Gratis är lika med mer passionerad?!

Jag har ju skrivit en del om det här med att ta betalt och att stå upp för det som företagare eller frilansare, något som med tiden uppenbarligen har blivit lite av min hjärtefråga. Och därför vill jag prata om det här:

Ta betalt.jpg

Den här, till synes rätt oskyldiga men vanliga förfrågan, handlar om föreställningen att den som gör saker gratis är mer passionerad än den som tar betalt.

Och det är vad jag vänder mig emot. För med den logiken så betyder det att så fort du gör business av din hobby så slutar du att brinna för det du gör. Men när blev det sant?

I den bästa av världar tror jag visserligen att de allra flesta av oss skulle vilja göra saker endast av passion utan att behöva tänka på pengar, men hyra ska betalas osv. (Om det skrev jag exempelvis här: Ta betalt - 3 svar på tal när andra vill att du ska jobba gratis)

Fritid eller levebröd?

Så jag skulle istället vilja vända på det: 

Alla som tar betalt, och uppenbarligen också lever på det, är med hyfsat stor sannolikhet mer passionerad än den som gör det på sin fritid.

Varför? Jo, för att den som tar betalt har det uppenbarligen som sitt levebröd. Och det betyder att den har kastat sig ut och försakat massor av saker på vägen. För den som verkligen verkligen brinner för något har nämligen bortsett från det där med trygghet. Och samma lön varje månad som alla som har ett annat lönearbete oftast har.

Och är inte det passion så säg? Att exempelvis aktivt välja en svajig och extremt varierande ekonomi (som oftast i förlängningen betyder billigaste sortens pasta, att en bor litet och att en kanske måste tacka nej till att haka på kompisarnas semesterplaner). 

Ja, för mig är nog definitionen av att brinna för något: att ta risk. Och tycka att det är okej. 

Professionell eller inte?

Så med det sagt: det finns absolut inga likhetstecken mellan gratis och passion. Även om det är vad så många vill göra gällande. Istället är det nog, som med allt annat här i livet, rätt varierat. Det finns människor som gör saker på sin fritid jädrigt bra. Och det finns de som jobbar och tar mycket betalt men inte levererar.

Så snarare handlar det om: om du ska hitta den person som brinner allra mest och som är absolut bäst och mest professionell för uppdraget. Ta då den med mest erfarenhet, bäst referenser och som ja, verkar härligast. Och oftast blir en bra på allt det där genom att jobba mycket och länge - och att ha det som sitt levebröd. För det finns inget som driver en så hårt att ständigt bli bättre som faktumet att hyran måste betalas.

Och ja, jag gör inte saker gratis. Förutom när jag själv bestämmer. Men det är upp till mig när, hur och för vem. Det är inget någon annan kan diktera. Och särskilt inte genom att antyda att de nog letar vidare efter någon mer passionerad när jag sagt mitt pris....

Berätta gärna dina tankar, håller du med eller tycker du att jag är helt ute och cyklar?!

PS. I övrigt är jag helt överväldigad av hur många ni är som har hakat på #slowfashionutmaningen - och känner spontant att det här året med alla er kommer att bli så förbaskat roligt! Och jajamen, det går att hoppa på när och hur som helst. Så tipsa gärna vidare till vänner och bekanta - för det blir ju självklart både roligare och enklare att göra utmaningen med fina personer i just din närhet! DS.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.