Varför jag inte tror på köpstopp

I veckans avsnitt av Stil i P1 “Modets framtid – fyra historier om kreativitet och innovation” pratar jag slow fashion, konsumtion, avvägningar och köpstopp.

Om avvägningar

Jag pratar om att det ibland, trots en ambition om en helt igenom hållbar garderob, landar i att en måste köpa det minst dåliga. För att det riktigt bra alternativet saknas. Att passformen hos de hållbara alternativen exempelvis inte funkar på den egna kroppen - och att en då måste välja plagget som har producerats på ett allt annat än schysst sätt (jag har så själv när det gäller underkläder). Och att det bästa en då kan göra är att bära plaggen så länge det bara går, laga och ta om hand. Göra det bästa utav det dåliga så att säga. Något jag har skrivit om förut: Hållbarhet är att välja - hur väljer du?

För hållbarhet handlar, tyvärr, rätt ofta om att välja. Just för att ämnet är komplext. Men att just dessa avvägningar ändå innebär långsamma och genomtänka inköp - eftersom en i allt processar flera olika alternativ och det tar ju sin tid. Och detta att låta saker ta tid är ju en viktig beståndsdel när det gäller att bryta vår allt för snabba konsumtion.

Foto: Linnéa Jonasson Bernholm

Foto: Linnéa Jonasson Bernholm

Köpstopp då?

Sen var det här med köpstopp. Något som ofta lyfts när vi pratar hållbart mode. Jag har själv aldrig haft ett köpstopp, helt enkelt för att jag känner mig mer begränsad än motiverad av själva förbudsgrejen. Jag förstår såklart att detta är något individuellt (vi är alla olika!) - och det är utifrån det jag inte heller tror att köpstopp per definition är en lösning för alla.

Så det jag verkligen vill lyfta kring köpstopp är just när och om det används utan en tanke på framtiden. D v s hur ska jag göra när köpstoppet är slut? Ska jag återgå till samma beteende som innan eller har jag en tydlig plan för beteendeförändring. För det är lätt att en period av förbud slår över i tankar som “när köpstoppet är slut - då kan jag shoppa!“ eller “jag har varit så duktig under mitt halvår med köpstopp att jag verkligen får unna mig en ny garderob nu“ Och då har ju köpstoppet inte skapat någon förändring.

Och det är just alla köpstopp utan fokus på just reflektion, beteendeförändring och framtid som jag inte tror på. Däremot, om köpstoppet används som ett sätt att stanna upp - som en detox och kickstart för en tydlig livsstilsförändring, ja, då är det såklart något annat. D v s att om köpstopp är något som du känner genuin motivation inför - och som ett sätt att bryta det gamla och påbörja det nya: ja, då är det nog rätt väg för dig.

Men inte annars.

Och allt det plus mycket annat handlar veckans Stil i P1 om.

Har du lyssnat på veckans Stil i P1, berätta gärna dina tankar om avsnittet!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Myten om den perfekta hållbara garderoben

Den perfekta hållbara garderoben? Vad exakt är det? Jag har tänkt en hel del på det här under sommaren - och som ett brev på posten (eller i varje fall ett mail i inkorgen) så kom exakt samma fråga och tankegånger från Amanda, en av ni fina bloggläsare.

Minimalism eller kapselgarderob?

För ja, finns det ens en perfekt hållbar garderob? Och är det i så fall samma sak som minimalism, lyxigare material och kvaliteter? Tidlös design och det där ultimata plagget. Att äga färre men perfekt. Gärna dyrare och noga utvalt. Kanske paketerad som ett tydligt koncept. Kapselgarderob eller något annat genomtänkt.

Att en hållbar garderob liksom måste vara något, och heta något, för att bli på riktigt. Att det måste vara så förbaskat inhägnat.

Jag upplever att det så ofta halkar in i exakt de här diskussionerna. Och visst, det kan absolut vara en väg att gå. Men det kan också göra att den hållbara garderoben blir någon slags tävling. Kanske inte så mycket mot andra som inom sig själv.

Att det i den där jakten på det perfekta (schysst producerade som ska göra oss lite lyckligare) också blir konsumtion vi hänfaller åt. Mitt i sin konsumtionskritik. Och som med så mycket annat: det är lätt att tänka att så länge vi konsumerar mer exklusivt (med allt vad det ordet innebär) så känns det finare och mer okej. Men lurar vi inte oss själva?

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Det är bara kläder - trots allt

Utan istället vill jag slå ett slag för följande tankegång:

Det är bara kläder.

Ditt liv avgörs inte utifrån plaggen i din garderob. (Vi kan kalla det för ditt privilegium)

För kläder är ju självklart liv och död för de som producerar det vi köper. Och det är blodigt allvar för miljön och när vi pratar mängden avfall våra kläder ger upphov till. Och så vidare. Det är därför vi måste förändra vårt sätt att se, äga och hantera våra kläder. Det är en global solidaritetsfråga. MEN när det gäller hur vi ser på själva innehållet i vår garderob så tänker jag snarare att lite mindre allvar och lite mindre jakt på det perfekta är bra. Ja, att lite mer nonchalans kring vad vi sätter på kroppen kan gynna den globala kampen.

För låt oss slå fast:

Den perfekta hållbara garderoben är de plagg som används.

Sen vad exakt som är i din garderob, hur plaggen ser ut, känns och gör med dig är helt ärligt inte speciellt viktigt.

Att bry sig lite mindre är inte så dumt

Kläderna behöver inte heller ha hamnat i din garderob genom ett superaktivt val. Själv har jag gått runt hela sommaren i en stickad tröja som krympte i tvätten för min andra hälft. Jag vet inte ens om jag tycker den är snygg. Utan jag använder den. Tröjan fyller den funktion jag i övrigt saknar i garderoben: värmande på sommaren. Alltså funkar den. Och det är just insikten om att bry sig lite mindre som gör att jag på allvar sliter på det som redan finns.

Jag ärver plagg. Köper second hand. Vissa saker har ett hål eller en liten fläck. Ibland orkar jag fixa. Men inte alltid. Vissa saker använder jag ett fåtal gånger innan jag ger vidare. En del grejer är bara skojiga, andra praktiska. Några saker har jag aldrig ens reflekterat över att jag använder. Jag bara gör. För att de ligger överst.

Det jag däremot tänker noga på är själva anskaffandet. Att endast det som redan existerar får flytta hem till mig, eller om det är något som är nyproducerat så ska det användas i evighet samt vara så schysst producerat som bara möjligt.

Men i övrigt så tänker jag att bry sig mindre är bra. Och kanske har de här tankegångarna fötts ur att jag innan sommaren kände att min klädstil var så förbannat tråkig. Och att jag var uttråkad. Men att sju veckor ledig skalade bort det där behovet av tänka att det är så viktigt. Att jag taggade ner lite. Och anstränger mig mindre. För det är ju när en blir lite mindre intresserad och involverad som en också konsumerar färre saker..

Så ja, jag tänker att jag inleder hösten med vetskapen om att jag ju har en garderob fylld med grejer. En del saker älskar jag. Andra grejer bara använder jag.

Och det är ju exakt det som är den perfekta hållbara garderoben: användandet.

Vad är dina tankar om det här inlägget?

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

7 frågor om textilindustrin, fackföreningar och Bangladesh

Förra veckan träffade jag Babul Akhter som är generalsekreterare för Bangladesh Garment and Industrial Workers Federation, en sammanslutning av 53 fackförbund som organiserar textilarbetare i Bangladesh. Babul var här på inbjudan av Fair Action och jag fick alltså en dryg timme för att snacka textilindustri, fackföreningar och Bangladesh. Något som jag har kokat ner till 7 punkter som jag vet att många av er funderar på:

Textilindustrin i Bangladesh

1. Varför köper vi svenskar så mycket kläder från Bangladesh?

Idag är Bangladesh det näst största exportlandet av kläder till oss här i Sverige (endast Kina är större) - och vi köper mer och mer för varje år. Mellan 2014 och 2018 ökade våra inköp från Bangladesh med 48 %! Och idag importerar vi 27 600 ton kläder från Bangladesh - så om du har tänkt på att Made in Bangladesh är en vanlig lapp i butik så har du helt rätt!

Svenska märken som har underleverantörer i Bangladesh

Exempel på svenska företag som producerar i Bangladesh:
HM, Åhléns, Ellos, Fristads, Gekås Ullared, Gina Tricot, Hemtex, ICA, IKEA, Intersport, Kappahl, Nelly, New Wave Group, Peak Performance, Polarn o Pyret, Sandryds, Stadium och Lindex.

En arbetskraftsintensiv industri

Men varför köper vi så mycket från just Bangladesh? Jo, för att landet har satsat massivt på just denna industri - och det en satsar på blir en ju såklart också bra på. Men har Bangladesh en historia av textilindustri? Nja, enligt Babul Akhter, snarare handlar det om en kombination av klassiskt bra förutsättningar för att etablera sig som en textilproducerande nation.

Och med det sagt: textilindustrin kräver mycket arbetskraft (alla våra kläder sys av människor!), det krävs ingen speciell utbildning (det går rätt snabbt att lära sig de enklaste sömmarna) och låga löner är ett konkurrensmedel eftersom det som sagt är en arbetskraftsintensiv industri. Och allt det hade Bangladesh: en stor befolkning där många har låg utbildning samt avsaknad av annan typ av storskalig industri. Dessutom är löneläget bland det absolut lägsta i världen.

D v s som klippt och skuren för att bli en riktigt vass textilproducent!

Idag kommer 80 % av den statens inkomster från textilindustrin på olika sätt - och 3,5 miljoner invånare är textilarbetare (men långt fler har sin försörjning indirekt tack vare klädindustrin och dess export)

2. Hur många är med i facket?

Endast några procent av landets textilarbetare är med i ett fackförbund. Och anledningen är att det är svårt att organisera: exempelvis tillåter många fabriker inte fackföreningar vilket gör att många arbetare är rädda för att vara med då ett medlemskap kan innebära att de mister arbetet. Och det trots att det är en lagstadgad rättighet i såväl Bangladesh som genom den internationella ILO-konventionen.

Bangladesh Garment and Industrial Workers Federation, som Babul Akhter är generalsekreterare för består alltså av hela 53 fackförbund och har totalt över 100 000 medlemmar. 29 000 av dessa är medlemmar i lokala fackklubbar på textilfabriker, resten är sk solidaritetsmedlemmar - personer som skulle vilja vara med i en fackklubb men av olika anledningar inte har det på sin arbetsplats. Och att det är så många fackförbund är såklart ett problem: det är klurigt att ställa krav på arbetsgivare när olika fackförbund har olika åsikter - och drar åt olika håll. För det är ju genom enighet som en kan sätta press och förändra.

3. Vad är problemen för de som arbetar inom textilindustrin?

Lönerna! De är alldeles för låga! Det finns också många andra problem inom industrin: som långa arbetstider och dålig arbetsmiljö. Men grunden är lönerna. För med en lön som du kan leva på behöver du inte jobba många extra timmar för att överhuvudtaget få ekonomin att gå ihop. Precis som att arbetsmiljön på olika sätt också är relaterad till rättvist betalt.

4. Hur mycket tjänar en textilarbetare i Bangladesh?

Idag är den lagstadgade minimilönen för en textilarbetare i Bangladesh 8000 taka, vilket motsvarar ungefär 896 svenska kronor. Levnadslön anses vara det dubbla, d v s 16 000 taka. Och nej, vi snackar inget lyxliv när vi pratar levnadslön, utan det som räknas in här är att råd med mat, sjukvård, kläder, hyra, utbildning till barnen, transport till jobbet samt ett litet sparande för att ha en buffert.

Idag räcker alltså lönen till hälften av allt detta! Babul menar dock att levnadslön snarare rör sig om 24 000 taka - d v s tre gånger så mycket som dagens minimilön.

Och så här har utvecklingen av lön sett ut:

  • 1994 höjdes minimilönen till 930 taka (d v s 104 kr i månaden!)

  • 2006 till 1600 taka - fackförbunden krävde 3000.

  • 2010: 3000 taka (fackförbunden krävde 5000)

  • 2013: 5000 taka (fackförbunden krävde 8000)

  • 2018: 8000 taka (fackförbundens krav var 16 000)

D v s lönen rör sig sakta uppåt, men det går alldeles för långsamt! Viktigt att poängtera är också att den årliga inflationen i Bangladesh har varit mellan 5-7% de senaste åren, så reallöneökningen har inte varit så hög som siffrorna kan få det att se ut då inflationen har urholkat köpkraften.

Varför kan inte minimilönen bara höjas i Bangladesh?

5. Varför kan inte företagen bara betala mer när de köper in kläder?

Lönerna är med svenska mått mätt extremt låga, och som konsument är det svårt att förstå varför företagen som köper kläder från Bangladesh inte bara kan betala mer. För skulle jag som kund ens märka skillnad om den som sytt plagget jag köper tjänar ca 900 kronor eller 1800 kronor i månaden? Det rör sig om kanske 1 krona mer per plagg?!

Så varför kan märkena inte bara betala mer? Är de elaka?

Ingen garanti att pengarna kommer fram

Problemet är att det inte finns någon som helst garanti för att pengarna ska komma arbetarna till godo.

Inget klädmärke eller -företag äger idag sin produktion själv, istället köper de från leverantörer och fabriker - som i sin tur kan ha ytterligare underleverantörer (att inte äga egna fabriker är ett system som företagen själva har valt, viktigt att komma ihåg!). Och en fabrik kan därmed producera för många olika företag och märken under ett års tid. Klädföretagen (som säljer plaggen här i Sverige sen) betalar för sina beställningar till fabriksägaren - så även om själva klädföretaget skulle betala mer är det ju ingen som vet om det hamnar i fabriksägarens ficka eller inte!

Babul menar därför att det måste till något av ett nytt system för att kunna lösa detta. Först och främst måste många (helst alla!) klädföretag gå ihop och ställa krav och göra gemensam sak - eftersom enighet skapar styrka. Och en lösning skulle kunna vara att företagen betalar själva produkten (plagget!) till fabriken men lönekostnaderna till ett annat konto. Det kontot ska skötas av någon oberoende, ex en organisation eller fackförbund som sedan distribuerar ut till arbetarna. Total transparens är en grundförutsättning - för att undvika risk för korruption etc. Och genom ett sådant här system skulle konsumenten kunna betala ex 1 dollar mer per plagg de köper och veta att pengarna går oavkortat till löner. (Några svenska företag testar och kör olika varianter på detta, bl a Nudie Jeans och Mini Rodini)

 6. Varför kan inte bara minimilönen höjas?

Men minimilönen då, kan inte bara staten höja den? I teorin kanske, men i praktiken handlar det om att Bangladesh är fruktansvärt rädda att mista textilindustrin som ger stora inkomster till landet samt skapar otroligt många arbetstillfällen. Med höjda minimilöner skulle många företag kanske se sig om efter andra billigare länder att producera i.

Det finns också en oro kring att om minimilönen höjs så kommer produktionspressen för arbetarna att öka, eftersom fabriksägarna vill få ut mer per timme. Vilket skulle kunna leda till att också antalet arbetare kommer att minska, vilket gör att folk förlorar jobbet.

Men återigen, här behöver också företag gå in och garantera att de stannar kvar även om lönerna höjs - och som Babul poängterar: löneläget i Bangladesh kommer även vid en dubblering vara bland de lägsta i världen!

7. Vad kan jag som konsument göra för att textilarbetarna ska få en lön de kan leva på?

Problemet med alldeles för låga löner är på ett sätt lätt att lösa (det är ju bara att höja dem!) men samtidigt också väldigt klurigt och komplext. Det är många saker att ta i beaktning - precis som att som klädmärke eller -företag bara att sluta producera i Bangladesh självklart inte löser något! Och det är självklart inte omöjligt: vill man så kan man tänker jag!

(Om du vill veta mer om exakt det och Bangladesh så handlar poddavsnittet Slow fashion: #11 Läder - en nördig guide till viss del om det. Precis som att jag i höst kommer att släppa ett helt avsnitt av podden om just levnadslön - något jag ser framemot massor!)

Sätt press på företagen

Men hur ska en göra då? Jo, sätta press på företagen som producerar i Bangladesh (och i alla andra länder också såklart!). När jag frågade Babul om vad som påverkar att en fabrik är bättre eller sämre så menar han att det finns en extremt tydlig korrelation mellan vilka klädmärken som har stort konsumenttryck hemifrån och inte.

Företag existerar inte utan sina konsumenter - det är ju tack vare oss kunders pengar som de kan fortsätta finnas. Och de företag som har kunder som ställer krav på produktionsvillkor - ja, de är såklart själva mer på tårna när de väljer samt arbetar med leverantörer. De som endast har kunder som exempelvis vill köpa billigast möjliga, de företagen bryr sig extremt lite kring hur sakerna görs!

Så med det sagt: fråga i butik, maila, ring och sätt press. Företagen är inget utan oss kunder. Glöm aldrig det! Och om det är svårt att förstå hur ditt lilla mail kan spela roll så hälsar Babul att det gör det! Om vi konsumenter blir ännu mer högljudda kring kravet på levnadslön kommer självklart den frågan få större fokus vid inköp!

För dig som vill läsa mer

Några bra artiklar på ämnet och med Babul Akhter:

Dagens Nyheter: Textilarbetare jobbar för 4,50 i timmen – fackföreträdare från Bangladesh vädjar till Kappahl, MQ och HM (Publicerad 15 juni 2019)

Kollega: "Lönerna för de som syr kläder måste höjas" (Publicerad 15 juni 2019)

Amnesty Press: Hon överlevde katastrofen vid Rana Plaza i Dhaka (Publicerad 10 mars 2018)

Och om du inte redan är medlem i Fair Action tycker jag verkligen att du ska bli det: för de jobbar just för att skapa det där konsumenttrycket här i Sverige, genom granskningar och kampanjer.

Vad är dina tankar om ämnet? Kommentera gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Tips på hållbara klädmärken och företag

Du har väl inte missat min lista med hållbara shoppingtips? I den hittar du företag och märken som jag tycker är lite extra grymma när det gäller att arbeta med hållbarhet - plus att listan innehåller mina bästa tips sådär generellt när vi snackar en mer hållbar garderob.

Listan uppdateras kontinuerligt - och nya för denna vecka är dessa tre:

Vindpinad

Vindpinad är en grym uppstickare som samlar de hållbaraste märkena inom outdoor - och det genom deras smarta utvärderingsmodell med omfattande hållbarhetsgranskning och poängsättning. Endast produkter vars totalpoäng kommer över 50 av maximalt 100 kan tas in till sortimentet, och både social och ekologisk hållbarhet utvärderas.

Allt för att göra det lättare för dig som kund att välja hållbart - idag säljer Vindpinad märken som Houdini, Klättermusen, Nudie Jeans, Lundhags och Woolpower med flera. Butiken lanserades i mars 2019 och fler svenska och internationella varumärken tillkommer i takt med att de blivit utvärderade.

Och när det gäller just Vindpinad så ligger de mig lite extra varmt om hjärtat då jag fick vara med på ett hörn vid uppstarten: som konsult och bollplank kring affärsmodellen och utformningen av av poängsystemet - något som var så himla roligt och fint!

Läs mer och spana in Vindpinad här.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Babyswopbox

Bebisar växer ut kläder i en rasande fart - något som Babyswopbox har en finurlig lösning på: hyrboxar med allt du behöver i klädväg från prematur till storlek 68. Enkelt att skicka tillbaka och byta storlek när du behöver - och det jag gillar lite extra är att innehållet i boxarna är noga utvald second hand. D v s hållbarhet i flera steg: för varför äga när en kan dela med många andra?

Spana in Babyswopbox här.

Klädoteket

Och på tal om att hyra kläder: Klädoteket. En webshop fylld med kläder att hyra - perfekt för dig som gillar omväxling och/eller behöver plagg för specifika tillfällen. Missa inte deras utbud av mindre designers!

Läs mer och kika på det Klädoteket gör här

Inspiration när du letar

Dessa nykomlingar plus en rejäl drös andra företag hittar du alltså i min lista - och jag hoppas att listan kan fungera som den där go-to inspirationen när du behöver/vill uppdatera garderoben och/eller om någon frågar dig om tips på hållbara märken/företag.

För om det är något vi behöver mer av så är det att göra hållbart mode lätt och självklart - tillgängligt, enkelt att hitta och alltid inspirerande och roligt. Jag är nämligen övertygad om att det är så vi skapar verklig förändring. För helt ärligt: vem skulle orka bry sig om hållbarhet om det skulle handla om att livet skulle bli sämre, fulare och tråkigare? Istället måste vi göra det sju gånger härligare än det ohållbara. Och det är med det för ögonen jag är så glad att kunna presentera varenda ett av företagen och märkena på min lista. För alla som är med jobbar exakt med detta: hållbarhet ska vara det bästa - på alla sätt och vis!

Du hittar hela listan här:

Hållbara Shoppingtips

Har du upptäckt något nytt märke eller företag tack vare listan? Berätta!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Slow fashion: #14 Framtidens modeföretag - hållbara affärsmodeller

I stolt reklamsamarbete med Boomerang


Det här säsongens åttonde och sista avsnitt - vilket såklart känns lite vemodigt. Men självklart planerar jag för att podden ska dyka upp i höst igen! Så, nu kör vi sista avsnittet alltså, och denna gång är det klädmärket Boomerang som gästar.

Hur tjäna pengar på mode i framtiden?

Catti Unenge, som har jobbat på Boomerang sedan 1988 och idag är deras creative director, är avsnittets huvudgäst. Vi snackar utmaningen i att sälja kläder och få lönsamhet samtidigt som att överkonsumtion är ett av modeindustrins största problem. Ja, vi konstaterar tidigt i programmet att kläder är ju inte det världen lider brist på - så hur kan ett modemärke skapa ett existensberättigande i allt detta?

Bättre saker mer sällan är det som Catti tror på, men går det att tjäna pengar på? Vi pratar affärsmodeller, tjänster istället för produkt och varför högre marginaler på varje sålt plagg är en stor del i allt detta. Vi snackar andrahandsvärde och hur det kan hjälpa en i ett mer hållbart helhetstänk. Men också faktumet att Boomerang verkar i den konventionella modeindustrin - hur anpassa sig till delar av den samtidigt som vi också måste omforma den radikalt? Går det ens?

Allt det, plus att vi dyker in i material, Boomerangs historia men också vad de ännu inte är speciellt nöjda med i sitt arbete. Vi snackar rea och kollektionsväxlingar - och ansvaret modeföretag har att lära oss konsumenter ett nytt tänk.

Framtidens modeföretag - hållbar affärsmodell

I mitten av programmet kommer Thomas Neumann, produktchef på Boomerang, in i studion och vi pratar vidare om material: hur tänker de med valet av textila material, vilka avvägningar och kriterier gäller hos dem? Och hur kommer det sig att de använder ny polyester i sin dunjacka? Är det av ren nonchalans eller finns det en annan anledning? Produktion och vikten av långvariga relationer snackar vi också om.

Hoppas du ska gilla avsnittet som ger en bra inblick i hur ett svenskt etablerat modeföretag tänker och arbetar med hållbarhet - samt också ser på vår tids största utmaning: att ställa om för framtiden (Och som alltid, det finns saker som vi inte hinner gå in på under dessa dryga 30 minuter - men som Catti säger i avsnittet: bara att maila eller ringa henne om det är något du funderar över)

Om du vill läsa mer om Boomerang och hur de arbetar så har jag skrivit ett långt inlägg om det här: Boomerang - kvalitet, andrahandsvärde och att aldrig vara färdig

Så lyssnar du på podden

Podden finns att lyssna på via

eller direkt här:

Avsnittet är som alltid producerat av Beppo Ljudstudio.

Vad är dina tankar om veckans avsnitt och ämne? Kommentera och berätta gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Slow fashion: #13 Trend - problem eller kul?

Säsongens näst sista poddavsnitt är här - och nu ska vi snacka:

Snabba trender - går det att kombinera med hållbarhet?

Gäst i detta avsnitt är ingen mindre än Carl Malmgren - före detta creative director på nu nedlagda jeansmärket Cheap Monday. Calle guidar oss igenom hur trender uppstår och hur trend som fenomen skapats genom historien. Vi snackar kläder som en spegling av samhällets förändringar och hur trender är ett uttryck för allt det och att vi, än hur gärna vill låta bli, uppenbart har ett stort behov av nyheter och uppdateringar.

Vi pratar om att modesystemet går snabbare och snabbare för varje år - och hur jakten på nästa trend skapar ohållbara konsumtionsmönster. Men, något Calle återkommer till flera gånger, att det egentligen inte finns något som säger att trend måste vara synonymt med konsumtion av nyproducerade produkter. Han menar att med smarta affärsmodeller borde det vara noll problem att möta lusten till trend samtidigt som att vi köper färre grejer. Lyssna på avsnittet för att få veta exakt vad han menar!

Trend - problem eller en möjlighet för hållbarhet?

Mitt i avsnittet ringer jag upp Mats Johansson, projektkoordinator för Smart Textiles på Textilhögskolan i Borås, och vi snackar material! Går det trender i material och varför är det mest bomull och polyester ute i butikerna? Och vad tror han, som är forskare, blir nästa stora grej när vi snackar just textila material?

Allt detta är det som det bjuds på i det här avsnittet (och om jag får säga det själv: ett oerhört tankeväckande och intressant avsnitt!)

Så lyssnar du på podden

Podden finns att lyssna på via

eller direkt här:

Avsnittet är som alltid producerat av Beppo Ljudstudio.

Vad är dina tankar om veckans avsnitt och ämne? Kommentera och berätta gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Boomerang - kvalitet, andrahandsvärde och att aldrig vara färdig

I stolt reklamsamarbete med Boomerang
 

Okej, här kommer först en bekännelse: jag är överlag mer skeptisk mot företag som har funnits i många år och som verkar inom den konventionella modeindustrin, än vad jag är mot nya innovativa märken. Kanske är det taskigt, vad vet jag?! Men jag tänker så här: de som redan gjort sin grej och kört i gamla hjulspår har ju också mer att omforma och bevisa än de som startar från nytt.

Och det utgår ju också från att jag tror mycket på att det är i själva affärsmodellen som det avgörs om det ens går att jobba med hållbart mode full ut - och den är såklart lättare att bygga smart från början än att ändra om senare (exempelvis ett fast fashion-företag - vars själva affärsidé bygger på snabb och stor konsumtion - har ju målat in sig lite i ett hörn när det gäller att angripa problemet överkonsumtion)

Och det var med de här kritiska glasögonen jag gick in när jag första gången träffade Boomerang för några månader sedan. Hur bra är de egentligen på hållbarhet? Och menar de verkligen allvar?

Foto: Emma Sundh

Boomerang - svenskt bolag grundat 1976

Boomerang är ett svenskt märke som startade 1976, och grunden från början har varit basplagg med fokus på kvalitet och tidlös design. Något som Boomerang, sedan de totalt omformade sitt bolag för 1,5 år sedan, nu utgår ännu mer ifrån när de tar nästa och nästa steg för att integrera hållbarhet i allt det de gör.

Jag har ju privilegiet (yep, jag tycker verkligen att det är det!) att genom mitt jobb lära känna och därmed också snacka öppet och transparent med olika modeföretag - och det var exakt så allt med Boomerang började. Ett helt rakt igenom “korten-på-bordet“-möte. Catti Unenge, som jobbat på Boomerang sedan jag var två bast (1988 alltså!) och idag är creative director är en så himla rättfram och härlig person. “Det här är vi bra på“, “det här måste vi bli bättre på“ och “hit ska vi!“.

Och helt ärligt, det är utifrån den totala transparensen som jag har valt att samarbeta med Boomerang. För det är så jag jobbar och vill jobba, helt enkelt för att jag tror att bästa sortens hållbarhetsarbete utgår från just öppenheten. Ingen är betjänt av en friserad sanning - utan istället är det att snacka komplexitet, avvägningar och att vända och vrida framför att presentera enkla lösningar som visar på genuint hållbarhetsarbete.

Foto: Emma Sundh

Vad är hållbarhet?

Men vad är då hållbarhet? Jo, jag tycker att problemen inom industrin går att sammanfatta genom tre saker:

Problemen inom modeindustrin

  1. Överkonsumtion

  2. Material (taskigt producerade och i för låg kvalitet)

  3. Produktion (löner, arbetsvillkor etc)

Och utifrån det handlar ett äkta hållbarhetsarbete om att jobba mot dessa tre - vilket betyder att det är just ett helhetsperspektiv som krävs. Att producera i exempelvis ekologisk bomull spelar ju inte så stor roll om överkonsumtion är inbyggt i affärsmodellen, precis som att producera färre plagg inte räcker om det innebär att du inte har koll på de sociala villkoren i produktionen och så vidare.

Att ta in alla aspekter och inse sitt ansvar i det - det är det som är mina kriterier när jag värderar vilka bolag jag tycker är ärliga i det de gör eller inte.

Foto: Emma Sundh

Boomerang då? Vad gör de?

Hållbarhet kräver som sagt ett helhetsgrepp - vilket kräver att en måste kika på exakt allt. Och det jag gillar lite extra hos Boomerang är just deras grundidé om att inte sätta något på marknaden som inte har ett andrahandsvärde (något jag skrev om för någon vecka sedan här: Köp för bövelen aldrig något utan andrahandsvärde!) - just för att världen, rent krasst, inte direkt behöver fler prylar. Och att det också lite den utgångspunkten som sedan genomsyrar allt annat de gör också.

Att integrera design och material i ett långsiktigt tänk om att just bara göra sådant som är bärbart, tidlöst och i en kvalitet som håller är en klok grund. Vissa produkter de har i sitt sortiment har sett mer eller mindre likadana ut i decennier - vilket gör att de vet att plaggen både fungerar stilmässigt över tid men också att det gör att de kan garantera kvalitet (har du jobbat med samma tygleverantör i 10 år så har du koll på hur det kommer se ut efter x antal tvättar) Allt för att försöka skapa så lång livslängd på sina plagg som bara är möjligt.

Foto: Emma Sundh

Material och produktion

Materialen då? Jo, mycket fokus ligger på naturmaterial som bomull, linne och ylle. När det gäller bomull är en del ekologiskt men inte allt (tyvärr). De har också fasat ut konventionell viskos till förmån för lyocell och Tencel, och när vi snackar polyester så används det bara i plagg som kräver det pga funktion (exempelvis jackor som ska skydda mot regn, snö och vind) Men som alltid handlar mycket om avvägningar, och funktion och kvalitet är det som alltid går först. D v s de har testat att använda återvunnen polyester i en del jackor men då det inte hållit den kvalitet som krävs för plagget så har de, i väntan på att bättre alternativ ska dyka upp, gått tillbaka till vanlig polyester..

Produktionen sker till 50 % i Europa och 50 % i Kina och Thailand, och fokuset är långvariga och stabila relationer. Exempelvis har de producerat sina skjortor på samma fabrik i över 30 år.

Tanken om att ett plagg har ett konstant värde över en längre tid har också gjort att de helt skippat rea i sin egen webshop (det är däremot inte lagligt att gå in och styra priser hos sina återförsäljare) ) och under Black Friday körde de fullt pris och kampanjen Blue Friday istället, och där 30 % av intäkterna gick till Hållbara hav.

Boomerang-effekten

Men att skapa grejer som håller länge om de sedan inte används är såklart inte smart hållbarhetsmässigt - och det är där Boomerang-effekten kommer in. Boomerangs eget second hand-koncept - de har haft det till och från i 10 år - men nu kommer det snart lanseras på nytt och då kommer du hitta utvalda plagg (som har lämnats in av tidigare användare) i deras webshop.

Och det är exakt en sådan tröja som jag har på mig på alla bilder (antar att den kommer vara till salu om ett tag - så hojta till om du är peppad!) En herrtröja som har tvättats och använts många många gånger sedan den tillverkades 1991. Ja, tröjan är på allvar 5 år yngre än mig - den ser dock, helt ärligt, fräschare ut än vad jag gör (hehe!). Inte en noppra - så ja, att den skulle vara välanvänd och snart 30 år gammal trodde jag inte på först när Catti sa det till mig (men logotypen som syns här på bilden nedan vittnar ju i och för sig om att det är en gammal tröja - den är ju uppdaterad några gånger sedan 1991!)

Foto: Emma Sundh

Sen som med allt: i rätt kontext och med rätt styling blir plagg uppdaterade och tidstypiska (oavsett tidpunkt skulle jag säga). Tröjan är som sagt egentligen en extralarge från herravdelningen, men jag bär den oversize till ett par svarta stuprörsjeans - och vips har den blivit något annat än den var från början.

Att ständigt vara på väg framåt

Det är väl lite så som Catti har sagt när vi träffats: “vi vet att vi gjort grejer av bra kvalitet sedan starten - och utan den vetskapen skulle vi liksom inte kunna göra Boomerang-effekten. Och det är med just tanken om andrahandsvärde som allt i Boomerangs arbete utgår ifrån och måste utgå ifrån”.

Men med det sagt: de är absolut inte klara än. Nä, inte på långa vägar. Exempelvis finns det nästan ingen information alls på deras hemsida om hur de arbetar - så i väntan på det är det fritt fram att maila eller ringa om du har någon hållbarhetsfråga!

Och det är väl just det som kännetecknar ärligt hållbarhetsarbete tycker jag: öppenheten om att en aldrig kan eller ska vara nöjd!

Boomerang

Och i mitt allra sista poddavsnitt för säsongen kommer du få möta både Catti Unenge och Boomerangs produktchef Thomas Neumann - och då kommer vi snacka vidare om allt detta med hur Boomerang tänker, gör och står för. Avsnittet släpps den 10 juni - missa inte det!

Har du någon relation till Boomerang - och vad är dina tankar om märket?

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Boomerang men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR och Reklamsamarbeten på bloggen? Hur och varför jag gör det.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Slow fashion: #12 Litet märke - vad är utmaningarna?

Veckans poddavsnitt är här, och nu blir det fokus på:

Att ha ett litet modemärke - och jobba med hållbarhet

Till det här avsnittet har jag bjudit in Wendy Heijne, designern som hoppade av efter många år på ett av världens största modeföretag för att satsa på det egna märket Studio Heijne. Vi pratar om hur modebranschen fungerar och hur det kommer sig att det traditionella sättet att bygga ett eget märke kräver både massvis med kapital som att det innebär att ta stor risk. Något som Wendy indirekt löst genom sitt sätt att arbeta med hållbarhet!

Vi dyker in i vilka olika hållbarhetsutmaningar som finns kopplat till att vara liten designer - samt lyckan i att på allvar kunna göra det en brinner för. Helt enkelt ett avsnitt för dig som drömmer om att starta eget inom modebranschen och/eller är nyfiken på hur den fungerar!

Driva eget modemärke

Mitt i programmet dyker Maria Lagerman (som var gäst i avsnittet #2 Remake – skapa nytt av gammalt) in i studion och berättar om hennes tro på framtiden - och vilka otroliga möjligheter det finns för den som drömmer om att driva eget och brinner för hållbarhet!

Så lyssnar du på podden

Podden finns att lyssna på via

eller direkt här:

Avsnittet är som alltid producerat av Beppo Ljudstudio.

Vad är dina tankar om veckans avsnitt och ämne? Kommentera och berätta gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Slow fashion: #11 Läder - en nördig guide

Torsdag och veckans poddavsnitt! Nu ska vi djupdyka rejält i ett enda material:

Läder - garvning, kvalitet och hållbarhet

Gäst i det här avsnittet är Anders Sandlund, fjärde generationen garvare i Bölebyns garveri utanför Piteå, som driver det svensk/bangladeshiska väskmärket Sandlund/Hossain. Vi snackar hur det kommer sig att 90 % av världens läder är kromgarvat och vi reder ut begreppen fullgrain, topgrain, krom-, vegetabiliskt- och naturgarvat. Varför design spelar roll, vikten av att skapa en produkt som blir finare med åren (och inte tvärtom) samt varför läder måste få gå på spa i bland. Vi pratar också om faktumet att läder inte växer på träd och att vi därför måste förstå hela kedjan från djur till produkt (än hur makabert det kan kännas) för att värdera på rätt sätt. Och vad exakt är det som ska vägas in när vi snackar läder ur ett hållbarhetsperspektiv?

Ja, det här är ett rejält nördigt avsnitt där vi både snackar materialet läder men också hur industrin måste omformas för att göra den så bra som det bara är möjligt. Hoppas du ska gilla!

Läder materialguide

Jag ringer också upp Elin Häggberg, som gästade i mitt allra första poddavsnitt: #1 Beteende. Hon berättar hur hennes klädresa sett ut det senaste året och hur hyrtjänsten Something Borrowed har knutit ihop hennes garderobssäck. Elin snackar också om vanans makt och vikten av att helt enkelt bara göra - allt för att förändra sitt beteende.

Och för dig som inte kan få nog av veckans tema så har jag skrivit en hel materialguide här på bloggen: Läder - allt du vill veta och lite till

Och i poddavsnittet Slow fashion: #4 Vegan – hållbart mode och avvägningar hittar du också mer om ämnet: men då med mer fokus på den etiska aspekten och diskussionen kring läder - samt vilka hållbarhetsavvägningar som gäller vid valet av veganläder.

Så lyssnar du på podden

Podden finns att lyssna på via

eller direkt här:

Avsnittet är som alltid producerat av Beppo Ljudstudio.

Vad är dina tankar avsnittet och ämnet läder? Kommentera och berätta gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Köp för bövelen aldrig något utan andrahandsvärde!

Det är en grej som jag har tänkt rätt mycket på den senaste tiden och det är hur mycket av textil-problematiken som grundar sig i de enorma volymer som produceras. Det är också det som gör att jag aldrig kommer kunna se fast fashion som ett hållbart alternativ förrän de ställer om mängden de tillverkar och säljer.

För det är just inflödet av produkter som är grundproblemet. Det spelar ingen roll om vi löser det här med att återvinna textil om vi inte samtidigt minskar mängden avfall från första början.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vilka kläder har ett existensberättigande?

Second hand i alla ära - men det är inte möjligt om det inte är tillräckligt bra grejer som hamnar där. D v s alla de där plaggen som har noll värde på begagnatmarknaden - ja, jag landar mer och mer i att de sakerna på allvar inte har något existensberättigande.

Jag snackar de där bomullströjorna som ser ut som en disktrasa efter fyra tvättar. Och polyesterblusarna som ligger kvar i drivor efter varje klädbyte, för att de inte är tillräckligt intressanta.

Jag pratar också om barnkläderna som håller för knappt en unge (nej, det är inte rimligt att ett par tights till en bebis ska vara så tunnslitna att de är genomskinliga efter ett halvårs användning) och jag snackar om kläderna som var skojiga trendmässigt en månad för att sedan bara kännas fel.

Allt det, plus en mängd andra exempel, är sådant som inte ska produceras från första början. Jag känner det så vansinnigt starkt. Och jag tänker på det nästan varje dag.

Företagen måste ta ett större ansvar

Det är med utgångspunkt i det jag också tycker att våra största kedjor och butiker måste ta ett större ansvar. Det är inte rimligt att skapa saker som inte har ett andrahandsvärde. För det är liksom i själva det begreppet som vi sätter fingret på såväl den grundläggande problematiken som på lösningen.

Om företag själva skulle inkorporera egen second hand i sin affärsmodell (ja, jag ger alltid det rådet när jag föreläser och gör konsultuppdrag på temat Slow business) så skulle det, tror jag, också vara självsanerande när det gäller kvalitet. Om en del av lönsamheten för ett företag ligger i att också sälja sina egna produkter second hand, ja, då är det klart att de gör allt för att de grejerna ska funka för just det.

Som konsument då: ja, det första steget (för den som kanske inte bryr sig så värst och notoriskt handlar nytt) borde om inte annat vara att skippa exakt allt det som har noll andrahandsvärde.

Skulle vi bara tillsammans göra det så skulle vi också vara ett steg närmare en mer hållbar modeindustri.

Så köp för bövelen aldrig något utan andrahandsvärde. Och alla ni företag: producera inget som inte också kommer att vara attraktivt ett andra varv. Vi löser absolut inte allt såhär, men en del i alla fall.

Och om du vill dyka vidare in i detta med andrahandsvärde så berörs ämnet i två av mina poddavsnitt: Barn och Second hand.

Vad är dina tankar om det här? Dela gärna med dig.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.