du vill läsa mer om <3 Följ mig också på bloglovin' för att inte missa något och för att spara inlägg till sen. DS.