Att planera, strukturera och omvärdera

Höst och uppstart av det som inom modebranschen räknas som en ny säsong. Tillbaka till att jobba heltid och slut på sommaren. Jag har nu bott i Stockholm (Om flytten har jag bloggat här: Nu tar vi Norrland till Stockholm) i några månader, men sommaren med mindre jobb och har kommit emellan. Så det är nog egentligen först nu jag på allvar kan börja veta vad Stockholm har att erbjuda, och hur en vardag är här.

Jag har under sommaren arbetat två dagar i veckan (totalt ungefär 20 timmar) och verkligen ansträngt mig för att vara ledig de andra. Allt för att samla energi och inspiration till senare.

Efter en väldigt intensiv vår, inklusive gigantisk flytt (av såväl hela mitt privata liv som allt med JohannaN) så var jag oerhört trött. När jag som älskar att resa hellre hade valt att stanna hemma och sova istället för att åka till London i juni anade jag att det var dags att dra i handbromsen. Dags att, just det, omvärdera, planera och strukturera upp mitt liv.

Och det innebär konkret att inte jobba mer än 40 timmar i veckan, vara ledig på helgen, inte vara tillgänglig efter kl 18 på vardagar och aldrig kolla mail eller sociala medier på helger. Allt för att jag ska orka. Det finns en kultur av att den som arbetar mest och längst är den som är duktigast.

Att 60 eller 80 timmar i veckan är något självförhärligande och vackert. Att uppoffringar, sömnbrist och sönderstressad hjärna skulle vara ett mått på framgång och hur ambitiös en är. Men insikten om att köra på till 150% för visa att en duger kan resultera i att en orkar 0% till slut fick mig faktiskt att stanna upp.

Att allt det jag har byggt och kämpat så hårt för under mer än fem år skulle försvinna och dö ut för att jag en dag inte skulle orka kliva ur sängen fick mig att omvärdera. En insikt om att det är bättre att skapa en situation där jag kommer hålla för många år framöver istället för att bara köra på nu.

Att göra dessa förändringar kräver, märkligt kan det tyckas, väldigt många timmars arbete. Det handlar om att ändra inställning, mäta framgång på ett annat sätt och till viss del också gå emot allt det en lärt sig av samhället. Att skapa restriktioner och metoder för att återhämta sig kräver disciplin - att inte kolla mailen på kvällen är faktiskt svårt när en är så van.

Att kapa onödiga arbetsmoment kräver en rejäl inventering av allt det vi gör - finns det ett enklare sätt att göra det här på? Finns det någon teknisk lösning som gör att jag inte behöver lägga tid varje dag på att lösa detta? Är det ens relevant att göra just det här eller är det onödigt?

Det kräver också en styrka att delegera - att låta PiaMaria, Veronika och Linnea (mitt fantastiska team!) ta fullt ansvar för olika saker. Moment och områden som jag bör och ska släppa helt - för att istället lägga all min kraft och energi på det som är mina områden. Att hitta rutiner, skapa manualer och sedan våga släppa kontrollen kräver många arbetstimmar men också en stor dos mod.

Allt det här slukar just nu energi, vilket kan låta lite motsägelsefullt. Men jag är fast och fullt övertygad om att det kommer löna sig i längden. Och ja, att det är livsviktigt att göra allt det här just precis nu. Inte sen. Och det är därför hösten ska handla om att effektivisera, strukturera, planera, delegera och omvärdera. Allt för att vi ska kunna fortsätta växa.

För vårt mål står fast: JohannaN ska vara det mest hållbara smyckesmärket och vi ska ta oss dit steg för stg. Vi ska fortsätta prata, leva och andas hållbart mode och Slow Fashion. Och för att orka det måste även jag, som person, självklart vara långsiktigt hållbar.