Det går för långsamt!

Nu i februari är det sex år sedan jag startade JohannaN. 6 år! Då, 2009, hade jag ingen aning om vad som komma skulle - och inte heller att jag fortfarande skulle göra det här 2015! Mycket har hänt under de åren - inklusive mycket tålamod och hårt arbete för att utveckla såväl mig själv, Johanna, som företaget, JohannaN. Det jag inte kunnat har jag läst böcker och frågat andra om. Och det är nog det som känns absolut roligast tror jag också - att jag såhär 6 år senare känner att jag lärt mig så sjukt mycket. Inom så vansinnigt många områden. Och även om mycket hela tiden händer så finns det inom ett område jag känner att det går för långsamt. Och det är att utveckla den egna produktionen till att bli mer hållbar.

2009 hade jag tanken om att inom två år ha nått mycket längre än vad jag faktiskt såhär 2015 har gjort. Och det gör mig uppriktigt sagt frustrerad. Frustrerad över att den delen som var anledningen till att jag startade JohannaN överhuvudtaget är den som går trögast. Jag försöker trösta mig med att jag verkligen gett mig in i en svår bransch: smyckesindustrin med spårbarhet för metaller är verkligen inte utvecklad när det kommer till certifieringar och transparens. Inom textil finns det märkningar och tydligare och bättre val att göra. MEN samtidigt känns det så fegt att skylla ifrån sig på just det.

JohannaNDagensOutfit långsamt

Så här kommer en bekännelse istället: jag har inte alls nått dit jag velat. Min produktion är inte alls så transparent och hållbar som jag vill och som jag från början förutsatte mig att lyckas med inom bara något år.

Jag har konstant dåligt samvete över det här. Att inte ha lagt de resurser, den energi och tid som det här faktiskt kräver. Att vardagen alltid kommer emellan. Det är svårt att kräva av mina producenter i Bangkok att de ska leta bättre mässing och silver när all deras kapacitet istället går till att producera. Smycken som vi har kunder som väntar på. Det känns så surt att säga men utvecklingspeppen äts upp av den dagliga logistiken. Och jag hatar det. Så därför har jag tagit ett beslut för 2015 som jag hoppas och tror kommer att göra underverk för mitt dåliga samvete. Och det är att ta hjälp utifrån.

Jag har redan tagit första steget för att kunna ta in extern hjälp. Och det ska bli så otroligt spännande! Jag hoppas att de kan lösa saker jag har stångat mig blodig över (exempelvis bristen på spårbarhet för mässing och silver) men också komma in med andra perspektiv och lösningar. Och bäst av allt: de kan lägga just all den tid på det här som jag inte har!

Så ja, nu jäklar är det bestämt: 2015 är året när det är slut med att det går för långsamt!