Från depp till pepp - vad jag och du kan göra

För någon månad sedan skrev jag ett inlägg om vikten av att välja sina strider och ta på sig skygglapparna för att inte helt tappa hoppet. Och utifrån allt som har hänt den senaste veckan med en alltjämt pågående humanitär katastrof med mängder av människor på flykt så ska jag ärligt säga att jag inte har kunnat leva efter mina egna råd.

För någon vecka sedan ville jag knappt öppna tidningen, och än mindre titta på tv-nyheterna. Jag visste att om jag skulle börja ta in allt det som händer så skulle jag inte orka. Men för några dagar sedan började jag lyssna på radio och läsa tidningen igen. Och mycket riktigt - allt det som händer gjorde (och gör) mig så vansinnigt ledsen.

Jag är en person som oftare blir arg än ledsen, och det är i ilskan jag hittar min drivkraft. Att vara ledsen är för mig att vara uppgiven. Men nu kände jag bara sorg och det mest konstruktiva jag kunde komma på var att lägga mig under en filt hemma.

Igår var en sådan dag. Jag tror på att dela saker, och det är också anledningen till att jag vill berätta om att jag faktiskt låg i fosterställning igår. Svag och ledsen. Det är inte direkt mitt bästa ögonblick. Men tillika viktigt att också prata om det. Och kanske är jag inte den enda som har känt eller känner såhär.

Sorg över att allt är så enormt stort och förjävligt och att lösningar är så oåtkomliga. Sorg över att det känns hopplöst att kunna göra någon skillnad. Och att känna maktlöshet, det är faktiskt min absolut värsta känsla. Det är en känsla som alltid gör mig ännu mer ledsen och svag. Och får mig att tappa hoppet.

Nu, ett dygn senare, så känner jag till viss dess fortfarande en enorm sorg men också en helt ny energi. Och vet ni anledningen? Något riktigt häftigt har precis börjat - Sverige sjuder!

Idag träffade jag en trött och utarbetad men vansinnigt peppad Hala Mohammed - ordförande Röda Korsets Ungdomsförbund. Vårt möte bestämdes redan förra veckan - vilket var en fin slump då hon nog var den person jag behövde som mest idag. Och kanske också den person du behöver? Om ja, här kommer två exempel på att underbara saker är i rullning:

- Röda Korsets Ungdomsförbund i Stockholm bjuder in till en infoträff för de som vill engagera sig i ensamkommande barn och ungdomar. 1500 personer anmäler sig! RKUF hade tänkt att om 20 pers kommer så blir det kalas.... Angenämt problem att styra ny lokal till morgondagens möte!

- Kompis Sverige (ett projekt som till viss del också drivs av Röda Korset) matchar etablerade svenskar med personer som är nya i Sverige. Den senaste veckan har de fått över 800 intresseanmälningar från svenskar som vill ha nya kompisar. Det du.

Och så här ser det tydligen ut för många organisationer och föreningar. Intresset är enormt och så många vill engagera sig samt skänker pengar och saker. Det är så galet fantastiskt, och då ska kommas ihåg att så här peppigt och varmt välkomnande har det verkligen inte låtit de senaste månaderna i Sverige (ta en kik på Sverigedemokraternas opinionssiffror under sommaren exempelvis...) Men nu börjar saker alltså att verkligen ske!

Och kanske är det just den här peppen och det folkliga engagemanget som åtminstone jag behöver som mina "skygglappar" för att kunna kanalisera min energi rätt. Och om du, precis som jag igår och tidigare idag, funderar på hur en bäst hjälper så tipsade Hala om tre saker (se kursiv stil. De längre kommentarerna är mina):

1. Ge pengar!

Pengar behövs alltid - ge det du kan! 10 kr är bättre än ingenting och många bäckar små gäller verkligen här. Med pengar kan organisationer köpa saker på plats - vilket är både bättre och smidigare än med prylar. Det finns många bra organisationer - välj en som du gillar och har förtroende för.

2. Engagera dig!

Det finns så många bra saker som gör skillnad - men tänk långsiktigt. Den humanitära katastrofen som nu pågår har pågått länge och kommer tyvärr nog fortsätta göra det. Anledningen till att den uppmärksammas nu är främst för att media verkligen belyser den. Så behovet av bra saker kommer inte att upphöra om en vecka eller en månad.

Så, engagera dig i något du verkligen tycker är kul och givande - och något du gärna vill fortsätta med under en längre tid. Personligen tycker jag att det är oerhört viktigt att välja något som verkligen känns roligt - att tänka att du ägnar dig åt självuppoffrande välgörenhet skapar snarare en ojämlik situation och ett vi och dom-tänkande som är allt annat än härligt. Att det är kul att lära känna nya människor är en jättebra anledning att engagera sig, att tycka synd om någon är ex en dålig anledning.

Själv är jag sjukt peppad på Kompis Sverige - att bli ihopmatchad med en okänd person med chans att få en ny kompis är ju världens bästa och mest spännande grej! Särskilt jag som lever ett väldigt segregerat liv där jag endast känner väldigt etablerade svenskar.

Och Röda Korsets Språkverkstad där jag med mina kraschade universitetsstudier kan få utlopp för mina svensklärarambitioner. Vad vill just du göra? Det finns så otroligt många små och stora insatser som behövs - och som är himla roliga och mysiga. Vad sägs ex om att pyssla med några kids på ett asylboende eller att följa med någon i kontakten med Migrationsverket?

Hitta din pepp på www.volontärbyrån.se - där det går att söka på vad som finns på just din ort. Och hittar du inget som verkar roligt nog - skapa det själv! Ring valfri förening eller direkt till ex ett asylboende och berätta vad du kan och gillar att göra.

3. Påverka politiken!

Ideellt engagemang i all ära - men vissa saker måste lösas av politiken. Exempelvis är det en mänsklig rättighet att få söka asyl, men trots det finns det idag inga legala flyktvägar in i Europa. Det är en sak som politiken skulle kunna förändra.

Tycker du att din kommun skulle kunna och borde ta emot fler asylsökande - skriv ett mail till ansvariga. Det finns många sätt att förändra - och genom att visa våra folkvalda vilket samhälle vi vill ha, kan vi också forma det.

Tillsammans är vi starka. Så förstå vad alla denna samlade energi och pepp kan skapa och förändra! Nu kör vi - från depp till pepp på mindre än 24 h. Tack Hala!

Bild: RKUF