Är jag privilegierad?

Är jag privilegierad? Ja, som fan. Jag är född i Sverige. Jag är frisk. Jag har ett arbete jag älskar. Jag har så mycket pengar att jag inte behöver oroa mig. Och jag har en frisk familj.

Men samtidigt, jag kommer inte från en familj med vare sig ekonomiskt, socialt eller kulturellt kapital. Men är uppväxt med föräldrar som alltid gjort sitt yttersta för oss barn. Det är ju också en form av privilegium.  

Jag är privilegierad för att jag som kvinna bor i ett land där jag inte behöver välja mellan karriär eller familj. Jag får ha båda. Jag har ett namn och ett utseende som inte missgynnar mig. Och jag har fått gratis utbildning och en miljon möjligheter jag aldrig skulle ha haft i en annan tid och i en annan del av världen. Och så vidare.

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Borde jag skämmas?

Ska jag skämmas för att jag är privilegierad? Nej. För jag vet ärligt inte vad som skulle bli bättre av det. Även om det finns de som vill att jag ska göra det. Jag vill inte heller att det här ska handla om en tävling. Om vem som är mest eller minst privilegierad. Vi har alla olika förutsättningar. Jag har gjort det jag har gjort utifrån det jag haft och har. Och vi alla gör det.

Jag tänker aldrig skämmas, och jag vill inte att vi ska jämföra. Däremot ska vi såklart ha en debatt om medvetenhet. Om att vi alla måste se vilka privilegier just vi sitter på. Globalt sett men också såklart nationellt. Att ha den insikten och förståelsen. För att livet ser olika ut för oss alla. Men samtidigt också: inte bara förutsätta att andra kanske är födda med mer guldsked i munnen än vad just en själv är.

Globalt privilegierad

Jag är oerhört privilegierad. Ur ett globalt och historiskt perspektiv. (Samtidigt som en också såklart kan hävda att jag inte är det, finns ju alltid dem som är mer så att säga…) Och det är med den utgångspunkten jag formar allt det jag gör. För jag tänker så här: är det inte vi som har möjligheten och utrymmet i våra liv att skapa förändring som också måste dra lite extra i det? För de som inte har samma maktutrymme, ork eller möjlighet.

Och det är också utifrån detta jag aldrig tänker lägga min energi på att skämmas för mina privilegier. Istället tror jag att jag kan göra mer nytta genom att använda energin för att skapa mer rättvisa.

Vad tror du?

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.