23 saker jag blivit grymt bra på helt utan utbildning

Nu i februari är det svindlande åtta år sedan jag startade JohannaN. Och det som i början var en hobby några timmar i veckan är idag mitt heltidsjobb med anställda. Det som började som ett vagt formulerat smyckesmärke har idag växt till att också inkludera en klädbutik, två webshopar, en bok, föreläsningar, konsultuppdrag, coachning och en blogg.

De första åren pluggade jag och/eller jobbade extra, men sedan fyra år tillbaka har jag helt levt på företaget. Det har aldrig varit fett eller lätt, och det dyker ständigt upp nya utmaningar. Men numera känner jag ändå en trygghet och stabilitet i det jag har byggt upp. Och det är jag helt ärligt förbannat stolt över!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Att vara en universitets-dropout

Januari 2009 började jag plugga på universitetet i Umeå, och samtidigt startade jag JohannaN. Jag tyckte helt enkelt att det var en toppenhobby att kombinera med min lärarutbildning. Två år senare hoppade jag av. Med en rejäl studieskuld och knappt halvvägs mot en lärarexamen i svenska och svenska som andraspråk för gymnasiet och högstadiet.

Den ångesten av att vara den som inte avslutade och skaffade sig en utbildning tog flera år att komma över. Att jag, som alltid varit duktig i skolan, blev en universitets-dropout var något jag inte riktigt kunde förlika mig med. Och när alla andra pluggade klart och började på bra jobb med schysst ingångslön kände jag mig minst sagt misslyckad. Själv hade jag varken utbildning eller ens lön från mitt företag vid den tidpunkten.

Utbildning är normen

Samhällets norm och förväntning på att vi alla ska skaffa oss en utbildning och därefter ett jobb relaterat till det är något jag har klurat några varv på. Att uppfostras till att bli anställningsbar är det som anses som det mer eller mindre enda rätta.

Och att då, som jag, hoppa av den möjligheten för att göra något helt annat är något som kräver rejält med självförtroende. Och det hade inte jag. Att dessutom bli bemött om och om igen med ord som "men du kan väl börja plugga sen igen? Eller hur?" och "men visst ska du väl skaffa dig någon utbildning i alla fall?" gjorde det ännu klurigare.

(Precis som att jag fortfarande flera gånger i månaden får frågan vilken utbildning jag gått: "Har du pluggat på konstfack?", "Hållbarhet ja, vad har man läst då?" osv). 

Det gick så långt som att jag efter några år började kolla på universitetskurser inom områden som jag redan kände att jag kunde, bara för att få min kunskap validerad till ett papper. Jag var helt ointresserad av kursen i sig, men jag kände att mina flera års dagliga erfarenhet av att exempelvis arbeta med marknadsföring inte var något värt utan ett betyg.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Och om att våga bryta normen

Idag känner jag inte så här. Jag tror att det beror på att jag aktivt har grävt i de här känslorna och tankarna, att jag dissekerat varför jag tänkte och kände som jag gjorde. Och att jag kommit fram till att det faktiskt inte handlar om mig utom om samhällets snäva normer. Det pratas så mycket om entreprenörskap och om att främja företagande - men tyvärr alltsomoftast med undertonen om att det är bra att ha en utbildning som grund.

Dessutom har snart 8 år med att driva företag gett mig självförtroende. Jag har lyssnat på så många och testat mig fram inom så mycket. Och om det är något jag har lärt mig så är det att ifrågasätta, reflektera och fundera.

Och i de situationer där jag tidigare kände mig misslyckad och malplacerad tänker jag nu istället "De i det här rummet vet inte hur mycket de behöver mig".

Det låter kanske kaxigt, men för mig är det viktigt att tänka så för att våga vara rakryggad i de sammanhang där jag på ett eller annat sätt bryter normen. Exempelvis i ett rum med män i kostym eller där alla har läst på Handelshögskolan eller när alla anser det självklart med en viss politisk åsikt bara för att de driver företag (mer om detta har jag skrivit om här: Hur att bli förminskad av män slutade vara min vardag)

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Erfarenhet bygger självförtroende

Förut kände jag mig så oerhört obekväm med de människorna och jag visste inte om jag skulle anpassa mig eller inte. Idag är jag nog egentligen fortfarande lika obekväm, men tänker istället att jag behövs där. För att luckra upp och visa på alternativ.

Och att jag därför aldrig aldrig ska anpassa eller ändra mig bara för att bli som dem. Och kanske känner jag också ett visst ansvar mot mig själv för åtta år sedan. För hade jag sett och mött någon som bröt normen på de sätt jag inte vågade då, så hade jag nog också sträckt på ryggen lite tidigare.

Helt ärligt, erfarenhet har verkligen hjälpt till att bygga mitt självförtroende. Så när någon idag ska "komma med goda råd" väljer jag noga vad jag vill lyssna på. Och de personer som förut kunde göra mig osäker kan jag idag välja att bemöta med: "Tack för tipset, men jag har gjort så här i åtta år och det har fungerat finfint!"

Utbildning är överskattat

Idag tänker jag istället att det är bra att visa att det finns fler sätt att lära sig än via en formell utbildning - och att inget sätt egentligen borde ses som bättre eller sämre. Och om det är något jag är stolt över att kunna visa för mitt kommande kid är just att det finns flera sätt att nå dit en vill. Och jag har gjort mitt yttersta för att våga skapa det liv som jag trivs med.

Utbildning är såklart ett sätt att nå dit, men det är inte lösningen på allt. Det snackas mycket om det, javisst. Men helt ärligt, det räcker inte i dagens samhälle. Det finns många med en universitetsutbildning, men sen handlar det i slutändan om vad du har gjort i övrigt. 

Och där sitter jag med trumf på hand. Jag har varit engagerad i flera olika organisationer (världens bästa erfarenhet), jobbat extra sedan högstadiet (och därmed mycket arbetslivserfarenhet) samt lärt känna massor av härliga människor genom allt det här (hej nätverkande!). 

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Allt det samt åtta år med eget företag har gjort att jag idag är bra på väldigt många olika saker. Jag har inte papper på någon av dem, men flera års erfarenhet av praktiskt dagligt arbete. Noll högskolepoäng men många referenser. Så här kommer:

Vad jag har lärt mig

23 saker som jag har blivit grymt bra på helt utan utbildning, enligt bl a Linked In:

  1. Entreprenörskap
  2. Mode
  3. Marknadsföring
  4. Affärsstrategi
  5. Produktutveckling
  6. E-handel
  7. Hållbart mode
  8. Managment
  9. Hållbarhet
  10. Sociala medier
  11. Varumärkesbyggande
  12. Sökmotoroptimering
  13. Bokföring
  14. Ekonomistyrning
  15. Organisation och ledarskap
  16. Försäljning
  17. PR
  18. Smyckesdesign
  19. Copywriting
  20. Butiksskyltning och -display
  21. Inköp
  22. Föreläsande
  23. Coachning

Sen är jag rätt bra på en drös andra saker också! D v s fullt godkänt för någon som egentligen bara har sin studieskuld kvar som minne från universitetslivet....

Hur tänker du om det här? Och vad är du grymt bra på trots att du aldrig har pluggat det? Dela och berätta gärna!

PS. Om du gillar inlägget får du gärna klicka på hjärtat så att jag vet vad du vill läsa mer om. Följ mig också på bloglovin' för att inte missa något och för att spara inlägg till sen. DS