Ta betalt - 3 svar på tal när andra vill att du ska jobba gratis

Okej, en sak som jag tycker är så himla klurigt och något jag tränar ständigt på är att ta betalt. Och det är något, som jag vet, är skitsvårt för väldigt många av oss som driver eget. 

För att en vill vara en bjussig person. Och för att det är så himla jobbigt och lite läskigt att stå på sig när andra tycker att du borde göra grejer gratis eller för väldigt lite pengar. 

Jag övar som sagt ständigt på det här. Att rakryggat förklara och berätta. Och här är tre svar jag brukar alternera när jag får frågan om att göra saker gratis eller för väldigt lite pengar: 

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Svar 1: "Jobbar du också utan lön?"

Det här låter så löjligt, men det många inte tänker på är att det jag gör är mitt jobb. Det som ska betala min hyra och mitt liv. Ofta brukar den här enkla frågan räcka. För svaret är ju såklart: Nej, de har ju lön från sitt jobb. Och självklart ska också jag ha det. För ibland är det inte illa menat de här gratis-förfrågningarna. Utan att de kanske bara inte har tänkt på att det är mitt jobb.

Svar 2: "Min dröm är att kunna göra allt det jag gör ideellt. Men tyvärr har jag varken rika föräldrar eller lyckats gifta mig rikt. Så tyvärr måste jag jobba för pengar"

Ja, helt ärligt, jag skulle älska att göra allt det jag gör helt ideellt. Men tyvärr ser inte min värld ut så. Jag måste lönearbeta precis som alla andra. Och därför tar jag betalt. Jag brottas ständigt mellan att vilja vara en så hjälpsam person som bara är möjligt, men utan att trampa på mig själv och min försörjning. Och det är en utmaning vill jag lova. Så tänk vad mycket enklare det hade varit om jag bara haft ett välfyllt bankkonto och sedan inte behövt tänka mer på det.....

Svar 3: "Att göra det här gratis betyder att jag går back, och det var inte det du menade eller hur?"

Om jag gör ett jobb gratis betyder det faktiskt att jag går minus. För att jag kanske tvingas tacka nej till ett jobb där jag hade fått betalt. Eller som det är nu: om jag ska göra något gratis där Ingrid inte kan vara med så måste min sambo ta ut semester för att vara hemma med henne. Vilket betyder att mitt gratisjobb kostar oss tusenlappar. 

Men egentligen vill jag bara säga: 

FAN! Sluta vara så himla fräck. Saker kostar. Du skulle aldrig gå in på Åhléns och plocka väskan full med grejer eller hur!?

Och ja, det är skillnad på hur frågan ställs. Någon som bara förväntar sig att jag ska vara tacksam för att få jobba åt dem (gratis!) är de jag allra helst bara vill skrika åt. Medan de som inte menar något illa och/eller har en väldigt tajt budget och är öppna med det - de pratar jag såklart gärna vidare med och försöker hitta en lösning för. För som sagt, jag vill vara bjussig. Men också mot mig själv - och det är jag ju inte om jag ständigt gör våld på min tid och min plånbok bara för att vara andra till lags...

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Det är, i min vardag (och säkert i din också om du har eget företag, frilansar eller på något annat sätt ofta hamnar i prisdiskussioner) ett ständigt aktuellt ämne. Och något jag också skrivit om förut: 4 anledningar till varför du ska våga tjäna pengar och Om att våga tro på sig själv, eller hur jag började tjäna pengar och Den här jädra gratiskulturen 

Och Elin på Teknifik har skrivit ett rackarns bra inlägg som du också måste spana in: Hur tar man betalt som frilans?

Är det här något du känner igen och har egna erfarenheter av? Och har du tips på något mer svar-på-tal? Berätta!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Det här ska du göra på Black Friday

I stolt annonssamarbete med Varié


Nu på fredag inträffar den dag på året jag tycker allra minst om: Black Friday. Det är en så jädrans dum idé så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Men låt oss säga så här: en dag som uppmanar till ökad konsumtion är inte en bra dag. Punkt. 

Black Friday är en dag då priser chocksänks och kampanjer basuneras ut, allt med syftet att vi ska handla mer än vad vi behöver eller har planerat. Ogenomtänkt konsumtion är aldrig smart eller bra, och saker som uppmanar till det är något jag aldrig någonsin kommer att ställa mig bakom. Mer om mina tankar hittar du i inlägget jag skrev förra året: Fuck Black Friday.

Green Friday

Jag bojkottar också konsekvent de företag som är en del av detta. Däremot supportar jag gärna dem som tänker ett steg längre och kör sin grej. Och att använda uppmärksamheten som Black Friday faktiskt drar till sig, för att lyfta frågor om just konsumtion och hållbarhet, det är klokt.

För självklart ska vi snacka extra mycket om de här sakerna när ännu fler lyssnar. Så därför välkomnar jag verkligen Variés supergrymma intiativ. För andra året i rad höjer de sina priser! 

Den 21-26 november 2017 blir allt på Varié 10 % dyrare och pengarna går till Water Aid. (Här hittar du mer info om varför Varié gör som de gör)

Green Friday

Och du får gärna handla denna helg, eller någon annan dag. Du kan välja att använda ”rabattkoden” så att du betalar 10 % mer, eller låta bli och betala ordinarie pris. Det är upp till dig. Just för att det är du som ska ta dina köpbeslut. I lugn och ro. Och inte dras in i den masshysterisom Black Friday faktiskt är. www.varie.se.

Vad är dina tankar om Black Friday? Och vad tycker och tänker du om de företag som gör något annat? Dela och berätta!

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Varié, men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: PR, press och samarbeten.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

En hållbar jul - börja med dig själv

Månadens tema för bloggnätverket The Sustainable Society är "En hållbar jul". Ett ämne som är minst sagt relevant de närmaste veckorna. 

Hållbarhet handlar för mig om så många olika saker. Först och främst om konsumtion. Jul är garanterat den tidpunkt under året då vi köper mer än vad vi behöver. Mat, pynt och julklappar. Grejer som vi konsumerar "för att det ska vara så" mer än att vi verkligen har behov. 

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Men också om den egna hållbarheten. För att vi gör så mycket mer än vi verkligen behöver. Ja, för att det finns någon slags norm och förväntning på vad jul innebär, och vad vi i det borde/måste göra.

Julen ska ju vara tid av mys och vila, ändå är vi så många som upplever den som en aldrig sinande källa till stress och press. Så att stanna upp och verkligen ifrågasätta är något jag verkligen vill slå ett slag för. För att värna om att själv orka och må bra. Ja, för att hålla, och inte gå sönder.

Jag skrev om det här förra året i inlägget: 

Julhets, stress och att försöka skaka bort andras förväntningar.

Och jag vill verkligen att du ska läsa det inlägget. Kanske läste du det redan för ett år sen, men i så fall: läs det igen. Det ska jag göra. För att påminna mig själv om vad jag egentligen vill och behöver.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Och du, läs gärna de andra inläggen från The Sustainable Society på samma tema:

Annas kemtvätt: 3 tips för en klimatsmart julhelg

Naturligt Snygg: 5 hållbara julbord i Stockholm

Ekoenkelt: Klimatsmart jul? Dags att bryta traditionerna

Husligheter: 8 sätt att fira en mer klimatsmart jul

Ekomorsan: Jul, jul, hållbara jul

Emmas Vintage: 12 hållbara vill-ha-julklappar + tips till en klimatsmart jul

Think organic: Tips för en hållbar jul

Veckans eko: Hemmakatt eller skönhetsmiss – här är hållbara julklappar som passar alla

The Sustainable Society är ett bloggkollektiv som består av HusligheterVeckans EkoThink OrganicEkomorsanEkoenkeltAnnas KemtvättNaturligt SnyggSlow Fashion och Emmas Vintage. Tillsammans vill vi inspirera andra till att leva mer hållbart och ta hand om vår miljö. Se till att följa oss på Facebook och Instagram så ni inte missar våra klimatsmarta tips!


Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen. 

Checklista för att kolla vilka klädföretag som är schyssta

Den eviga utmaningen: hur ska en veta vilka företag som är schyssta och hållbara nog att handla ifrån? Det är många som svänger sig med fina ord men så är det mer snack än verkstad i verkligheten. Och sen finns det dessutom de som gör ett grymt jobb, men inte berättar något.  Så hur ska en som konsument då veta?

Ja, en bra grej är att fråga. Jag har faktiskt dykt på flera riktigt duktiga företag tack vare att jag mailade och frågade! D v s de hörde till kategorin "gör och tänker massor - men berättar det inte!" Så mitt tips är: gör det du också!

Och spana gärna in min lista med Hållbara shoppingtips - där hittar du företag och märken som i alla fall jag tycker gör ett rejält bra jobb (vissa säger inte så mycket själva om hur grymma de faktiskt är utifrån ett hållbarhetsperspektiv, så då gör jag det!)

En bra lista annars på hur du kan kolla om ett företag är bra på det här med hållbarhet är denna, som jag och Jennie har med i vår bok Slow fashion: din guide till smart och hållbart mode (och mer om hur du kan tänka när du handlar hittar du i boken): 

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Checklista schyssta företag

  • Vad möts du av på företagets hemsida? Vad företaget väljer att lyfta fram säger mycket om hur de prioriterar och vad som är viktigt för dem.
     
  • Vilket är företagets affärsidé och vad har de för värderingar? Detta är kärnan i företagets verksamhet och berättar vad som styr deras långsiktiga arbete. Det är också den som påverkar alla små, dagliga beslut som tas i organisationen.
     
  • Hur enkelt är det att hitta information om företagets hållbarhetsarbete och deras produktion? Finns det en speciell sida på hemsidan som samlar denna info eller måste du leta dig ner via rubriker och underrubriker för att få reda på hur de arbetar? Genom att göra det enkelt för dig att hitta information om deras hållbarhetsarbete visar de att de är stolta över vad de gör. 
     
  • Hur pratar de om sitt hållbarhetsarbete och sina utmaningar? Får de det att låta som att de gör allt rätt och använder de luddiga begrepp? Då kan det vara så att de i själva verket inte har så bra koll.
     
  • Hur arbetar de med sociala medier? Pratar de hållbarhet där? Om ja, bra! Regelbunden kommunikation visar på äkta engagemang till skillnad från exempelvis en årlig CSR-rapport eller fin hemsida. Det visar att de vill dela med sig av sin kunskap och övertygelse till dig som kund. Dessutom är dessa kanaler en perfekt plats för dig att ställa dina frågor – och är de snabba på att svara och gör det seriöst? Ja, då vet du att du är något bra på spåren.
     
  • Vilken info ger de dig om produkterna i sin webbshop? Om plaggens material och produktionsmetoder är noggrant och detaljerat beskrivna kan du vara säker på att det är ett företag med mycket kunskap om sin påverkan.
     
  • Vad ser du när du kliver in genom dörren till en av varumärkets butiker? Vill de uppmana dig att köpa fler billiga plagg eller visar de tydligt var du kan hitta de hållbara alternativen? Att använda butikskommunikation för att hjälpa dig som kund att shoppa bättre snarare än mer är än så länge ganska ovanligt och något som visar att företaget har tagit ett helhetsgrepp om sitt hållbarhetsarbete.
     
  • Hur kunnig är personalen? Om företaget är seriöst i sitt hållbarhetsarbete ska det genomsyra hela organisationen, även de som är på butiksgolvet.
     
  • Får du som kund lära dig något om plaggen eller hur du ska ta hand om dem? Då vill företaget att du som kund ska kunna ha glädje av dina plagg en längre tid. Det visar att de förstått att deras ansvar inte slutar i och med att plagget lämnat dem.
     
  • Tar de något ansvar för sina plagg när de lämnat butiken? Lämnar de garanti eller lagar de när plaggen gått sönder?
     
  • Tar de hand om uttjänta plagg? Har du möjlighet att lämna in plagg för återvinning? Detta visar på att de tar ett ansvar för hela kedjan, inte bara produktion utan också avfall (och dubbelkolla gärna lite extra vad exakt de menar med återvinning!)
     
  • Jobbar de tillsammans med andra för att påverka? Är de till exempel medlemmar i något branschnätverk eller är de kanske certifierade? Detta visar att de förstår att för att lösa världens hållbarhetsutmaningar måste vi samarbeta.
Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Ja, börja redan idag: fråga nästa gång du går in i en butik eller skicka ett mail till någon av de butiker eller märken du brukar handla hos. Var trevlig och öppen – visa att du vill väl. Peppa dem att bry sig – för att du bryr dig (och de vill ha och behöver dina pengar!)

Har du kontaktat något företag eller frågat i butik förut? Hur gick det? Och vilket företag vill du fråga och veta mer om just nu? Berätta!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Vad blir ditt nästa steg?

Hållbart mode handlar om beteendeförändringar. Och precis som att det inte brukar funka så bra att börja träna 6 dagar i veckan om en vanligtvis kör 0 gånger, så är hållbart mode exakt likadant. Det går inte att gå från noll till hundra.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Istället handlar det om att göra förändringar steg för steg. Och när det nya steget blivit en vana, ja, då är det dags för nästa.

Det kan vara så enkelt som att ta svängen förbi second hand-butiken istället för gallerian nästa gång du behöver något nytt. Eller stanna upp och fråga dig själv om du verkligen behöver det där plagget nästa gång i affären. Eller att laga istället för kasta när något går sönder. 

Så ja, vad är ditt nästa steg?

Dela, berätta och peppa gärna varandra bland kommentarerna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Att driva eget och ha bebis

Om det är något min fina unge verkligen ha gjort så är det att ha vänt upp och ner på hela min värld. Mestadels på ett väldigt fint och härligt sätt. Jag hade överhuvudtaget inte kunnat föreställa mig innan hur otroligt roligt det är att vara med henne, och hur galet mycket jag tycker om henne. Vilket jag bl a skrivit om här: Vad en 6-månaders bebis lärt mig

En bok som hjälpt mig massor

En bok som hjälpt mig massor

Så ja, att få barn rubbar hela ens tillvaro (det säger ju alla, men nu fattar jag exakt hur) Jag har ju exempelvis sålt en hel butik: Mitt livs modigaste beslut. Men det här omkullkastandet kan också skapa förvirring. Så mycket ändras, och det som förut kändes så självklart är faktiskt inte det längre (Exempelvis Att omdefiniera ordet frihet)

Men en sak har jag vetat sedan innan hon kom: att jag måste kunna kombinera det här med att driva företag och ha barn. Från dag ett. För tusan, jag funderade och skrev ju om det för mer än ett helt år sedan: Slow living – så börjar du (även om jag då var hemlig i flera månader till om att det rörde sig om en bebis) 

(Om du vill veta hur jag tänkte om att vara gravid och driva företag/jobba kan du läsa här: Gravid - och om att vara konstant bakis i flera månader)

Och jag är ju absolut inte ensam i att driva eget samtidigt som barn, så här kommer en drös tankar så här nästan sju månader in i livet med Ingrid, för dig som funderar på samma sak:

Avundsjuka

Okej, låt oss börja med avundsjukan. Jag har varit så himla avundsjuk på alla de som är helt lediga. De som inte behöver fundera på jobbmåsten. Ja, de första månaderna tyckte jag faktiskt synd om mig själv som var tvungen att jobba. Och jag kan fortfarande lite då och då övermannas av den här känslan. Längtan att inte behöva bry mig om något annat än min gulliga unge.  

Men, jag vet också att det nog inte är så rosenrött som jag så gärna vill göra det till. Ja, att vara hemma helt och fullt med bebis är för mig lite av en ”gräset är alltid grönare…”-grej. Det jag inte har, verkar alltid så åtråvärt. Så enkelt är det.

Och det är okej att känna så.

Ibland blir jag avundsjuk, men jag vet också att jag har en drös fina grejer som de som är hemma helt inte har. Och då känns allt mycket lättare.

Så, så här tänker jag angående det här med att driva eget och ha barn:

Föräldraskap och entreprenörskap

Identitet

Att få barn har för mig varit enklare rent mentalt än vad jag trodde innan. Och jag tror att detta är anledningen:

I och med att jag har kvar mitt jobb-jag är också en väldigt stor del av mig själv och min identitet oförändrad. Sedan har en ny del av det som är jag: som förälder, tillkommit. Och just för att allt det som jag är van med är kvar, tror jag att jag har haft lättare att hantera förändringen. Helt ärligt tror jag att vara hemma med Ingrid inte hade varit lika mysigt eller enkelt om jag inte samtidigt hade känt igen mig själv och vem jag är.

Att vilja vara hemma

Innan Ingrid föddes tänkte jag att stanna hemma mycket och länge framförallt var en kvinnofälla. Och snarare ett uttryck för bristande jämställdhet än verklig vilja. Precis som alla de gånger jag hörde om kvinnor som lade ner sina företag när de fick barn (men extremt sällan om män som gör detsamma)

Men det jag inte hade räknat med var att jag skulle vilja vara hemma. Ja, att både jag och min sambo så intensivt kände det från dag ett. Och det var nog en känsla jag blev lite överrumplad av.

Men att ständigt längta hem är ändå något så himla fint. Om än dock lite ovant.

06112017-IMG_4715.jpg

Att dela lika och flexibelt

En förutsättning, tror jag, för att fixa kombinationen av jobb och bebis är definitivt att dela lika med den andra föräldern (om en är ensam är det såklart mycket klurigare, och är en fler än två: ännu bättre!) Jag och min sambo vill som sagt båda vara hemma så mycket det bara är möjligt, samtidigt som vi också vill ta alla de bästa möjligheterna på våra respektive jobb.

Och hittills har det gått väldigt bra. Jag har kunnat tacka ja till exakt alla föreläsningsförfrågningar och jobb på annan ort nu i höst eftersom han då har kunnat vara hemma. Och visst, jag förstår att alla kanske inte har en lika förstående arbetsgivare som han har, men viktigt att veta är att föräldraledighet kan ingen någonsin neka enligt lag.

När det gäller att dela lika för att skapa de bästa förutsättningarna för varandras jobb så gäller absolut devisen: vill man så kan man. En gång har det totalt kört ihop sig för oss och då löste vi det med en nära släkting som barnvakt.

Sen behöver inte föräldraledighet handla om att vara hemma exempelvis 10 månader var, utan det går att göra så mycket mer flexibla lösningar. Kan veckorna delas rakt av? Eller jobba halvdagar? Eller varannan vecka? Går det att jobba några timmar på kvällen när barnet somnat och därmed kunna sluta tidigare? Ja, egentligen är det bara fantasin som sätter gränser.

Att vara borta

Jag har sovit borta flera gånger vid det här laget, som längst fem nätter. Och det funkar bra. Det är absolut jobbigt att vara borta, men det är min grej och något jag måste jobba på. Just för att det känns viktigt att hon är ensam hemma med sin pappa på samma sätt som när bara hon och jag är hemma.

Dessutom gör det att vi föräldrar båda har och tar samma typ av ansvar med henne. Det blir helt enkelt roligare för de två när jag inte är där emellanåt, och vice versa. 

Entreprenör och förälder

Det bästa av världar

Okej, helt ärligt: jag älskar mitt jobb och jag älskar min unge. När jag kom hem från Moldavien för några veckor sedan var den känslan så oerhört påtaglig. Fem dagar med ett så vansinnigt roligt jobbuppdrag och –resa. Och så hem till den mest fantastiska människa jag vet. Det bästa av två världar och platser där jag verkligen känner att jag är helt mig själv och mitt absolut bästa jag. En så oerhörd lyx. Och ynnest.

Över tid

Jag är kanske mindre med min unge det första året än vad andra är. Men å andra sidan kommer det liv vi lever nu vara ungefär likadant om två år eller fem år. Och det känns bra. Att behöva gå från att vara 100 % ledig till att jobba heltid tänker jag kan vara riktigt jobbigt. Jag är aldrig 100 % föräldraledig men kommer å andra sidan kanske kunna hänga mer med henne över tid. Det är i alla fall något jag intalar mig när jag måste jobba med henne bredvid.

Så alla lösningar funkar, och bara för att mitt arbetsliv inte ser exakt ut som alla andras så behöver det inte betyda att det är fel. Även om det är så himla lätt att känna så pga alla normer och förväntningar. Men då läser jag den mest fantastiska bok som skrivits i ämnet bebis: Praktika för blivande föräldrar av Agnes Wold och Cecilia Chrapkowska.

Och slutligen

Alla tankar om det går att driva eget och barn har för mig främst handlat om min mentala inställning. Så länge jag kände avundsjukan och stressen (Vilket jag berättar mer om här: Att koppla bort och av) var det jättetungt.

Men när jag började fokusera på allt det positiva: alla de möjligheter som mitt jobb faktiskt ger i mitt liv med barn. Då förändrades allt. Och när jag trillar dit igen och börjar tvivla, ja, då tar jag ett djupt andetag och bläddrar lite i Praktika för blivande föräldrar, en bok som vrider och vänder på förväntade sanningar och bekräftar allt det som jag redan vet:

Att det går alldeles utmärkt att jobba samtidigt som en har en liten bebis. Så länge jag vill att det ska göra det.

Vad är dina tankar och åsikter efter att ha läst det här inlägget? Berätta!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Så blir du en helt igenom hållbar klädkonsument

Yes, 10 000 kronors-frågan: hur blir du en helt igenom hållbar klädkonsument?! Och tänka sig, här kommer svaret (läs gärna in min något skämtsamma och raljanta ton i detta): 

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Så gör du för att bli en hållbar klädkonsument:

  1. Gå naken
  2. Eller allra helst: lägg dig ner och dö.

Eller förresten, det sistnämnda ska tydligen vara dåligt för miljön det också. Såväl kremering som vanlig begravning släpper visst ut massor av tungmetaller som du har i kroppen.

Så det bästa är kanske att aldrig ha blivit född.

Det är ju å andra sidan så vansinnigt tråkigt.

Så vad ska en göra då?

Ja, varför inte börja med att konstatera att det ovan är rätt fånigt. Och att det därmed helt uppenbart är omöjligt att bli rakt igenom hållbar.

Så glöm det. 

Vi kommer ju alla fortsätta leva våra liv. Och konsumera det vi måste.

Så allt handlar istället alltså om att göra det så bra vi kan. Välja det bättre alternativet framför det sämre. Men att inget någonsin helt igenom kommer att vara glasklart eller lätt.

Hållbarhet handlar om avvägningar och val (Läs gärna mitt inlägg om det här: Hållbarhet är att välja - hur väljer du?). Och med kunskap och vilja kan vi göra sådana. Så ofta och så mycket som är möjligt för oss själva. Men det handlar också om förmågan att förstå, och också vila i, att ibland går det kanske inte att leva så bra som vi själva skulle vilja.

Men att det måste få vara okej. För att det enda riktigt hållbara alternativet, att aldrig ha blivit född (eller själv aldrig skaffa barn), verkligen inte heller gör världen speciellt roligare eller bättre. 

Ja, usch vad trist allt skulle vara utan oss alla fantastiska människor.

Vad är dina tankar och åsikter efter att ha läst det här inlägget? Berätta!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Saker du inte vill veta om att driva butik

Att prata lika öppet om såväl framgånger som motgångar när det gäller att driva företag tycker jag är superviktigt. Vilket jag bl a skrivit om här: Att dela det lätta och det svåra. Men att prata om de jobbiga sakerna tänker jag alltid kräver lite distans. Både för att själv fullt ut kunna reflektera men också för att det lätt blir lite för obekvämt som läsare att bli indragen i något som pågår (du kanske inte alls håller med om det här, men det är så jag känner i alla fall)

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Och just därför är dagens inlägg en text jag faktiskt skrev för flera månader sedan. Ja, i början på mars det här året. Jag har läst igenom den lite då och då men inte känt, förrän nu, att det känts rätt att publicera den. Så här kommer den, exakt så som jag skrev den:

7 mars 2017: Om att ta risk

Förra veckan skrev jag ett peppigt inlägg: Mina 15 bästa tips för att driva företag. Några dagar senare fick jag veta att en av mina stora förebilder när det gäller att driva butik, Kii i Umeå, har gått i konkurs.

Så från att ha känt eufori i det här med att driva eget plockades jag rätt raskt ner på jorden igen. Jag har inte all bakgrundsfakta till varför Kii har tvingats stänga, men känslan av ”att om inte de fixar det så hur ska jag göra det?” kom direkt.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Det här inlägget kommer därför kanske vara ett av mina mest blottande och sårbara – för helt ärligt, det är så sjukt läskigt emellanåt att driva företag. Jag älskar att kasta mig ut och testa nya saker. För jag är helt övertygad om att jag tänker och satsar rätt. Men trots det kommer tvivlet. Tvivlet på om jag överhuvudtaget ska få detta att hålla ihop.

För om nu de, jag i alla år har sett upp till, inte fixar det. Hur ska då jag?!

Om att satsa allt en har, kan och orkar

Jag har de senaste tre månaderna satsat otroligt mycket i min butik Replik. Tagit in flera nya grymma märken (Nudie Jeans, People Tree, Sandqvist och mer är på väg) och därmed tar jag också extremt mycket risk. För jag vet ju inte om det här är något som kommer att lyckas. Min målsättning är att bygga en ännu bättre och mer fantastisk butik där hållbart mode och Slow fashion alltid står i fokus. D v s en butik som jag tror att många med mig har saknat och letar efter.

Men jag vet inte.

Jag vet inte om ni vill handla där.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

För det handlar om att kunna lyckas med det måste det finnas uppbackning från er kunder. Och jag har i alla år alltid tänkt att om det är någon butik som har lyckats med just det så är det Kii. I min värld så är det butiken där alla i Umeå handlar. Men att då få höra att en av anledningerna till att Kii nu gått i konkurs är att färre personer handlat där det senaste året.

Vilka butiker och vilken stad vill vi ha?

Istället har många butiker i Umeå centrum, en stad jag bott totalt 6 år i, upplevt att de tappat kunder till internet samt de stora köpcentrum som nu ligger utanför stan. Så från att ha supportat lokala initiativ och företag så har många övergått till att handla på de stora kedjorna. Det kan absolut vara lite dyrare att handla i de fysiska butikerna i centrum, men återigen handlar det här om vilken typ av stadskärna vi vill ha.

Och det gör mig stressad. Jag är oerhört tacksam att fler och fler hittar till det jag gör – och jag vet att ni är många som tycker att det är här är ett självklart tänk. Men det finns också många som kanske inte tänker på relationen mellan den egna plånboken och existensen av just dessa mindre och självständiga butiker.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Money talks - tyvärr

För att driva eget handlar om att ta risk. Alla som driver mindre butiker, restauranger och andra småföretag har valt att ta en enorm risk. Och då måste vi andra på alla möjliga sätt stötta detta. Om det nu är så att vi uppskattar deras initiativ och affärsidéer. Det räcker inte med att gilla idén och stötta genom att ge komplimanger (även om det såklart också är superviktigt). Utan i slutändan, än hur trist det låter, handlar det om pengar.

Att kunna ta in nya märken i min butik handlar om att ta in mer lager, vilket är att ta risk med mycket pengar. Det är en chansning, som jag visserligen är förvissad om är helt rätt väg att gå. Men lik förbannat kan jag inte låt bli att stressa upp mig nu i och med Kii:s konkurs. De hade under 17 års tid byggt, i mina ögon, en oerhört stabil grund. Och så gick det ändå inte. Hur ska då jag, som är en baby i jämförelse, fixa det hela?

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

30 okt 2017: Nu när allt förändrats

Nu, med några månaders distans till det jag skrev då, och också ytterligare några månader till att jag stängde och sålde Replik, så har jag kanske svaret. Fler och fler hittade till Replik. Men inte alls så snabbt eller i den utsträckning som hade behövts för att rättfärdiga den satsning jag gjorde.

Jag var mer ekonomiskt stressad än jag ville erkänna den sista månaden som gravid och första månaden med Ingrid. Och det tillsammans med att jag verkligen så genuint kände att jag inte skulle orka eller vilja driva och jobba i butik 6 dagar i veckan, gjorde att jag tog det som jag fortfarande känner är mitt livs modigaste beslut: att plocka bort Replik ur mitt liv.

Jag är så oerhört stolt över det jag gjorde med Replik. Och jag är så glad att jag inte tänkte så mycket utan bara körde. Att jag satsade järnet och gav mitt allt. Idag är det en värdefull erfarenhet, något som jag bara kan känna just för att jag börjar ha distans till allt.

Replik, veckan innan stängning. Foto: Damon Hatefi

Replik, veckan innan stängning. Foto: Damon Hatefi

Betala de som vågar så att du slipper!

Och nu när jag inte har en butik är det också så mycket lättare att säga: Lägg alltid dina pengar hos de företag du vill ska vara kvar. Jag kände aldrig att jag riktigt vågade basunera ut det när jag själv hade butik. För att det kändes som att tigga och i värsta fall ge dig som läser dåligt samvete. Min butik skulle ju vara en inspirerande och härlig plats, och då är det så svårt att också ge plats för det jobbiga. Hur en kämpar och hur intensivt en behöver få in pengar.

Men nu kan jag säga det jag alltid tänkt: Betala gärna de som vågar och tar risker, och handla gärna lite extra som tack för att du slipper vara den som ligger sömnlös över själva risktagandet.

Och med det sagt: supporta de som gör riktigt jäkla bra grejer (exempelvis alla som du hittar här: Hållbara shoppingtips)

Vad är dina tankar om det här? Lämna en kommentar så pratar vi vidare!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Vad en 6-månadersbebis lärt mig

6 månader och två veckor, så länge har Ingrid varit en del av mitt liv. Och jädrans vad den ungen lärt mig mycket (okej, alla ni som har kids nickar säkert självklart och tycker att det lite fånigt att jag kommit på det som är sant sen sekler...). Men i alla fall: 

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

5 grejer min bebis lärt mig

  • Att älska att vara hemma och göra ingenting. Hallå hur härligt är det inte bara att ligga på golvet och garva?!
     
  • Hon har fått mig att bli grym på att prioritera. Jag har ju tidigare försökt leva efter detta: Vilka är dina tre viktigaste punkter idag?. Nu är det skarpt läge varje dag. Och det älskar jag!
     
  • För några månader sedan skrev jag det här inlägget: Att koppla bort och av. Jag har inte alls lyckats jobba bara några få timmar varje dag. Men däremot har jag verkligen blivit riktigt bra på att koppla av och på jobb, och verkligen inte känna stress. Just för att jag genuint känner så här: 
     
  • Var sak har sin tid. Först och främst är det allra härligast att hänga med min fina unge. Sen om och när hon ex somnar jobbar jag. Men hinner jag inte, så gör jag det på kvällen när vi är två vuxna hemma. Eller nästa dag. Eller nästa vecka. Ja, jag har blivit så jädra bra på att njuta av nuet och de små grejer vi ägnar oss åt. Och när jag jobbar så är jag stenhård med att göra det som spelar störst roll först (se nummer 2 i listan), och hinner jag inte mer, så är det helt ärligt väldigt sällan (läs aldrig!) någon dör pga att jag inte gjort allt på min att-göra-lista...
     
  • Och slutligen att jag är så vansinnigt tacksam för att jag får ha alla fina saker i mitt liv samtidigt. Världens roligaste liv hemma och världens roligaste jobb. Hur bra är inte det!? (och att jag bor med någon som tänker exakt likadant, och att det därför är självklart att dela föräldraledigheten på sådant sätt att vi kan möjliggöra så mycket som möjligt för varandra.)

Är det något jag har missat och som en också lär sig? Ni med egna eller andras ungar, ge mig era bästa grejer! 

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Vad jag gjorde i Moldavien under fem dagar

Nu är jag hemma sedan i måndags från Moldavien. Och vilka dagar det var där! Jag är fortfarande lite omtumlad och trött av allt därifrån. Men framförallt så vansinnigt glad och lycklig. För fem helt otroliga dagar, med världens roligaste arbetsuppgifter och med många härliga möten med nya och så grymt fina människor. Titta bara på den här fantastiska butiken: August store. En slow fashion-butik mitt i Chisinau, där jag och ägaren Elena höll ett samtal om modeindustrins problem och möjligheter:

Foto: Viorica Cerbusca

Foto: Viorica Cerbusca

Dessutom gjorde jag debut i moldavisk TV, snacka om att jobba sig långt utanför den vanliga trygghetszonen.....!

I en ryskspråkig morgonshow pratar jag slow fashion, klädbyte och FATTA. Hela klippet på drygt 10 minuter hittar du här: Slow fashion - Johanna Nilsson, УТРО НА СТС

Foto: Linnéa Hermansen

Men hur hamnade jag i Moldavien överhuvudtaget? Jo: 

Jag var där för att föreläsa, hålla workshop och göra studiebesök med fokus på hållbart mode, på uppdrag av Svenska Ambassaden i Chisinau (staden som för övrigt, vilket jag lärde mig den hårda vägen, uttalas Kischinau) Sverige är delaktiga i flera projekt på plats för att boosta områden som IT, turism, mode med mera. 

Foto: Dorian Saranciuc

Foto: Dorian Saranciuc

Anledningen är denna: Moldavien är ett av Europas fattigaste länder med cirka 3,5 miljoner invånare. Och det sägs att en miljon moldaver arbetar utomlands, och då främst de som är välutbildade. 

Så att skapa möjligheter på hemmaplan för att behålla de som idag flyttar är därför superviktigt. För att det ger arbetstillfällen till ännu fler då många startar företag. Men också som förebilder till andra. Om det finns möjlighet att skapa sin drömkarriär på plats i Moldavien, ja då finns det ju ingen anledning att flytta. 

Moldavien har idag en hel del textilproduktion för utländska företag och märken (låglöneland som det är). Men landets modedesigners flyttar tyvärr vidare, vilket såklart är grymt trist av så många anledningar. 

Sverige är som en del av sitt arbete på plats med och finansierar en modeinkubator, ZIPhouse, som fysiskt ligger på campus för det tekniska universitetet i Chisinau. Inkubatorn samlar designers för att peppa, inspirera och ge konkreta verktyg för start ups, och är en plantskola för alla dessa nya företag. Ja, exakt en sådan plats jag satt mina första två år på i Umeå (men då utan inriktning mode).

Foto: Dorian Saranciuc

Foto: Dorian Saranciuc

ZIPhouse arrangerade i år, för andra året, en konferens med namnet Moldova in Fashion och det var den jag var inbjuden till för att föreläsa och hålla workshop. Mitt fokus var såklart hållbart mode och hur det kan och ska vara ett självklar del.

Foto: Dorian Saranciuc

Foto: Dorian Saranciuc

Det som är så häftigt med moldaviska designers är att social hållbarhet i princip redan är en självklarhet, även om de kanske inte är helt medvetna om det. De producerar nämligen så lokalt det bara går, känner i de flesta fall personerna som syr plaggen och har full insyn i arbetsvillkor och löner etc. (Vilket såklart är superintressant för exempelvis svenska designers som letar schysst produktion att arbeta med - tips tips!)

Foto: Dorian Saranciuc

Foto: Dorian Saranciuc

Jag gjorde också en hel del studiebesök och lärde känna flera designers, något jag är så otroligt tacksam över. Och att trots att vi arbetar i två olika länder, och till viss del såklart också har olika utmaningar, så är så mycket ändå gemensamt. Att vara liten och ny inom modeindustrin är ungefär lika kämpigt oavsett vart en bor.

Så ja, nu är jag som sagt tillbaka hemma: men så uppfylld av tusen nya tankar och perspektiv. Och säkert 30 nya kompisar på Facebook. Kolla bara på det här gänget: vi som föreläste samt ansvariga från ZIPhouse:

Foto: Viorica Cerbusca

Foto: Viorica Cerbusca

TACK Moldavien. Jag hoppas vi ses snart igen.

Lämna gärna en kommentar om du undrar över något, blir nyfiken på vilka moldaviska designers som finns eller något helt annat! <3

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.