Mitt föreläsningschema oktober och november

Vet ni, det är en ynnest att få flänga runt som jag gör. Att få sprida ordet om det jag tror på. Föreläsa, moderera och bli tillfrågad i media att få dela min syn på klimat och hållbarhet med fokus främst på mode och entreprenörskap.⁠

Och jag är tacksam varje mil tåg jag åker. För att fler och fler efterfrågar och vill lära sig mer. Så med det sagt: TACK!⁠

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Och hoppas vi ses under hösten, så här är den hittills bokad (men uppdateras löpande på johannanilsson.se.

12 okt, Sustainable Fashion Week: Föreläsning kl 10 (Slow fashion) och Moderator Designer Session kl 19, Östersund
15 okt, Svenska Kyrkan, Falköping (ej öppen)
15 okt, Musikens hus, Göteborg (Gör skillnad)
17 okt, Biblioteket, Sollentuna (Gör skillnad)
19 okt, Stadsbiblioteket, Uppsala (Gör skillnad)
23 okt, Stadsbiblioteket, Skellefteå (Slow fashion)
24 okt, Biblioteket, Vännäs (Gör skillnad)
25 okt, Bok & Bild, Luleå (Gör skillnad + Slow fashion)
31 okt, Biblioteket, Eskilstuna (Slow fashion)
5 nov, ABF, Tidaholm (Gör skillnad)
13 nov, ABF, Stockholm (Gör skillnad)
18 nov, Naturvårdsverket, Stockholm (ej öppen)
19 nov, Erikshjälpen, Norrköping (ej öppen)
27 nov, Green Talks, Mölndal (Slow fashion)
28 nov, Backa bibliotek, Göteborg (Slow fashion)

Ses vi i höst? Hoppas!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt och lite till

Precis som säkert de flesta av oss funderar jag mycket på vad tusan jag ska hålla på med, var jag ska bo, vad som är viktigt på riktigt och annat sånt där som kanske bäst kanske kan översättas till "meningen med livet"?!⁠

Och jag tror att det är klokt. Att ofta stanna upp och ifrågasätta. För det är genom det som jag alltid har gjort mina bästa förändringar i livet: de som får mig att känna mig ännu närmare mina egna värderingar, den jag vill vara och det jag vill göra.⁠

Foto: Linnéa Jonasson Bernholm

Foto: Linnéa Jonasson Bernholm

Men samtidigt tränar jag mig också mycket på att vara nöjd. Och stolt. Att vila i känslan att nuet är precis så fantastiskt som det faktiskt är. Hur fint mitt liv är. Hur priviligerad jag är i den kontext jag lever i. Att jag har en unge som är underbar att snusa i håret på. Och att jag har ett arbete som är allt och lite till jag någonsin drömt och strävat efter.⁠

Det är klurigt det där med att vara nöjd med det en har men samtidigt också testa det (emellanåt) mot magkänslan. Är det något som skaver, något jag vill förändra? Och vad vill jag göra istället? Livet är en ynnest och jag är tacksam. Men det är också kort och jag vill alltid känna att om det tog slut i morgon: "skulle jag ångra något då?!" Det är min måttstock till allt.⁠

Och att göra allt jag kan för klimatet är exakt där jag är nu. Genom att själv ständigt göra förändringar för ett mer hållbart (och härligare!) privatliv men också att genom mitt arbete opinionsbilda och påverka så mycket jag bara kan.⁠

Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt och litet till. ⁠ (Som också är titeln på Pär Holmgrens fantastiska bok)⁠

Hur går dina tankar om detta?

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Ny hemsida: johannanilsson.se

Jag är överlag en rätt rastlös person, men om det är något jag har lärt mig genom åren så är det att prioritera. Att än hur gärna jag vill göra vissa saker så måste de ibland skjutas på framtiden. Allt för att det mest akuta är just mest akut. Och nu äntligen är ett stort (men alltså aldrig akut...) projekt som jag påbörjade för prick ett år sedan färdigt!

Ett projekt som jag tänkte när jag började: "äh tar väl en två veckor eller så?!" I mitt fall kom allt med Klimatklubben emellan, precis som att också skriva bok, lägga ned ett smyckesmärke och föreläsa massvis under våren gjorde. Och sen när sommaren kom behövde jag verkligen vila. ⁠

Men nu är jag alltså äntligen klar: med en sprillans ny hemsida! www.johannanilsson.se⁠

Foto: Linnéa Jonasson Bernholm

Foto: Linnéa Jonasson Bernholm

Ny hemsida, portfolio, grafisk profil och logotyp

En hemsida som ska försöka kapsla in vem jag är och vad jag jobbar med (och bara att klura ut vad jag gör samt vill göra mer av, och sen förklara det på något bra sätt krävde långt mer än två veckor, tro mig!) Ja, en portfolio helt enkelt. Och i allt detta så bytte jag också namn på instagram till @johannanilsson.se. Precis som ny logotyp, grafisk profil samt nya foton tagna av (vid det här laget mina husfotografer) Appendix Fotografi. Och här på bloggen betyder det ny header och profilbild.

Jag känner mig nöjd - kanske för att jag nu verkligen känner att jag vet vad jag håller på med. Vad jag är bra på, vad jag tycker är allra roligast att göra och hur jag ska balansera alla mina ben för en (hyfsat?) vettig arbetsbelastning och okej inkomst. Tror jag i alla fall. Oavsett, jag tror att innan du kan förklara för andra vad du pysslar med måste du ha det klart för dig själv. Och det vet jag nu tack vare allt jobb med www.johannanilsson.se. Det är ju ett bra steg om inte annat.⁠

Eller vad tror du?⁠

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Hösten 2019 - mina mål och tankar

En tradition jag ser till att hålla hårt i är att jag varje nytt år och höst sätter mig ner några timmar för att reflektera och planera mitt jobbliv. Spaltar upp vad jag vill göra, borde göra, hur det ska gå till samt vad jag faktiskt ska försöka låta att ägna mig åt.

En sak som jag skrev om förra veckan är just att jag ska försöka ha kvar känslan av lugn och prioritering som mina sju veckor ledigt har gett mig. Det kommer nog vara lättare sagt än gjort, men jag tänker så här: om jag bara kan behålla den känslan i några veckor (om inte annat!) in i hösten så är det mycket värt!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

I början på det här året skrev jag det här inlägget Mitt 2019 - drömmar och mål och satte dessa mål, och de står fast:

Mina mål för 2019

  • Att våga säga nej och prioritera

Och 2018, dvs förra året, var mitt mål långsiktighet och stabilitet, vilket jag då bröt ner i följande:

  • Ekonomisk stabilitet. Minst 6 månadslöner i buffert.

  • Endast jobba med bra-i-magen-projekt

  • Ingen stress.

  • 6 timmars arbetsdag.

  • Fokusera på det som ger pengar!

  • Komprimera arbetstiden och jobba effektivt.

  • Reducera distraktion: sociala medier, möten etc som tar mycket men varken ger energi eller pengar.

  • Skapa vanan att stanna upp några minuter innan varje arbetsdag för att hitta bästa prioritering!

Och alla de punkterna kvarstår även detta år. Flera av sakerna sitter som en vana nu, andra kommer och går. Exempelvis 6 timmars arbetsdag - det är mer en påminnelse till mig själv att tänka på att försöka jobba mindre (för att jobba fler timmar behöver ju utifrån det jobb jag har absolut inte betyda att en får mer gjort!)

“Jag har ju ett säsongsjobb!“

Innan sommaren var jag rejält stressad inför den kommande hösten (15 inbokade föreläsningar på 1,5 månader skapar ju lätt den känslan!) och jag kände bara: hur fasen ska jag hinna med! Men så föddes tanken på att det kanske snarare handlar om mitt mind-set?! Och så fort jag började tänka på mitt jobb som ett säsongsjobb så försvann stressen. Att det är fullständigt normalt att arbeta intensivt i perioder för att sedan ha möjlighet att ha lugnare sådana. Och det var när den polletten trillade ner som all stress försvann.

Stressen över hur jag ska hinna med hösten men också stressen över “får en verkligen vara ledig så länge som jag är nu i sommar?“ Utan istället har jag helt och fullt landat i att självklart ska jag anpassa mig utifrån tidpunkterna under året när det finns mycket jobb och vice versa. Det är ju under andra halvan i september, hela oktober och första veckorna i november som de flesta bokar in föreläsningar. Precis som under mars och april som är hektiskt när det gäller våren. Och i juli och augusti samt halva december och januari händer det sedan väldigt lite.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Att jobba när det finns jobb och ledig när det är lugnt

Så självklart ska jag vara ledig när ingen behöver det jag kan och jobba mycket när det istället är många som drar i mig. Och det låter så himla fånigt, men det var när jag formulerade allt detta för mig som allt klarnade. Nästa månad kommer allt dra igång, och det kommer bli galet. Men det är också de kommande månaderna som ska finansiera och möjliggöra mina lediga veckor - och det gör att allt känns rimligt och klokt.

För det är ju inte själva grejen med att jobba mycket i perioder som är problemet utan det är när/om en inte ser ett slut som gör det farligt.

Och när det gäller mitt mål om att våga säga nej och prioritera så är det just detta: att under de intensiva månaderna prioritera föreläsningar (och andra betalda uppdrag) samt tacka nej till i princip allt annat. Precis som under de helt lediga perioderna våga säga nej till exakt allt, för att på allvar ta tillvara på ledigheten (I somras missade jag ex möjligheten att få skriva en krönika till en av Sveriges största modemagasin, kändes surt men rätt. Allt för att jag tänkte att möjligheten kanske kommer igen - men då vid en bättre tidpunkt under året!)

Min årsplanering

Mitt mål i år är därför att jobba hårt för att det ska se ut så här:

  • Ledig 7 veckor på sommaren (från midsommar till mitten på augusti), långledigt över jul och helst också 1 långhelg på våren för att kunna åka skidor.

  • Jobba i säsong: mer än heltid (dvs så mycket som krävs) under de intensiva månaderna. 80 % arbetstid resterande tid.

  • Jag ska försöka arbeta 8.30-16.00 på vardagar när jag är hemma och när jag är borta för föreläsningar maxar jag så mycket jag bara kan och jobbar också hela kvällarna.

  • Alltid ledig helger om jag inte är borta för föreläsningar.

Jag säger inte att det här kommer att fungera fullt ut jämt, men just grejen om att dra upp riktlinjer för sig själv tror jag är väldigt viktig. För både styrkan och problemet med att ha ett arbete där det inte finns några begränsningar är ju just avsaknaden av regler. Jag kan jobba pyttelite och jag kan jobba jättemycket. Och då jag är en person som tenderar att jobba för mycket (och inte för lite) när jag bestämmer själv så har jag insett vikten av att också stenhårt planera in ledighet. Annars hänfaller jag så himla lätt åt känslan av att jag nog måste jobba liiiiite till för att vara på den säkra sidan att jag gjort rätt för mig…. (Något jag skrev om förra året här Hösten 2018 - mina mål och tankar)

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Att-göra- och inte-göra-lista

Förutom att tänka helt om och nytt när det gäller mitt arbetsår så har jag också gjort följande två listor:

  • Vad jag vill göra mer av på sikt

  • Vad jag inte vill göra på sikt

På listan av vad jag vill göra mer av så finns moderatorsuppdrag och föreläsningar men också fler mediaframträdanden (jag tycker helt enkelt att det har varit så vansinnigt skojigt de gånger jag har fått prata hållbart mode i TV och radio)

Och på listan över saker jag på sikt vill plocka bort finns det i huvudsak två olika saker:

  • Grej jag älskar att göra men som i dagsläget inte ger mig några pengar utan endast kostar massor.

  • Grej x 2 som jag inte tycker är superroliga men som ger mig lite för mycket pengar för att jag i dagsläget ska kunna säga tack och hej.

Exakt vad de sakerna är vill jag inte berätta om just nu, men det är verkligen inga stora saker, utan mer grejer som jag insett att jag borde försöka plocka bort på sikt för att få bättre och roligare arbetsbelastning. Och ja, jag har ju privilegiet att arbeta med det jag älskar och då känns det också rimligt att arbeta mot målet att det jag tycker är allra allra roligaste också ska vara det som är bäst betalt. Få förunnat jag vet, men om en har chansen så känns det dumt av så många anledningar att inte sikta dit!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Sen var det ju det här med planering då, d v s hur bryter en ner allt detta till att på allvar också bli verklighet en vanlig sketen måndag?! Ja, det har jag skrivit om tidigare här: Inventera din tid och dina arbetsuppgifter (scrolla ner för att läsa) och här: Jobba effektivt – mina bästa tips för att få saker gjorda Och det är så jag jobbar även denna höst.

Så ja, så tänker jag mig min höst. Hur ser din ut? Och har du någon ny insikt (i stil med min tanke om säsongsjobb) som har hjälpt dig på sistone? Kommentera gärna! 

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Aktivism och engagemang - grunden till mitt jobb

När jag var 16 år åkte jag på "motståndskollo" arrangerat av Rättviseakademin (dåvarande ungdomsförening till det som idag är We Effect) Kollot var sex dagar utanför Stockholm, fyllda med föreläsningar och aktiviteter på temat globala rättvisefrågor.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Ett kollo var min start

Jag åkte med en kompis - pirrigt och lite läskigt att ta tåget från Östersund till något helt okänt. Vi kände inte en kotte - men ämnet verkade spännande.

Och de dagarna på en scoutgård i Gnesta var, inser jag nu, startskottet på allt det som är jag idag. Det var där jag för första gången fick veta hur smutsig textilindustrin och hur skev världen överlag är. Det var där jag fick uppleva lyckan i att göra gemensam sak med andra: och hur engagemang och organisering på allvar kan göra en till en helare människa.

Aktivism är den bästa sortens skola

Idag är jag 32 år. Dubbelt så gammal som sommaren med motståndskollo. Men många jag träffade där och några år senare är människor jag än idag känner - för att vi alla jobbar med det vi trodde på då och fortfarande brinner för. Någon är hållbarhetschef på stort modebolag, någon annan driver kommunikationsbyrå på temat hållbarhet och ytterligare andra jobbar inom olika organisationer. Och så vidare.

Och jag är så förbannat tacksam för den skola aktivismen varit och alltid kommer att vara för mig.

Idag jobbar jag med det jag älskar allra mest. Ja, och det är inte med lite stolthet jag kan säga att den jag är idag är den typen av person som jag så innerligt beundrade när jag var just 16. Något jag tänker ändå är ett fint betyg på livet.

En ynnest att få göra allt det jag gör

Att få föreläsa, skriva och opinionsbilda för en hållbarare värld, att få ge ut böcker, bli inbjuden av stora modeföretag (vårens föreläsning på Lindex var ett jädra drömuppdrag!) och vid det här laget ha ett rätt rejält hållbarhetsnätverk - det är en ynnest.

Och om allt detta påminde dagens möte mig om. Jag ska nämligen strax få träffa generalsekreteraren för Bangladesh Garment and Industrial Workers Federation, en sammanslutning av 53 fackförbund som organiserar textilarbetare i Bangladesh, inbjuden av Fair Action.

Och det känns mäktigt, som något slags bevis för att min trevande aktivistbörjan i början på 2000-talet nu är detta.

Vad är dina tankar om aktivism och engagemang som grund för arbete? Berätta!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Så bygger du självförtroende när du inte har det

Självförtroende - det låter så lätt men är ju så förbaskat svårt.

Och om det är något jag landar mer och mer i så är det just vikten av det som grunden till det mesta när det gäller att driva eget företag. Låt mig förklara:

Jag har haft eget företag i tio år vid det här laget (längre än vad jag någonsin hade tänkt när jag startade!) och i takt med att jag har samlat på mig mer erfarenhet så har också mitt självförtroende växt. Och jag är övertygad om att det har gått och går hand i hand med att jag också tycker att mitt jobb blir schysstare och schysstare.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

För det är när jag vågar vara mer rakryggad, stå på mig mer och tro på det jag gör som allt det där andra också växt. Att det är självförtroendet och tron på mig själv som gör att jag får roligare och roligare uppdrag, bättre och bättre betalt men också att jag är snällare mot mig själv.

5 konkreta grejer som självförtroende gjort för mig:

  • När jag tror på mig själv tror också andra på det jag gör - och jag blir bättre på att förklara vad exakt jag kan och gör.

  • Jag vågar begära mer betalt för mitt arbete eftersom jag vet vad jag kan

  • Jag blir gladare och tryggare - och prioriterar mig själv bättre

  • När jag är trygg i mig själv blir jag bättre på att omge mig med personer som är schyssta och ger mig energi

  • Jag blir mer strategisk - vet vilka jag ska lyssna på, vart jag ska och vad som är allra klokast för mig själv och för mitt företag. Självförtroende gör mig helt enkelt bättre på att gallra bland alla “goda“ tips och råd överallt.

Låter ju himla fint eller hur? Men hur gör en då för att få det där självförtroendet?

Ja, det är ju som sagt lättare sagt än gjort. Tro mig. Det har tagit mig 10 år att på allvar känna de sakerna som jag skrev ovan. Jag tror att vissa människor är födda med ett inbyggt självförtroende (kanske som en del av sin personlighet eller för att det finns med en i kroppen på något sätt sedan tidigare i livet) medan många av oss andra måste förvärva det själva. På något sätt. (och vad exakt som är självkänsla respektive självförtroende kan vara klurigt att bena ut, så det lämnar jag därhän. Jag tror dock att de går hand i hand emellanåt)

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Självförtroende byggs av erfarenhet

Jag har klurat rätt många varv på exakt vad det är som har gjort att jag idag känner en helt annan tro till min egen förmåga när det gäller mitt arbete. Och hur stor skillnad det är mellan Johanna 2010 och Johanna 2019. Visst jag är 9 år äldre - men det är verkligen inte hela förklaringen.

Utan jag tror snarare att det är just åren av att driva eget som byggt allt detta - det är få yrken (tror jag! Har i och för sig inget annat att jämföra med!) där en tvingas reflektera så mycket som när en har eget företag. För allt som händer i jobbet är och blir så sammankopplat med dig själv som person. “Nu hände det här“ blir automatiskt till “Och varför reagerade jag så som jag gjorde? Vad kan jag lära mig av det som hände?“

Och det är jag helt ärligt väldigt tacksam för.

Men hur gör en då helt konkret - jo, jag har identifierat dessa tre saker:

3 tips på hur du bygger självförtroende när du driver eget

1. Genom erfarenhet.

Ja, rätt självklart egentligen: men ju mer erfarenhet du har av en grej desto tryggare och mer rakryggad blir du. Och att veta hur exempelvis sin bransch fungerar men också vad du själv håller på med och ska göra (något du får koll på genom att prova dig fram!) gör att du vågar stå på dig lite extra - för du vet ju vad du pratar om!

Just detta med erfarenhet är något jag lutar mig mycket mot (så bekvämt och bra!), alltifrån när jag får “goda“ råd (“tack för tipset, men nu har jag gjort så här i 7 år och det har gått bra“) till när det handlar om att exempelvis förhandla om pris (“Njae, branschstandard är den summa jag sa, så jag kan tyvärr inte gå lägre utifrån den erfarenhet jag har”).

Och det är klart, när du är ny är det ju svårt att åberopa erfarenhet som en självförtroendebyggare - men det fina är ju att det räcker med att tiden går för att det här ska funka. Du behöver alltså inte jobba speciellt aktivt för att just erfarenhet ska bygga din tro på dig själv. Det räcker att du gör din grej - och så vips har det gått 4 år. Och bara genom de fyra åren kommer du ha fått mer skinn på näsan. För att du har testat och gjort - och lärt dig massa saker som du kanske inte ens lagt märke till! Bra va?!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

2. Kasta dig ut och träna

Det här tycker jag själv har varit och är det svåraste - men också just därför vansinnigt viktigt. Att pusha sig själv utanför sin komfortzon är något jag rekommenderar - än hur läskigt det känns. Och ju mer du gör det - desto mer erfarenhet får du - och därmed självförtroende. Det handlar rent konkret om våga vara lite extra rakryggad (jag hatar egentligen uttrycket fake it til’ you make it men just i det här fallet stämmer det lite) Att exempelvis stå på sig lite extra när någon försöker köra över dig - fast din instinktiva känsla är att bara vika ner dig. Eller att våga säga ett lite högre pris än vad du egentligen känner dig bekväm i. Eller en så enkel grej som att när du får frågan om vad du jobbar med titta personen i fråga i ögonen och svara stolt.

För varje gång du gör något av detta så växer du - och du blir lite mer bekväm med att våga. Och det bygger självförtroende på flera sätt. Det är obehagligt som tusan - men just därför måste du!

3. Omge dig med rätt personer

Yep, du läste rätt: ett steg i det här med att jobba med självförtroendet (och därmed också ditt företag) är att omge dig med personer som gör dig glad, som bekräftar dig och ger energi. Och undvik de som gör motsatsen.

Genom den här punkten kan du också ta en genväg när det gäller erfarenhet - genom att prata öppet och ärligt så kommer du lära dig av andra. Precis som att dina erfarenheter kan bli någon annans. Perfekt när det gäller exempelvis det här med att ta betalt. Om du vet vad andra har för pris för olika uppdrag samt vad som är branschstandard så kommer du kunna stå på dig på ett annat sätt.

Precis som att det är så otroligt inspirerande att kunna hjälpa, peppa och pusha varandra till att våga mer. Finns helt enkelt inget så fint som att bygga det där självförtroendet tillsammans med andra som jobbar med liknande saker som en gör!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Mitt sista tips

Slutligen så tror jag mycket på att på att upprepa. Om och om igen. För varje gång du vågar kasta dig ut lite extra, för varje ny erfarenhet och för varje energigivande relation desto mer självförtroende får du. Och ja, det kommer antagligen ta rätt lång tid. Men det är okej att det får göra det. För jag tror att ju längre tid något tar - desto mer stabil grund bygger du. Och visst, du kanske inte ens märker att du blir lite mer rakryggad för varje månad som går - men det gör du. Jag lovar.

Om du vill läsa mer på temat så har jag skrivit många tidigare blogginlägg i detta ämne, och du hittar kategorierna här:

Hur går dina tankar om detta ämne? Berätta och kommentera gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Metro: Så vinner företag på att ha ett klimattänk

Jag har ju helt missat att visa er tidningen Metro från 25:e mars! Då prydde min nuna nämligen såväl första sidan som en helsida i tidningen (rätt skojigt att åka tunnelbana den morgonen!) Jag snackade jobb och klimattänk, och faktumet att jag tror att de företag som vill lyckas i framtiden måste ställa om mot total hållbarhet redan nu. Hela artikeln hittar du här:

Hållbarhetsexperten: Företag som inte bryr sig om klimatet kommer ha svårt att hänga med

Metro hållbarhetsexpert

Entreprenörskap och hållbarhet är ju något jag har bloggat mycket om under flera års tid, och nu också ett ämne jag föreläser mer och mer om under rubriken “Slow business“. Plus att min, Emma och Marias kommande bok Gör skillnad! har ett kapitel om jobbet och hur en kan påverka där. D v s det här är ett ämne jag tycker är sjukt spännande, djupdyker ofta i och blir därför så glad varje gång jag får chansen att prata om det inför andra. Och att dessutom bli kallas hållbarhetsexpert gör en ju inte mindre glad såklart!

Hållbarhetsexpert slow business

Intervjun med mig var en del i Metros temavecka om klimat och miljö (heja!) där i slutet på mars, och i samma nummer fanns också en superfin intervju med Evelina som var med i mitt poddavsnitt om veganskt hållbart mode. Läs gärna det reportaget också: Evelina, 26, reser jorden runt – utan att flyga

Väcker artikeln några tankar och är det något du håller med om/inte håller med om? Berätta!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Eget företag och ha barn - så har de första två åren varit

Idag fyller min unge två år. Två år som har gått både långsamt och väldigt snabbt. En unge som får mig att skratta prick varje dag, och som blir roligare och roligare för varje månad. Bebisar i alla ära, men helt ärligt, jag tycker de mest är gulliga. En tvååring däremot är rolig att hänga med. Full av upptåg, pratar massor och förvånar oss minst 7 gånger per dag med nya ord, intressanta tankar och “var tusan har hon lärt sig det här?!“

Sedan hon föddes den 11 april 2017 har mycket hänt jobbmässigt: jag har stängt en butik, lagt ner ett smyckesmärke, dragit igång Klimatklubben och förändrat mitt företag till att nu endast handla om opinionsbildning om hållbart mode. Plus mycket annat.

Foto: Oskar Swerlander /Erikshjälpen

Foto: Oskar Swerlander /Erikshjälpen

Hur de första sex månaderna med bebis var

När Ingrid var sex månader gammal skrev jag två långa inlägg: Vad en 6-månadersbebis lärt mig och Att driva eget och ha bebis. Och nu ett och ett halvt år senare så vill jag förtydliga att allt jag skrev då tycker jag fortfarande (och om du funderar på hur det funkar eller inte funkar att ha eget företag och vara föräldraledig så rekommenderar jag att du läser mitt inlägg ovan om exakt det! Precis som om du klurar på kombon företag och gravid: Gravid - och om att vara konstant bakis i flera månader)

Precis som att jag emellanåt fortfarande tänker samma tankar som jag skrev om i det här inlägget: Att omdefiniera ordet frihet. Att jag liksom trivs bra att vara hemma: och inte göra något speciellt. Bara vara. Och att det är en så skön känsla.

Men de här ytterligare 18 månaderna har också fått mig att landa i flera nya slutsatser och reflektioner. Och precis som jag skrev Att driva eget och ha bebis så finns det både fördelar och nackdelar med att ha det jobb jag har. Jag hade aldrig riktigt någon föräldraledighet eftersom jag arbetade parallellt, men å andra sidan cashar jag in nu i form av tid och flexibilitet på exakt det sätt jag hade hoppats på.

D v s jag kanske var mindre med mitt barn de första 8 månaderna än andra föräldralediga, men å andra sidan har jag möjlighet att spendera mer tid nu när jag jobbar heltid. Och bara att slippa stressa på morgonen är guld, att lämna på förskolan 8 eller 8.30 spelar inte så stor roll för mitt jobb. Men för en två-åring som vill bestämma det mesta själv gör det stor skillnad…

Foto: Oskar Swerlander /Erikshjälpen

Foto: Oskar Swerlander /Erikshjälpen

Att fokusera på fördelarna

Jag älskar mitt jobb och jag har ju aktivt valt mina arbetsuppgifter och min anställningsform (eget företag) och då tänker jag att det är viktigt att alltid göra det allra bästa av det. Och också gå in med en positiv inställning i det. D v s det finns saker som kanske bli snårigare för alla som har det som jag (alla turer med vilken föräldrapenning jag skulle få när jag var hemma var inte att leka med, eller kluret med att alla VAB-dagar alltid måste jobbas igen senare), och just därför tänker jag att det är än viktigare att fokusera på det som är extra göttigt!

Så här kommer några saker som jag uppskattar lite extra:

Roligt jobb + rolig unge = balans i livet

Jag tycker som sagt att mitt jobb är förbaskat roligt och ju mer ekonomisk stabilitet jag bygger upp desto roligare blir också jobbet. (Att stressa över kass privatekonomi till följd av sitt arbete sätter de flesta i obalans.) Att jag älskar att arbeta gör att jag generellt har väldigt svårt att släppa jobbet. Och kanske blir det än svårare när en som jag dessutom arbetar med sin största hobby. Jag har ju liksom inga fritidsintressen, så det har aldrig riktigt funnits något som har dragit utanför jobbet. Kompisar, partner och skojiga grejer i alla ära. Men när en brinner för sitt jobb är det så svårt att inte jobba den där extra timmen eller timmarna, ja, att på allvar gå hem. Och helt släppa.

Men det har helt förändrats nu. Nu har jag ju världens roligaste och bästa hemma och som jag ständigt längtar till. Och det gör mig bättre på att sluta jobba den tid jag sagt. Det gör mig också bra på att lägga bort telefon och dator på kvällar och helger. Att helt släppa jobb och istället fullt gå upp i nuet. Det går liksom inte att låta bli när en har en tvååring som pockar på exakt all uppmärksamhet (Läs: har tömt en blomkruka, vält en hylla och ritat på parketten om en tappar fokus för en minut) Och jag älskar det: det är helt enkelt så otroligt skönt att ha något att komma hem till.

(Och jag antar att ett husdjur kan ha samma dragningskraft. Någon hemma som gör att en släpper jobbet. Och måste passa tider.)

Foto: Oskar Swerlander /Erikshjälpen

Foto: Oskar Swerlander /Erikshjälpen

Att väga allt emot mitt barn = bättre på att ta betalt

Min unge har dessutom gjort att jag blivit bättre på att tacka nej till jobbgrejer samt också fått mig att bli bättre på att löneförhandla (det här med att ta betalt har jag ju skrivit mycket om överlag) Och det av två anledningar:

Mindre tid med mitt barn kostar

Alla de timmar jag lägger ner i mitt jobb måste kännas värdefulla. Eftersom de rent krasst alltid kan mätas mot att vara med mitt barn. När jag arbetar vill jag jobba så effektivt som jag bara kan, och då måste också det jag gör generera pengar. Eftersom det är själva definitionen av ett arbete = få lön. Därför har jag blivit bättre på att ta betalt. Särskilt om det gäller arbete på kvällar och helger som uppenbart tar tid från att vara hemma.

I solidaritet med den andra föräldern

Då min unge har två föräldrar känns det inte heller schysst att jag ska vara borta mycket utan att också få rimligt betalt. Varje gång jag är borta för att exempelvis föreläsa så måste den andra föräldern ta allt ansvar. Lämna och hämta på förskola, kväll, middag, läggning och natt. Samt jobba in sina egna jobbtimmar på kvällen då det inte går ihop med lämning, hämtning OCH restid till jobbet. Och att lägga över hela det ansvaret om och om igen bara för att jag ska i det närmaste volontärjobba eller nöjesresa det finns inte på kartan. Hela förutsättningen för att det ska funka att den ena tar mer ansvar hemma är just att den andra då skapar försörjning.

Alltså har jag blivit rejält mycket bättre på att både ta betalt som att tacka nej till det som inte känns tillräckligt rätt eller härligt.

Tack Ingrid!

Så tack Ingrid för att du är så jädra grym och får mig att bli än bättre på mitt jobb. Du gör mig mer effektiv och selektiv. Du gör att jag vågar vara lite mer rakryggad. Och stå upp för den jag är och det jag vill.

Kanske för att jag tänker att oavsett hur jag fixar det här med att vara en bra förälder så ska jag alltid åtminstone föregå med gott exempel när det gäller arbete. Att jag följer mina värderingar. Tror på mig själv. Reflekterar och förändrar så fort något inte känns bra. Allt för att kunna säga att jag tog de möjligheter som fanns - och gjorde det bästa jag kunde av dem. Precis så som jag alltid vill att du ska göra.

Vad är dina tankar och åsikter efter att ha läst det här inlägget? Och är det något du kan relatera till?Berätta!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Två veckor kvar innan min webshop stänger

Bara lite drygt två skälvande veckor kvar innan det är tack och hej till mitt liv det senaste decenniet: JohannaN och mina smycken. Vemod? Ah lite. Men framförallt pepp på framtiden: att fullt och fast ägna all min tid åt att opinionsbilda. För hållbart mode, hållbart entreprenörskap och mot klimatförändringar.⁣

Med det sagt, om du vill veta vad exakt som just nu finns kvar av mina smycken så hittar du det här: shop.johanna-n.com/smycken. Över 66 olika modeller finns kvar att knipa för den som vill (yes, jag har haft väääääldigt många olika smycken då mycket också redan är slut) Och 31 mars är sista dagen.⁣

Smycken JohannaN

Sprid gärna ordet om du har någon i din närhet som borde veta att det är sista chansen snart!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.