Köp för bövelen aldrig något utan andrahandsvärde!

Det är en grej som jag har tänkt rätt mycket på den senaste tiden och det är hur mycket av textil-problematiken som grundar sig i de enorma volymer som produceras. Det är också det som gör att jag aldrig kommer kunna se fast fashion som ett hållbart alternativ förrän de ställer om mängden de tillverkar och säljer.

För det är just inflödet av produkter som är grundproblemet. Det spelar ingen roll om vi löser det här med att återvinna textil om vi inte samtidigt minskar mängden avfall från första början.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vilka kläder har ett existensberättigande?

Second hand i alla ära - men det är inte möjligt om det inte är tillräckligt bra grejer som hamnar där. D v s alla de där plaggen som har noll värde på begagnatmarknaden - ja, jag landar mer och mer i att de sakerna på allvar inte har något existensberättigande.

Jag snackar de där bomullströjorna som ser ut som en disktrasa efter fyra tvättar. Och polyesterblusarna som ligger kvar i drivor efter varje klädbyte, för att de inte är tillräckligt intressanta.

Jag pratar också om barnkläderna som håller för knappt en unge (nej, det är inte rimligt att ett par tights till en bebis ska vara så tunnslitna att de är genomskinliga efter ett halvårs användning) och jag snackar om kläderna som var skojiga trendmässigt en månad för att sedan bara kännas fel.

Allt det, plus en mängd andra exempel, är sådant som inte ska produceras från första början. Jag känner det så vansinnigt starkt. Och jag tänker på det nästan varje dag.

Företagen måste ta ett större ansvar

Det är med utgångspunkt i det jag också tycker att våra största kedjor och butiker måste ta ett större ansvar. Det är inte rimligt att skapa saker som inte har ett andrahandsvärde. För det är liksom i själva det begreppet som vi sätter fingret på såväl den grundläggande problematiken som på lösningen.

Om företag själva skulle inkorporera egen second hand i sin affärsmodell (ja, jag ger alltid det rådet när jag föreläser och gör konsultuppdrag på temat Slow business) så skulle det, tror jag, också vara självsanerande när det gäller kvalitet. Om en del av lönsamheten för ett företag ligger i att också sälja sina egna produkter second hand, ja, då är det klart att de gör allt för att de grejerna ska funka för just det.

Som konsument då: ja, det första steget (för den som kanske inte bryr sig så värst och notoriskt handlar nytt) borde om inte annat vara att skippa exakt allt det som har noll andrahandsvärde.

Skulle vi bara tillsammans göra det så skulle vi också vara ett steg närmare en mer hållbar modeindustri.

Så köp för bövelen aldrig något utan andrahandsvärde. Och alla ni företag: producera inget som inte också kommer att vara attraktivt ett andra varv. Vi löser absolut inte allt såhär, men en del i alla fall.

Och om du vill dyka vidare in i detta med andrahandsvärde så berörs ämnet i två av mina poddavsnitt: Barn och Second hand.

Vad är dina tankar om det här? Dela gärna med dig.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Slow fashion: #10 Second hand – lätt, svårt eller ja, vadå?

Torsdag och det betyder såklart podd! Denna vecka är exakt hela avsnittet vikt åt:

Second hand – härligt, klurigt och allt däremellan

I det här avsnittet gästar Emilia Bergmark- Jiménez: fotograf till vardags och dedikerad second hand-shoppare på fritiden. Vi pratar om varför Emilia snöade in på begagnat från första början och hur detta har gjort henne till en tryggare och gladare person. Vi snackar tillgänglighet, utbud och allt det där andra som kan vara hinder för många att shoppa second hand – och är det rimliga ursäkter eller är de bara dåliga?! (där vänder och vrider vi rejält!) Vi dyker in i frågor som: är all second hand bra? Eller kan det trigga igång motsatsen till hållbarhet?

10-secondhand.jpg

Och så pratar vi stora grejer som klass, komplexitet och varför vissa beteenden alltid kommer vara kassa även om vi gärna vill förklä dem till bra… Dessutom grattar Emilia mig till att ha blivit utsedd till Sveriges Second Hand Profil 2019 och så berättar jag om insikten jag fick när jag nyligen skulle köpa ett par gummistövlar. Det plus mycket mer handlar dagens avsnitt om.

Mitt i programmet intervjuar jag Emma Enebog, tidigare hållbarhetschef på Myrorna som idag arbetar på den hållbara kommunikationsbyrån Futerra. Hon reder ut second hand-branschens största utmaningar – och vad som behöver göras för att fler ska välja second hand i första hand.

Helt enkelt ett avsnitt som jag hoppas ska ge dig flera nya perspektiv och tankar om just second hand.

Och för dig som vill få fin second hand-inspiration: missa inte att följa Emilia på Instagram under namnet @emiliavicenta.

Om du vill läsa mer på lite samma tema som vi pratar om i avsnittet, så vil jag tipsa om följande inlägg:

Så lyssnar du på podden

Podden finns att lyssna på via

Och nu också på Spotify:

eller direkt här:

Avsnittet är som alltid producerat av Beppo Ljudstudio.

Vad är dina tankar avsnittet och ämnet second hand? Kommentera och berätta gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Slow fashion: #9 Konsumtion - varför köper vi mer och mer?

Torsdag och podd! Alltid lika kul känner jag! Hoppas du tänker lika!

Konsumtion - vad är grejen?

Till det här avsnittet har jag bjudit in Jacob Östberg, professor i reklam och pr vid Stockholms universitet. Och vi snackar, kan en lugnt säga, konsumtion på längden och tvären. Varför konsumerar vi, hur fungerar konsumtionslogiken och vad exakt är det som har förändrats det senaste århundradet? Dessutom berättar Jacob om sitt livs största magplask och varför han tycker att kläder borde märkas upp med “kort datum - bör konsumeras snarast”. Vi pratar konsumentmakt, individens ansvar och politikens skyldigheter. Och så vikten av att förstå varför allt vi gör definieras utifrån konsumtion.

9 konsumtion varför köper vi mer och mer

Jag ringer också upp Anna-Carin Abrahamsson som är en av tio deltagare i forskningsprojektet F/ACT Movement. Hon berättar om hur och varför hon deltar i ett projekt som innebär att hon inte får köpa nyproducerade kläder under sex månader utan istället fokusera på second hand, remake och så vidare. Anna-Carin reflekterar också över vad dessa första månader hittills har gjort med henne, och insikten av att hon dagligen är omgiven av konsumtionsuppmaningar. Samt varför hon har börjat ta en annan väg hem från jobbet…

Jag tycker själv att det här avsnittet har gett mig många nya aha-uppleverlser och kunskaper (Jacob tenderar ju att göra det) och jag hoppas att du ska känna det samma!

Och för dig som vill dyka ner mer i ämnet konsumtion rekommenderar jag varmt Jacobs bok Vi är vad vi köper - som han skrivit tillsammans med antropologen Katarina Graffman.

Så lyssnar du på podden

Podden finns att lyssna på via

eller direkt här:

Avsnittet är som alltid producerat av Beppo Ljudstudio.

Vad är dina tankar avsnittet och ämnet konsumtion? Kommentera och berätta gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Hållbara presenttips och nej till onödig grej

I början på mars var jag en heldag i Malmö för ett studiebesök på Sysavs stora avfallsanläggning och för en fotografering (något jag skrev om här: Jag tycker nog att jag har världens roligaste jobb!) Den dagen plus några fler dagar hemma framför datorn, kameran och några varv med att gnugga hjärnan så är äntligen det jag har pysslat med nu ute för allmän beskådan: Ett gäng klimatsmarta och hållbara presenttips.

Presettips kläder

Allt som en del av Sysavs stora kampanj #NejTillOnödigGrej. Så otroligt roligt projekt som jag är supertacksam att få vara en del av - och det tillsammans med två för mig helt nya bekantskaper: Malin Brom och Carl-Henric Malmgren. Malin som är kock och Carl-Henric som är antikproffs med sina perspektiv, och så jag med hållbart mode har helt enkelt dragit ihop en drös (i vårt tycke) grymma presenttips.

Säg nej till onödig grej

Hoppas du ska hitta inspiration till fina och härliga presenter för olika tillfällen i livet - och där alla handlar just om nej till onödiga grejer. Hållbarapresenter.se

Vad är en hållbar present?

Sysav definierar en hållbar present utifrån dessa fem kriterier:

  1. Den kommer att användas

  2. Mottagaren har ett behov av den

  3. Den är miljövänlig, återvinningsbar och återbrukbar

  4. Second hand, vintage, antikt

  5. Tänk utanför boxen (allt är inte prylar: ge bort av din tid!)

Bra lista att ha i bakhuvudet tänker jag!

Mina bästa presenttips

Så vad är då mina bästa tips, jo (klicka på länkarna för att läsa hela tipset!):

Gå-bort-present

Kökshandduk och blomma

Hemvävd handduk med din favoritstickling.

presenttips_stickling.jpg

Bröllop och student

En vacker sylåda med livets nödvändigheter

Sytråd, nålar, måttband och annat bra-att-ha

Presenttips sykit

Accessoarer att älska hela livet

Scarf, smycke, klocka eller plånbok

Presenttips smycken

Barnkalas

Lagningslappar för trasiga byxknän

En påse roliga motiv att fixa favoriterna

presenttips lagningslappar barnkalas

En magisk utklädningslåda

Fylld med färgglada och lekfulla prylar

presenttips utklädningslåda barnkalas

Pysselpåse att försjunka i

Garn, knappar, tygbitar och annat

presenttips pysselpase

Julklapp

Presentkort på lagningar

Ge bort en skomakare eller skräddare

presenttips presentkort skomakare
presenttips secondhandplagg

Hoppas som sagt att presenttipsen kan ge lite nya tankar och idéer - och alla våra tips (totalt 24 stycken!) hittar du alltså här: Hållbarapresenter.se

Har du ännu fler grymma presenttips som kvalar in under Sysavs definition av hållbart - dela gärna så fler kan upptäcka!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Slow fashion: #8 Barn - slow fashion för kids

Torsdag och dags för nästa poddavsnitt! Tjoho!

Slow fashion för kids - hur ska en tänka?

I det här avsnittet gästar Linda Glad och vi snackar barnkläder. Linda drev mellan 2005 och 2017 barnklädesbutiken Uni i Stockholm och med utgångspunkt i det dyker vi ner i ämnet slow fashion för kids. Första delen av programmet fokuserar vi lite extra på hur branschen fungerar och vilka utmaningar som de som driver butik och klädmärken möter. Sen grottar vi ner oss i konkreta tips för olika åldrar - för visst är det olika utmaningar beroende på hur gamla de små liven är?

Vi snackar ärvbarhet och kvalitet och vi höjer ett varningens finger för att inte låta sig luras till överkonsumtion bara för att en köper hållbart producerade grejer. Linda berättar om varför hon tampas med sin sjuårings fäbless för trasiga jeans och jag om min totala förvirring när begagnatmarknande totalsinade i storlek 74. Tills jag fattade varför… det är ju då de börjar äta själva…

8-barn-slow fashion for kids.jpg

Dessutom ringer jag upp Caroline som driver second hand-butiken Bye Buy i Stockholm och hon berättar om deras affärsídé och koncept - med syftet att göra begagnat så inbjudande och lättillgängligt för stressade småbarnsföräldrar som bara är möjligt.

Jag hoppas att det här avsnittet ska ge en hel del tips, igenkänningar och förhoppningsvis någon ny kunskap för dig som någon gång funderar på det här med barnkläder. In och lyssna!

Och för dig som vill läsa mer i detalj hur jag tänkte de första tio månaderna med barn, kläder och prylar så har jag skrivit ett inlägg om det här: Bebiskläder och barnprylar – hållbarhet och slow fashion

Så lyssnar du på podden

Podden finns att lyssna på via

eller direkt här:

Avsnittet är som alltid producerat av Beppo Ljudstudio.

Vad är dina tankar avsnittet och ämnet barnkläder? Kommentera och berätta gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Jag föreläser i Övik, Umeå och Gällivare

Nu ni, ska ni få se vad som komma skall närmaste två veckorna:

Jag föreläser i Örnsköldsvik 7 maj

Nästa tisdag föreläser jag om Slow fashion i Övik på det som de kallar Krubb&Klokhet. Ja, en lunchföreläsning där det kombineras mat och kunskap. Smart och tidseffektivt tänker jag.

Mer om föreläsningen hittar du här: Slow fashion - föreläsning om hållbart mode på Krubb&klokhet

Jag föreläser i Umeå 9 maj

Två dagar senare föreläser jag på Umeå Kommuns konferens Den koldioxidsnåla platsen. Och då snackar jag Slow business – så tjänar du pengar på hållbarhet.

Mer om den föreläsningen hittar du här: Den koldioxidsnåla platsen - Umeå Kommun

Och det här betyder nästan en hel arbetsvecka i Umeå - något som ska bli väldigt skojigt (jag har redan mutat in mig på mina kompisar på Gröna Trycks kontor, eller som de sa: “då avsätter vi extra fikatid på onsdag då!”) Innan jag flyttade till Stockholm för ungefär 5 år sedan bodde jag 6 år i Umeå, så det är lite som att komma hem att komma dit igen. Så tre heldagar i Umeå och sedan en dag tåg upp och en dag tåg ner (och ja! Det finns inget ställe jag jobbar så bra på som just tåg = längtar!)

Och mer tåg blir det veckan efter - då åker jag upp till Gällivare:

Foto: Magnus Ström

Foto: Magnus Ström

Jag föreläser i Gällivare 15 maj

Onsdagen 15 maj föreläser jag på Passionistas uppstartsevent om min entreprenörskapsresa och allt det jag lärt mig under de här åren. Jag ska snacka vikten av att ta betalt, bygga självförtroende (och hur svåra båda de är!) och så förhoppningsvis kunna inspirera till att det går jättebra att helt och fullt bygga ett företag utifrån sina värderingar.

Mer om föreläsningen hittar du här: Passionista - Gällivare

Och helt ärligt: det här är första gången någonsin det har känts lite som en uppoffring att jag slutat flyga. 15 timmar tåg upp, 5 timmar i Gällivare och sedan 15 timmar (ungefär) tåg ner igen känns sådär. Nattåg visserligen, och det är ju himla smidigt om en kan sova på sådana. Det kan inte jag….

Men oavsett, jag vill aldrig någonsin bli en sådan person som tackar nej till saker för att det är för långt från Stockholm (fy fan!) så självklart vill jag åka. P g a råpeppigt sammanhang och för att när jag föreläste i Gällivare för ett och ett halvt år sedan träffade jag så otroligt många fina människor (och hoppas få träffa några av dem igen). Så ja, jag ser framemot den 15:e maj!

Ses vi på någon av dessa ställen? Hojta till vettja!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Slow fashion: #7 Män – varför saknas de i hållbart mode?

Nu äntligen är podden tillbaka! När jag gjorde sista avsnittet på säsong ett i höstas sa jag ju att jag skulle vara tillbaka under våren 2019. Och ja, det är jag ju. Visserligen var min första tanke januari eller februari (varför det inte blev så har jag skrivit om här Slutspurten på boken och vikten av att göra en sak i taget) Men slutet på april funkar ju det med tänker jag.

Och så himla roligt det känns! Hoppas ni ska tycka det också!

Var är männen när vi snackar hållbart mode?!

I det här första avsnittet har jag bjudit in Rasmus Almerud, till vardags programledare på Sveriges radio men på fritiden passionerad second hand-shoppare och remake-nörd under namnet Vvlpes Post Avrem. Vi djupdyker i hans hobby och inser att vi har partytricket som ingen bryr sig om som gemensam nämnare: att kunna känna på ett tyg och ange rätt material.

Och vi generaliserar hej vilt, snackar strukturer och vad som är kvinnligt respektive manligt kodat. Ondgör oss över att det är klurigare att vara hållbart mode-peppad kille då utbudet är mindre och förebilderna färre (hur tusan syr en om en herrbralla om ingen på internet kan visa hur det går till?)

Män - varför saknas de i hållbart mode?

Dessutom bjuder vi in producent-Mats som berättar om att han är bättre på att äta mindre kött och skippa bilen än att fundera på vem som gjort hans t-shirt. Mats efterlyser också tre butiker där han kan handla schysst och hållbart som ett sätt att ändra sina vanor (och jag glömmer ju självklart berätta i sändning att jag tror att Adisgladis och de andra på min lista med Hållbara Shoppingtips kan vara det han letar efter!)

Rasmus ger också sina absolut bästa Så-börjar-du-handla-på-second-hand-tips och efterlyser mindre stilfeghet från alla grabbar.

Och för dig som vill ha hans lista nedskriven (samt få med allt det som också glömdes att säga i podden) så kommer listan här:

Rasmus secondhand-tips (till killar och alla andra)

1. Gör en lista i mobilen med plagg du söker.

Tex ”mörkblå stickad tröja”, ”vit button down-skjorta” och ”ljusa raka jeans”. Gå in i secondhandbutiker när du passerar. Låt det ta tid. Ibland kan det ta månader. Men ofta dyker nåt på listan upp.

2. Försök inte hitta dina favoritmärken

Dåliga odds. Sök istället efter kvalitetsmaterial. Ren ull, bomull och viskos istället för syntet som polyester och akryl. Googla märket om du inte känner till det, kan ge en uppfattning om kvalitetsnivån.

3. Är trender viktigt för dig?

Ett knep är att köpa till nästa säsong. Redan på våren kolla efter höstkläder, det finns gott om artiklar på nätet om nästa säsongs trender. Du kanske inte hittar ”rätt” skomodell eller ett visst hajpat plagg, däremot finns bra möjligheter att köpa kläder med ”rätt” färg och form som känns ”nu”.

4. Lär dig tvätta

Allt du köper ska direkt ur påsen i tvätten. Använd fin/ulltvättmedel för känsliga material, följ tvättråd och om det behövs lämna till kemtvätt.

5. (Överkurs) Sy om

Lär dig sy enklare ändringar (internetvideos!) ELLER hitta en skräddare du kan lita på. Lämna in plagg och visa en bild hur du vill ha det. Det kan göra enorm skillnad att plagget passar på just dig.

Ja, det här är helt enkelt ett avsnitt som det känns grymt skoj att kicka igång nya säsongen med! Och podden finns precis som tidigare i din poddapp.

Så lyssnar du på podden

Podden finns att lyssna på via

eller direkt här:

Precis som förra säsongen är denna också producerad av Beppo Ljudstudio, utan dem ingen podd!

Vad är dina tankar om första avsnittets tema? Kommentera och berätta gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Svenska företag måste berätta var de tillverkar sina kläder

I stolt annonssamarbete med Fair Action
 

Idag är det sex år sedan klädfabriken Rana Plaza kollapsade i Bangladesh, där 1 134 textilarbetare miste livet och över 2 500 skadades. Sedan dess har årsdagen 24 april blivit Fashion Revolution Day (och numera en hel vecka: Fashion Revolution Week), för att på allvar sätta fingret på textilindustrins orättvisor.

När det åtta våningar höga Rana Plaza totalkollapsade var det svårt att identifiera de klädmärken som köpte från fabriken. Enda sättet att ta reda på detta var att intervjua överlevande arbetare och leta i rasmassorna efter klädlappar med märkenas loggor på. Allt för att familjerna till dödsoffren skulle få kompensation från dessa företag.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Fair Action - blåslampan som behövs

Ideella föreningen Fair Action arbetar för att svenska företag ska ta ansvar för sin påverkan på människor och miljö. De granskar hur varor och tjänster är producerade och sätter press på företag att förbättra arbetsvillkor och betala levnadslöner. Och de gör ett förbaskat viktigt jobb om du frågar mig!

Därför känns det såklart minst sagt fantastiskt fint att återigen arbeta tillsammans med dem (för den uppmärksamma: Fair Action har bl a snackat garvningsindustri i min podd samt att jag har benat i de globala målen tillsammans med dem)

Och den här gången ska vi, på årsdagen av Rana Plaza, snacka om vikten av att svenska företag måste berätta var de tillverkar sina kläder och skor. Ja, att de helt enkelt måste offentliggöra sina leverantörslistor som ett första steg för ett seriöst hållbarhetsarbete! Vi ska såklart också prata om hur du, jag och vi alla kan sätta press på att företagen att verkligen leva upp till detta!

Så låt oss börja:

Varför är det viktigt med offentliga leverantörslistor?

Förutom exemplet ovan, d v s orimligheten i att behöva gräva i rasmassor för att få veta vilka företag som bör ta ansvar, finns det två andra tungt vägande skäl:

  • Information om var produktionen sker är nödvändig för att media och organisationer ska kunna granska om företag håller vad de lovar på sina hemsidor och i sina policys, till exempel vad gäller arbetstider och löner. När företagen kan bli granskade får också konsumenter insyn och information om hur de som tillverkat grejerna har det.

  • Fackföreningar och arbetsrättsorganisationer i länderna där produkterna tillverkas kan ta upp dåliga arbetsvillkor eller avskedanden av fackligt aktiva på fabriken också med det köpande klädföretaget, som i sin tur kan sätta press på leverantören.

Om du vill fördjupa dig i det här ämnet så rekommenderar jag den här rapporten: Follow The Thread - The Need for Supply Chain Transparency in the Garment and Footwear Industry

Och så tänker jag så här: den som inte har något att dölja brukar inte ha några problem med att vara transparent och öppen….

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Vilka krav driver organisationer och fackföreningar?

Att det är ett krav på företag att vara öppna och redovisa sin påverkan på mänskliga rättigheter framgår av FNs vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Sedan 2016 pågår en internationell kampanj som bland annat Fair Action (som medlem av Clean Clothes Campaign), Human Rights Watch och den internationella fackföreningsrörelsen står bakom. Kampanjen uppmanar företag att ställa sig bakom en ”Transparency pledge”, vilket en mängd företag har gjort (bl a H&M och Lindex).

(Kampanjen använder #GoTransparent – så använd gärna den hashtaggen när/om du delar på sociala medier!)

Ett krav som koalitionen bakom ”Transparency pledge” drivit är också att flerpartsinitiativ ska ha krav på sina medlemsföretag att vara öppna med var produktionen sker. Nyligen meddelade Fair Labor Association att de kommer börja ställa ett sådant krav på sina medlemmar (läs gärna mer om det här). Initiativet är ett samarbete mellan företag, ideella organisationer och universitet och jobbar för att förbättra arbetsvillkoren i medlemsföretagens leverantörsled. Fenix Outdoor som äger bland annat Fjällräven är en av medlemmarna i initiativet. FLAs beslut är ett tydlig tecken på att öppenhet och ärlighet ligger i tiden!

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Hur öppna är svenska företag?

Tyvärr är det alldeles för få som är öppna.

Fair Action har precis inlett en kampanj för att få fler svenska företag att offentliggöra var deras kläder tillverkas. De företag som omfattas av kampanjen har alla egna varumärken, och urvalet baseras framförallt på omsättningen. Aktörer som förväntas växa är också inkluderade, som nätbutikerna Nelly och Sportamore.

Företag som Fair Action frågat om de kan tänka sig att offentliggöra i vilka fabriker deras egna varumärken tillverkas är: Gekås Ullared, Åhléns, Ellos, Stayhard, Gudrun Sjödén, Intersport, Team Sportia, Stadium, Sportamore och Nelly.

Exempel på företag som redan idag presenterar detaljerad information om sina leverantörsfabriker (i linje med den så kallade ”Transparency pledge”): H&M och Lindex

KappAhl har publicerat en lista över fabrikerna där deras kläder tillverkas, men utan att tala om vilken typ av plagg som respektive fabrik producerar. Information om vilket företag som äger fabriken saknas också, samt hur många personer som arbetar där.

Så följ Fair Action på sociala medier etc för att få uppdateringar i det här. Precis som att jag självklart kommer snacka vidare om detta. För hej, visst blir det väl spännande att se hur dessa företag väljer att svara! Om det blir “Bra idé, klart vi ska offentliggöra listorna!“ eller “Nej. Sådant vill vi inte berätta“. Det kommer ju indikera en hel del tänker jag!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Vad borde företagen göra?

Företagen bör lägga ut information på sina hemsidor om var grejerna tillverkas. Fair Action driver tillsammans med Clean Clothes Campaign och en rad andra ideella och fackliga organisationer en kampanj för att få företag att bli mer öppna om produktionen. Ett antal företag inklusive H&M och Lindex har på grund av kampanjen ställt sig bakom en ”Transparency pledge” (se ovan). Det är ett åtagande om att offentliggöra till exempel adresser till leverantörsfabrikerna, hur många som jobbar där och vilken slags produkter som tillverkas.


Vad kan du göra?

Ställ frågor till personalen när du handlar, till exempel ”Var kan jag hitta information om era leverantörsfabriker?”, ”Var har det här plagget tillverkats?”. Många nätbutiker har chattar där det går att fråga. På så sätt visar du att du vill att företaget ska vara öppet gentemot sina kunder.

Om du vill ha tips och tricks på det här så har jag skrivit en guide i ämnet: Så kontaktar du företag om deras hållbarhetsarbete

Andra bra grejer jag tycker att du ska göra är:

  • Dela vidare: sprid kampanjen, uppmuntra andra att fråga företag, och snacka med alla du känner om det här med att många företag är så hemliga med var de tillverkar.

  • Bli medlem i Fair Action: helt enkelt för att det är smidigt att stötta de som gör grovjobbet!

  • Läs på! Jag har djupdykt i några svenska kedjor här, och skriver om ämnet kontinuerligt precis som också Fair Action exempelvis gör. Kunskap är gött helt enkelt!

Och du, om du vill fortsätta läsa inlägg på temat Fashion Revolution Week tycker jag du ska läsa det jag skrev för prick ett år sedan: Varje vecka ska vara Fashion Revolution Week

Vad är dina tankar om det här ämnet? Och är det något märke eller företag som du vill ska offentliggöra sina leverantörslistor lite extra?

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Fair Action men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR och Reklamsamarbeten på bloggen? Hur och varför jag gör det.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

#osynligtavfall - ett enda par jeans, 25 kg avfall

I stolt annonssamarbete med Avfall Sverige
 

För några veckor sedan berättade jag om en smart hjälp som Avfall Sverige tagit fram när det gäller att rensa och städa: Miljönär-metoden. Ett toppenbra schema helt enkelt att utgå från när en går igenom sina prylar hemma (skriv gärna ut och fäst på insidan av ett skåp/garderob/klädkammare p g a så användbart!)

Att laga det som går att laga och förlänga livstiden handlar ju om att visa respekt för dina grejer och för vad det faktiskt kostat på miljön att producera dem, även efter din tid med dem! Klok avfallshantering och återvinning i all ära, men det absolut bästa vi kan göra är att minska i första ledet. D v s skapa mindre avfall från första början.

Det osynliga avfallet

För det är nämligen så här: prylarna vi köper genererar massvis med avfall redan när de produceras, något som vi så lätt glömmer bort eller aldrig tänker på. Kanske för att det allra mesta vi köper här i Sverige tillverkas på andra sidan jordklotet?! Och det vi inte ser, ja det märker vi inte.

Copy of Osynligtavfall (1).png

Eller vad sägs om följande klädesplagg, och mängden avfall de ger upphov till under själva produktionen:

Kläder och skor

  • Bomullsjeans: 25 kg

  • Träningskläder i polyester (t-shirt o shorts): 17 kg

  • Läderskor: 12 kg

Elektronik

  • Bärbar dator: 1200 kg avfall

  • Mobiltelefon: 86 kg

  • Borrmaskin: 51 kg

Den största mängden av alla dessa kilo när vi pratar elektronik uppstår vid gruvdrift och anrikning av metaller. Och när det gäller exemplen med jeans och träningskläder så är det främst vid produktionen av själva tyget (genom produktionsförluster och avloppsvatten) som det mesta avfallet uppstår. Läderskorna däremot, där är det vid själva tillverkningen av lädret (“produktion av insatsmaterial” som Avfall Sverige kallar det i sin rapport) Mer om detta och alla dessa siffror mer specificerade hittar du här: Avfall Sverige: Osynligt avfall

Att börja räkna in det osynliga avfallet

Så ja, vad säger det här? Jo, om vi börjar tänka på det osynliga avfallet när vi tar våra köpbeslut så blir det, i alla fall i mitt huvud, ännu lättare att se vinsten med att laga eller köpa begagnat. Jag har ju snackat tidigare om second hand i första hand, och min personliga utmaning just nu är att tänka begagnat även när det gäller elektronik (kläder, möbler och sådant är jag ju rätt haj på! ;)).

Och med 1200 kilo avfall för ögonen blir det i alla fall enklare för mig att motivera mig till det nästa gång jag behöver en “ny“ dator. Eftersom jag dessutom arbetar främst genom telefon och dator är det också saker som jag tyvärr behöver byta (eller fixa till!) minst vart tredje år…

Foto: Oskar Swerlander/Erikshjälpen

Återanvänd, laga och återvinn

Och exemplen ovan är bara några exempel. Såklart. Det osynliga avfallet finns i exakt allt. Och det är därför vi måste fokusera på att förlänga livslängden på det som redan har producerats (bättre med 86 kilo avfall 1 gång för en mobiltelefon, än 10 gånger liksom…). Det måste vara enklare att reparera, och allra sist: lättare att återvinna.

Avfall Sveriges fina hemsida: miljönär.se hittar du massvis med inspirerande artiklar på ämnet samt en galet bra lista på reparationsställen för det mesta över hela Sverige. Skräddare, skomakare, secondhand-butiker och andra platser för att förlänga livslängden.

Och med #osynligtavfall i huvudet blir det också mer peppigt att rensa ut det där som ligger oanvänt hemma och aktivera de grejerna så att de används igen (antingen av dig eller någon annan) Men också att faktiskt fundera på vad vi köper och vad vi äger.

För ja, borrmaskinen som “kostar“ 51 kilo avfall: den används ju också bara i snitt i 18 minuter under hela sin livstid… Värt att tänka på.

Mer att läsa

Några andra inlägg som jag har skrivit som jag tror att du ska gilla är:

Varför är det så dyrt att laga och hyra? (eller ja, varför är det så billigt att köpa nytt?!)

Laga kläder - och verkligen göra det

Vad är skillnaden på återvinning, återbruk och återanvändning?

Vad är dina tankar om #osynligtavfall? Tipsa också gärna loss på hur en kan få andra att bli mer av en miljönär?!

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Avfall Sverige men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR och Reklamsamarbeten på bloggen? Hur och varför jag gör det.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Hållbar garderob - en värld av möjligheter

Det är så lätt att tänka att en hållbar garderob är det samma som begränsningar. Att det bara ska handla om saker en inte får. Men det tror inte jag. Jag tänker alltid istället: visst, en dörr kanske stängs (den till det där rätt pissiga, ohållbara och oschyssta modet) men helt ärligt: en hel annan värld öppnar sig.⁣

Och det är så jädra gött. ⁣

En hel värld av goa grejer⁣

Av schysst och nytt, av att låna och hyra, laga och vårda, återanvända och återbruka. Det finns så många spännande märken, butiker och företag. Där design, hållbarhet och massor av annan härlighet går hand i hand.⁣

Foto:  Thrive sto re

Foto: Thrive store

Och det är exakt så min lista med Hållbara Shoppingtips funkar. Där hittar du det som jag tänker är världens goaste smörgåsbord. Företag som tänker precis som jag gör, och vill förändra modeindustrin på riktigt. Erbjuda snyggt och schysst rakt igenom. Min lista innehåller också en drös andra bra tips, ja, helt enkelt hur det kan vara smart att tänka när det här med hållbarhet och kläder känns för övermäktigt. Var ska du börja och hur?! Det berättar jag. ⁣

Följ gärna, sprid vidare och stötta de företag som är med på listan för att hjälpa dem att kunna fortsätta sitt arbete. För goda affärsidéer är tyvärr inte så mycket värda om vi inte tillsammans kan visa att de också är de ekonomiskt bästa!⁣

Du hittar listan med alla märken och företag, samt mina bästa tips här:

Hållbara Shoppingtips

Vad är din senaste hållbara modeupptäckt? Berätta! (Kanske finns det på listan redan, kanske inte)

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.