#WeAllForClimate och tre föreläsningar

Vi har alla ett maktutrymme och en möjlighet att förändra. Vissa av oss har större än andra. Just du kanske bara kan förändra dig själv eller din familj. Medan någon annan kanske kan förändra världspolitiken. Men jag tänker att det inte spelar någon roll. Vad det handlar om är att ta ansvar.

Det är nämligen så lätt att tänka "någon borde göra något". "Någon" borde styra upp det här med klimatet.

Politikerna. Företagen. Eller någon helt annan.

Weall

#WeAllForClimate

Men jag köper inte det där. Att tänka "någon annan" betyder bara att du pekar finger och friskriver dig själv från ansvar. Det är inte konstruktivt. Det förändrar inget.

Jag tänker så här istället: någon är jag. Och någon är du. Vi alla är någon. Vi har alla ett ansvar. Ett solidariskt ansvar. Och det oavsett maktutrymme. Tillsammans skapar vi förändring.

Därför är jag så förbaskat glad för kampanjen #weallforclimate. En kampanj som ett gäng Klimatklubbens medlemmar styrt ihop. Och det med orden:

"Någon borde göra något åt klimatkrisen. Denna någon är du, jag, vi. Politiker, företag och medborgare – tillsammans under #weall."

Tillsammans normförskjuter vi och pratar. Lyfter debatten och sprider. Sprid därför gärna bilden och hashtaggen. Berätta vad du gör och dina tankar om det här med att ta ansvar. Så inspirerar vi varandra. För tillsammans är vi någon.

Själv försöker jag göra det jag kan i min egen vardag, genom små och stora personliga beslut. Sluta flyga, skippa palmolja, undvika bil, konsumera mindre nyproducerat, aktivt jobba mot att äta mer närproducerat veganskt samt minska matsvinn osv osv.

Jag försöker också prata på alla sätt jag kan om det här. Och aktivt försöka vidga mitt maktutrymme. För jag tänker så här: ju fler som lyssnar på det jag har att säga, desto mer kan jag förändra.

Så tänker jag. Hur tänker du?

Tre föreläsningar: Nyköping, Varberg och Järfälla

Ikväll hittar ni mig i Nyköping då jag föreläser om “En klimatsmart jul“ tillsammans med Maria Soxbo och nästa vecka hittar ni mig i Varberg och Jakobsberg (Stockholm) när jag pratar om hållbart mode. Jag anar att detta är årets tre sista föreläsningar - så hoppas vi ses!

5 december, Sörmlands museum, Nyköping
11 december, Campus Varberg, Varberg
12 december, Huset på höjden - Järfälla, Jakobsberg

Hur är dina tankar om det här med “någon borde göra något”? Dela och kommentera gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Vad är skillnaden på återvinning, återbruk och återanvändning?

Ja, vad är skillnaden på att återvinna, återbruka och återanvända? Det är ju minst sagt förvirrande det här med orden. Ofta används de nämligen som synonymer - vilket såklart gör det ännu svårare att hålla koll.

Och knappast har det heller blivit lättare efter att årets julklapp 2018 blev det återvunna plagget. För HUI Research räknar nämligen in alla tre begreppen i detta: “Det återvunna plagget – plagg helt eller delvis tillverkade av återvunna material eller second hand”

Låt oss därför reda ut:

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Återvinning (recycle)

Att återvinna textil innebär att plagget bryts ner till fibernivå - för att sedan byggas upp igen till ett nytt tyg.

Detta är dock något som inte förekommer i någon stor skala idag - det sägs exempelvis att mindre än 1 % av alla textil som samlas in i de olika kedjornas återvinningsprogram blir ny textil genom just återvinning. Istället rör det sig om olika former av återanvändning: second hand och återbruk som exempelvis isoleringsmaterial och stoppning till industrin.

Det forskas mycket på textilåtervinning idag - och förhoppningsvis är det här något som blir mer tekniskt möjligt i framtiden. Varför exakt det är svårt och rätt ovanligt idag har jag skrivit om mer här: Återvinna textil – hur ska jag kasta mina trasiga kläder?

Återanvändning (reuse)

Att återanvända textil är det vi gör genom exempelvis second hand - och vi använder då plagget i befintlig form (Några exempel på återanvändning hittar du i min lista med hållbara shoppingtips samt i mitt inlägg Second hand i första hand).

Återbruk (remake)

Återbruk handlar om att göra nytt av befintligt material - exempelvis att sy om ett gammalt plagg till ett helt nytt. Ja, använda de tyger som redan finns men skapa nya saker utifrån det. (Bra exempel på återbruk hittar du i min lista med hållbara shoppingtips där jag samlar företag och märken som jag tycker gör ett riktigt bra hållbarhetsjobb)

Varför är det problematiskt att blanda ihop orden?

Varför är det så dumt att vi blandar ihop orden? Och spelar det någon roll?

Ja, det tycker jag. Det spelar stor roll. Och det av två anledningar. För det första: rätt ska vara rätt. Det finns ju en anledning att vi har tre olika ord - och då är det väl bra att använda dem alla och inte bara blanda ihop lättvindligt?

Men den största anledningen till varför jag ser rött när det pratas om “återvunna plagg” när det egentligen menas “återbruk“ eller “second hand“ är att det råder en bild av att vi i idag har en fungerande textilåtervinning. Och det leder till att det är väldigt lätt att tänka att det kommer ut en ny tröja på andra sidan, ja, att det finns ett slutet cirkulärt system. Lite som en pantburk.

Avfallstrappan

Och om vi går runt och tror att det finns en fungerande återvinning blir följden lätt att vi slutar tänka hur vi konsumerar i första hand. Att vi tror att vi kan fortsätta köpa samma mängd nya plagg och använda en kort stund - för det är ju bara att lämna in till återvinning sen så blir det nya kläder.

Men så är det ju inte.

Läs gärna mitt inlägg Återvinna textil – hur ska jag kasta mina trasiga kläder? och lyssna på mitt poddavsnitt Slow fashion: #2 Remake – skapa nytt av gammalt för att djupdyka lite extra i det här! Där berättar jag ännu mer om det här ämnet.

Utan det vi måste göra är alltså att konsumera mindre. Och använda det vi har längre tid. Punkt. Så enkelt är det. Avfallstrappan illustrerar detta (bilden ovan) på ett bra sätt, för om steg tre knappt existerar - ja, då blir det ju rätt uppenbart att vi måste hålla oss på steg ett och två istället. Och då är det “återanvända“ och “återbruk“ vi snackar. Inte återvinning.

Vad är dina tankar om det här med de olika begreppen och skillnaden?

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen. 

Årets begagnade julklapp

I stolt annonssamarbete med Blocket
 

Jag skrev ju för någon vecka sedan om Second hand i första hand, och nu när det snart är jul vill jag verkligen slå ytterligare ett slag för det. Samt att det kanske lite slitna uttrycket “det är tanken som räknas“ aldrig är mer sant än under just julen. I år igen beräknas julhandeln slå nya rekord, och om det är något vi efter alla larmrapporter kring klimatförändringar etc i höst inte borde göra, så är det ju att fortsätta konsumera så vansinnigt som vi gör.

Det är tanken som räknas

Så därför: tänk gärna begagnat och genomtänkt (och om du köper nytt: välj schysst producerat och stötta i första hand små härliga butiker och aktörer som tror på en mer genomtänkt och medveten konsumtion!)

Så därför känns det fantastiskt kul att få teama upp med Blocket. De korar nämligen varje år “Årets begagnade julklapp” - och i år är det hemmaodling. Och som det trädgårdsmästarbarn jag är känns det lite extra skoj såklart!

Foto: Stil & Ansvar

Omtanke och personligt är den bästa klappen

Spana in min familjs julkort 1993! Jag är sju år och min lillebrorsa bara några månader gammal, mitt i ett hav av julstjärnor. Så ja, det här med växter och att odla är något som verkligen ger i alla fall mig en extra känsla av hemtrevnad och trygghet. Jag är ju uppväxt med det. Minst sagt.

Det finns därför inget som gör mig så himla glad som att få en grön växt i present - och jag tänker att det borde ju gälla alla andra också?! Köp en fin begagnad kruka, kanske plocka ett skott på en växt du redan har, skriv en liten historia om växten (är det ett arvegods i grunden? Hur tar en hand om den och så vidare?) och slå in fint.

Foto: Stil & Ansvar

Hemmaodling - årets begagnade julklapp

Och hallå, mitt i mörkaste årstiden: vad kan väl vara finare än att ge bort ett lite vårkit?! Hemmaodling for the win. Till trädgården, balkongen eller fönsterbrädan. Här har Blocket samlat en drös bra tips: Hemmaodling - Årets begagnade julklapp 2018.

Så ja, oavsett vad just du landar i när det gäller julklappar vill jag göra ett litet medskick, det är så lätt att dras med i hetsen. Gör inte det. Ta en steg tillbaka och upprepa för dig själv: det är tanken som räknas. Välj därför med omsorg. Och välj gärna begagnat. Och du, läs gärna mitt inlägg om Julhets, stress och att försöka skaka bort andras förväntningar, lika aktuellt varje år!

Foto: Stil & Ansvar

Vad är dina tankar om det här med julklappar? Och vad tänker du om Årets begagnade julklapp?

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Blocket men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR och Reklamsamarbeten på bloggen? Hur och varför jag gör det.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Prislapp säger inget om kvalitet

I den av bästa av världar skulle det vara så enkelt som att ju högre pris något har desto bättre kvalitet och desto bättre hållbarhetsarbete. Men så är det ju inte.

Det finns verkligen ingen relation mellan prislapp eller kvalitet. Eller mellan pris och hållbarhet.

Sen kan en såklart säga att om något är väldigt väldigt billigt så har det med rätt stor sannolikhet gjorts avkall på något av ovan. Men en hög prislapp betyder alltså inte motsatsen.

Tyvärr.

För tänk vad lätt det hade varit.

Foto: Roger Olsson

Foto: Roger Olsson

Vi vill allra helst ha enkla svar

Men det är alltså inte så det funkar. Istället måste en som konsument djupdyka så mycket mer. Fråga, läsa på och dra egna slutsatser.

Och det är ju verkligen sämst på ett sätt. För först och främst: är det okej att kräva så mycket av oss konsumenter? Hur många av oss orkar, vill och kan lära oss så pass mycket att vi kan se förbi det där?

Ja, de vanligaste frågorna jag brukar få (när jag föreläser, via mail eller som kommentarer här på bloggen eller i sociala medier) är i stil med detta:

  • Om jag inte handlar på H&M är det lugnt då?

  • Om jag inte handlar kläder som är gjorda i Asien är det lugnt då?

  • Om jag köper dyrare grejer, är det lugnt då?

D v s vi är peppade på enkla och tydliga svar. Vi vill veta vilket material som är bäst respektive sämst. Och vi vill veta vilken butik eller märke som är bäst eller sämst.

Tyvärr är allt väldigt komplext

Och så kommer jag dragandes med “det är komplext“. Det är ju inte det ni vill höra. Det fattar ju jag.

Precis som att nog ingen vill höra att den tröja i min garderob som har hållit allra bäst är en t-shirt från H&M. Köpt för över sex år sedan, 2 för 98 kr. Det är den tröja som tveklöst har hållit färgen och passformen bäst av allt det jag äger (t-shirten på bilden!)

Jag säger inte att H&M är bra (exakt vad jag tycker om dem har jag skrivit om här: Hur hållbara är H&M?). Men jag säger inte heller att deras kvalitet alltid är skit.

För det finns inga likhetstecken mellan pris och kvalitet. Jag vet grejer som har kostat vansinnigt mycket pengar men som sedan inte hållit måttet alls. Bara som en jämförelse.

Det finns ingen relation mellan pris och kvalitet

Vad det handlar om är alltså att lära sig själv, och också förstå att det är just komplext. Känns så trist att säga: men det finns verkligen inga enkla svar. Utan, och det oavsett vad en tycker om det, så handlar det om att ta tillbaka makten till sig själv som konsument.

Lära sig material. Och kvalitet. Känna med handen och bilda sin egen uppfattning. Dyka in i garderoben hemma och analysera: vad har hållit över tid och vad har gått sönder? Vad kan jag lära mig av det och vilka slutsatser kan jag dra?

För det är nämligen så här: det finns grejer från ett och samma märke/butik i skitdålig kvalitet men också jättebra. Det går därför inte att dra någon generell slutsats om vad som är bra eller inte. Utan du måste alltså lära dig det själv. Det finns jättekassa grejer på H&M, och bra (som min t-shirt). Och det finns jättebra men också superdåliga saker hos dyrare märken.

Precis som att produktionsland aldrig säger något om arbetsvillkoren. Eller att prislapp berättar något om vilka löner de som producerat har fått.

Det kan göra det. Men det är inte säkert.

Så du som kanske tänkt att så länge du låter bli H&M-grejer gjorda i Bangladesh så är du säker - tänk om! För det finns garanterat lyxmärken gjorda i Europa som är tillverkade under rejält pissiga villkor också.

Så ja, det är komplext. Det är det korta och enkla svaret.

Vad är dina tankar om det här? Diskutera och kommentera gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Hösten - hur gick det med min sex timmars arbetsdag?

Jag har ju det här året jobbat mot sex timmars arbetsdag - något jag berättade om bl a här: Hösten 2018 - mina mål och tankar. Så, hur har det gått i höst? Det gick väl sådär kan jag säga.

Klimatklubben kom emellan.

Som en stor fet krasch mitt i allt. Och jag är så förbaskat tacksam.

Jag, Emma och Maria har jobbat väldigt mycket sedan den 8:e oktober när vi släppte Klimatklubben. Intensivt och rätt galet. För att allt blivit så mycket mer än vad vi i vår vildaste fantasi någonsin hade kunnat föreställa oss.

Foto: Jana Eriksson

Klimatklubben kom emellan

På drygt sex veckor har Klimatklubben växt till 20 000 följare på Instagram, snubblande nära 10 000 medlemmar i vår Facebook-grupp. Vi har varit med i morgonsofforna i både SVT och TV4, intervjuats av Expressen, Metro och massvis med annan media och blivit inbjudna till riksdagen.

I Facebook-gruppen bubblar det av engagemang och initiativ från alla fantastiska medlemmar - bl a denna kampanj Klimatnytt i SVT och SR som på bara några veckor samlat över 15 000 namnunderskrifter! Och vi växer hela tiden - och nya fantastiska saker är på gång. Precis hela tiden!

Klimatfrågan har verkligen lyfts upp på agendan de senaste månaderna, och vi är en del av det. Det gör mig så vanvettigt stolt och glad. Och hoppfull. För någonstans känner jag nu att vi verkligen kan fixa det här.

Tillsammans kan vi flytta berg. För vi är många: och vi har alla ett maktutrymme i vår egen vardag. Genom de personliga valen, hur vi pratar med vår omgivning samt vad vi gör i våra respektive yrkesroller. Hur vi skapar opinion för att såväl privatpersoner, företag och politiker ska jobba tillsammans framåt. Ja, tillsammans.

Jag är helt enkelt så förbannat hoppfull - och känner bara: nu jädrar trycker vi på från alla håll och kanter. Framåt framåt.

Att bygga struktur för den personliga hållbarheten

Nästa vecka har jag nästan helt tomt i kalendern - och det känns så skönt. Senaste veckorna har varit intensiva - och vi (jag, Emma och Maria) har gjort vårt allra bästa för att parera och delegera. Och vi rör oss framåt mot en mer hållbar vardag för oss tre också - för i någon månad/en kortare period fixar en det här tempot, men inte för alltid.

Så det är där vi är nu: att bygga strukturer och strategin för att förvalta allt det Klimatklubben hittills har lyckats dra igång så att alla vi över 20 000 som är med blir en kraft att räkna med länge länge framöver!

Klimatklubben - jag hade aldrig planerat att du skulle uppta så mycket av min höst. Men hej så förbannat tacksam jag är! För allt du har öppnat upp och skapat. Och det där med sex timmars arbetsdag - det kör vi på nästa år! Åtta timmar är mer rimligt just nu! =)

Om du är med i Klimatklubben - får du mer än gärna dela tankar och reflektioner kring det! <3

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Black Friday - nej tack, White Monday - ja tack!

Okej, det är är kanske ingen högoddsare: men jag hatar verkligen Black Friday. Från djupet av mitt hjärta (Istället tror jag på White Monday, men mer om det längre ner)

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Black Friday uppmanar till överkonsumtion

Om det är något vi inte behöver mer av så är det nykonsumtion. Vi behöver, och borde, inte köpa sådant vi faktiskt inte har behov av. “Äh, det var ju så billigt!“, “En extra spelar ingen roll, var ju så bra pris. Ta 3 för 2 är ju himla skoj!“

Vi vet att vi konsumerar för mycket: om alla gjorde som oss i Sverige skulle vi behöva 4,2 jordklot. Vi köper 13 kilo textil per person och år i Sverige, och kastar 8 kg i soporna. Varje år. Stockholm Stadsmission får in 30 ton textil i veckan. Och så vidare. Det finns så många groteska siffror (jag kan ju bäst kläder, så därav fokus på de exemplen).

Vi konsumerar helt enkelt så förbannat mycket. Och allt detta tar enorma resurser att producera. Vi använder sedan knappt det vi köper och nästan direkt blir det till avfall. Ja, vi skapar bara en hel massa problem för oss själva.

För vad fasen ska vi göra med allt avfall? Det är ju inte som att Stockholm Stadsmission är överlyckliga över att få in 30 ton i veckan? Snarare: vad tusan ska de göra med allt?!

Klimatkrisen - ja, en del av den beror på vår konsumtion. Vi konsumerar för mycket nytt. Punkt.

Och när vi vet allt detta: varför ska det envisas med alla dessa reor och pris-sänkar-dagar?

Behöver vi mer prylar?

Blir vi lyckligare av mer prylar? Svar nej. Inte du med alla grejer hemma. Inte miljön. Och verkligen inte alla butiker: många butiker har sin enda bra säljperiod under jul - ja, det är en av få månader folk faktiskt köper till fullt pris och butikerna kan andas ut lite (resten av året är det förbaskat tufft för många - tro mig, jag har haft butik: Saker du inte vill veta om att driva butik) (och ja, helt krasst: om butikerna skulle kunna sälja mer till bättre marginaler skulle de antagligen kunna sälja färre antal prylar men tjäna samma pengar)

Men så helt plötsligt ska vi slänga in en drös rea-dagar i slutet på november. Mer prylar och ingen verkar på allvar bli gladare!? Så varför gör vi det?! Många butiker säger att de gör för att alla andra gör det - ja, att de inte vågar ställa sig utanför. Är inte det helt ärligt lite ryggradslöst?

Fuck Black Friday

Fuck Black Friday

Vad är det för samhälle vi skapat?!

På allvar, bojkotta Black Friday. Och gör det gärna högljutt. Särskilt om det är något ställe där du normalt är kund som hakar på dessa dagar: kontakta dem och berätta att du tappat förtroendet. Att du trodde mer om dem.

Och supporta de som vågar göra tvärtom. Lyft de företag som protesterar. De som stänger sina butiker. Och de som hakar på White Monday.

Stötta White Monday istället

White Monday är precis som det antagligen låter: en motreaktion på Black Friday. Under White Monday:s flagg samlas alla de som vill göra tvärtom. Företag som tror på produkters värde över tid och som tror på hållbarhet och cirkulära affärsmodeller. Ja, där nykonsumtion som sedan blir avfall inte är själva affärsidén. Gå gärna in på White Monday:s hemsida och spana in - kanske hittar du någon ny favorit att stötta.

Och du, prata prata prata. Ifrågasätt, diskutera och förklara för dem i din närhet om vad Black Friday verkligen innebär och bidrar till. För kom ihåg: Det är alltid någon som betalar det verkliga priset.

Sen angående det här med pengar: mitt hat mot Black Friday handlar inte om de personer som tack vare dessa dagar äntligen har råd att köpa en specifik produkt. För det är något annat. Den som har lite pengar bidrar inte till överkonsumtion - just för att det är svårt att köpa mer än vad en verkligen behöver. Det ligger liksom i sakens natur.

Problemet är istället att alldeles för många av oss har alldeles för mycket pengar - och att alldeles för många saker är alldeles för billigt.

Så Fuck Black Friday. Och jag menar det verkligen.

Vad är dina tankar om Black Friday? Och hur ska vi göra för att förändra?

PS. Om du gillar inlägget får du gärna klicka på hjärtat så att jag vet vad du vill läsa mer om. Följ mig också på bloglovin' för att inte missa något och för att spara inlägg till sen. DS.

Dagens slow fashion-outfit - svart, pastell och blommigt

Jag konsumerar helt ärligt rätt mycket kläder - det är ju liksom min största hobby i livet. Ja, jag tror att ett nytt plagg hittar in i min garderob nästan en gång i veckan. Låter kanske galet? Njae, skulle jag säga: för allt är second hand eller kommer från klädbyten (och jag rensar ut lite då och då. Så mer att jag liksom lånar grejer en stund)

Jag har köpt två nyproducerade grejer senaste halvåret vad jag kan komma på, och det är saker jag ska äga länge länge.

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Jag har ju skrivit lite förut om att jag är mycket av en periodare: jag gillar nytt och ofta och så använder jag de sakerna intensivt i någon månad och sedan har jag ledsnat. Jag är liksom färdig med grejerna efter ett tag. Jag har helt enkelt ett rätt klassiskt fast fashion-beteende.

Men tur är att allt går att vrida till en hållbar version - eller hur? Så ja, jag fortsätter att bejaka min lust till mycket nytt och ofta - men på ett hållbart sätt. (och det har jag ju skrivit om här förut: Hållbar garderob – hitta din stil) Second hand och klädbyten är min bästa vän (läs mer om second hand i först hand här) och nytt ja, det köper jag bara när det är grejer jag vet att jag vill ha i evighet. Som mina jeans och skor på bilden!

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Jeansen kommer från Nudie jeans (berättade om dem tidigare i höstas här: Dagens slow fashion-outfit - randiga favoritblusen) och skorna köpte jag för en månad sedan på Adisgladis - och det är ett par Kavat. Båda sakerna vet jag att jag kommer bära så länge de bara håller ihop!

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Mörkgrå tröja med blombroderi, Stockholms Stadsmission // Jeans, Nudie Jeans // Smycken från mitt eget smyckesmärke JohannaN // Skor från Kavat, köpta på Adisgladis // Jacka, Stockholms Stadsmission // Yllevantar stickad av min moster // Yllehalsduk köpt för sex år sedan i Edinburgh (berättar mer om den här Dagens slow fashion-outfit - höstens favoriter)

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

Både jackan och den stickade blomtröjan hittade jag på Stockholms Stadsmission en lördag för några veckor sedan - ren och skär kärlek direkt. Jackan kostade 200 pix och kommer ursprungligen från Weekday och tröjan tror jag att jag betalade under en hundring för.

Roligast i sammanhanget - och ytterligare ett bevis för hur jädrans bra second hand är att plocka upp trender på - är att 10 min efter att jag köpt min tröja så gick jag förbi en Lindex-butik. Vad sitter på deras skyltdockor precis vid dörren? En grå stickad tröja med yvigt blombroderi på!

Min tröja är nog från 80-talet - så det är absolut inte samma plagg - men hej så snarlika de var. Och återigen stärks min tes: vad fasen behöver vi in ens de där butikerna för? Allt en behöver och kan önska sig finns ju i hållbarare versioner!

Foto: Emma Sundh

Foto: Emma Sundh

PS. Nästa vecka föreläser jag i Göteborg. Stadsbiblioteket klockan 18.00 torsdag 22 november. Mer info. DS.

Har du något second hand-fynd nyligen som gjorde dig så där vanvettigt extra glad? Berätta!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Vilket material i kläder är miljövänligast?

Frågan vi alla undrar över: vilket material ska en välja till sina kläder om en vill vara så schysst och hållbar som bara är möjligt?

En snabbguide till textila material

Här kommer en snabbguide till våra vanligaste textila material, samt mina tankar om vad som är bäst respektive sämst. Om du vill fördjupa dig lite ytterligare så länkar jag också till alla de längre och rejält djupgående materialguider jag har publicerat här på bloggen bredvid varje material. Samt: lyssna gärna på mina poddavsnitt: Slow fashion: #5 Material – vad är mest hållbart? och Slow fashion: #4 Vegan – hållbart mode och avvägningar där jag snackar mer om allt detta!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Två kategorier av textila material

Först och främst, lite grundläggande materialkunskap:

Materialen vi använder till våra kläder går att dela upp i två kategorier:

Naturmaterial

Här hittar du allt som har ett naturligt ursprung: sådant som är växter (bomull, linne och hampa) och sådant som kommer från djur (ylle, siden och läder).

Syntetmaterial

Här finns de tyger som har skapats på konstgjord väg. Även denna kategori går att dela in i två: helt syntetiska fibrer samt så kallade regenatfibrer. Bland de helt konstgjorda fibrerna hittar du polyester, polyamid, akryl, elastan och nylon med mera. De är alla gjorda på olja, och är helt framställda på kemisk väg.

Regenatmaterial i sin tur är syntetmaterial men med naturligt ursprung, och där sorteras viskos, tencel och lyocell med mera in. D v s dessa fibrer har celluosa (trä) som grund men för att omvandla detta till textilfibrer krävs en kemisk process.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Bomull

Vårt absolut vanligaste material till kläder är bomull. Av jordens jordbruksmark används 2,5 % till att odla bomull, men hela 25 % av världens alla insektsmedel används på samma yta. Bomull kräver också stora mängder vatten: bara en t-shirt kräver i snitt 2700 liter vatten att producera. Och 2700 liter vatten - ja, det är vad du dricker på ungefär tre år…. Dessutom kan en ju fundera på rimligheten i att använda jordbruksmark för att odla kläder…

Det finns såklart en anledning att vi använder så mycket bomull: det är helt enkelt ett himla härligt, bekvämt och praktiskt material. Men tyvärr är det alltså inte riktigt lika snällt för miljön.

Mitt råd om bomull

  • Köp inte konventionellt odlad bomull: det krävs enorma mängder bekämpningsmedel, vilket såklart inte är speciellt bra för miljön. Och med allra största sannolikhet är inte arbetsvillkoren för den som odlat speciellt bra (Bomull från Uzbekistan produceras exempelvis under slavliknande förhållanden)

  • Köp tredjepartscertfierad ekologisk bomull när/om du handlar nytt: GOTS är den starkaste märkningen enligt mig då de tar in såväl sociala som miljömässiga aspekter. Det finns en hel del märkningar när det gäller bomull. En vanlig märkning som jag tycker att du ska undvika är BCI, den är helt enkelt alldeles för mesig (läs gärna mer om varför: BCI, Better Cotton Initiative - vad betyder det?)

  • Även ekologisk bomull kräver enorma mängder vatten, därför bör du alltid klura på: när exakt måste du köpa ny bomull?

  • Köp mindre och ta hand om det du har. Köp second hand.

Läs mer om bomull här: Bomull – allt du vill veta och lite till

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Polyester, akryl och polyamid

Vårt näst vanligaste material till kläder är polyester och alla dess varianter. Akryl som ofta används för att ersätta ylle, polyamid och nylon som hittas i bland annat strumpbyxor samt elastan för att ge stretch. De olika polyestermaterialen är alla slitstarka och tåliga, och billiga att producera - mycket p g a det rådande oljepriset. Så det är lite därför du hittar polyester i så väldigt mycket. Och ja, polyester är gjort på olja - en inte förnybar källa.

Polyester är rätt praktiskt i form av sin tålighet och funktion, däremot är det kanske inte det härligaste du kan ha på dig i form av svett. För nej, det andas inte, så om du är peppad på känslan av att bära en plastpåse, ja, då är polyester närmast huden materialet för dig….

Mitt råd om polyester

  • Undvik om du kan. Polyester släpper mikroplaster, vilket vi ännu inte har helt full koll på hur det påverkar naturen. Men att små mikroplastbitar inte fångas upp i reningsverken och följer med ut i haven där det mer eller mindre blir fiskmat är knappast något jättebra. Allra värst är polyesterfleece - så köp aldrig detta nytt!

  • Det finns återvunnen polyester vilket såklart är bra om en vill slippa olja, men mikroplastproblemet kvarstår såklart.

  • Polyester och alla dess varianter kan vara smart emellanåt: exempelvis att en gnutta polyamid i strumporna gör livslängden längre, vilket är hållbart. Eller att funktionsjackan kanske kräver denna typ av material - men välj med omsorg. Så fundera alltid på: när exakt måste du köpa polyester?

  • Köp mindre och ta hand om det du har. Köp second hand.

Läs mer om polyester, akryl och polyamid här: Polyester - allt du vill veta och lite till

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Viskos, tencel och lyocell

För att producera ett kilo viskos går det åt 5,5 kilo kemikalier, d v s nog för att det här materialet har ett naturligt ursprung (görs på trä), men speciellt miljövänligt är det inte. Vanlig viskos produceras lite var som helst och utan någon speciellt restriktiv kontroll, så hur mycket som åker vidare ut i vattendrag utan att renas vet vi inte riktigt. Lyocell (Tencel är samma sak men ett registrerat varumärke) är en viskosvariant, men med högre kemikaliekrav samt krav på slutet system. D v s lite snällare mot miljön (däremot inget sagt om hur tyget har färgats eller vävts)

Bambu brukar ofta marknadsföras som ett miljövänligt material, låt oss säga så här: det är en sanning med modifikation. Det är smartare att använda snabbväxande bambu än att odla bomull, men att sedan omvandla bambun till ett tyg, ja, då görs en helt vanlig viskos….

Viskos är ett av mina personliga favoritmaterial: det har ett fint fall och är skönt att ha på sig. Ja, himla bekvämt! Men jag köper det inte nytt - däremot är det mitt bästa second hand-trick!

Mitt råd om viskos

  • Undvik att köpa nytt. Välj de mer kontrollerade varianterna istället: lyocell, Tencel etc (det dyker också upp nya varianter och varumärken hela tiden, så håll utkik efter det!) Men glöm inte det kritiska konsumentögat: hur lyocellen vävts och färgats är också superviktigt att fråga i butik om!

  • Som alltid, fundera på: när exakt måste du köpa viskos?

  • Köp mindre och ta hand om det du har. Köp second hand.

Läs mer om viskos etc här: Viskos, tencel, lyocell och modal - allt du vill veta och lite till

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Ylle

Ylle är tyget och ull är fibern, och den kommer från får. I denna kategori sorteras också andra ullvarianter in som mohair, alpacka, kashmir, merino och angora in.

Ull är ett av de smartaste funktionsmaterialen som finns: det håller dig varm och torr, men ser samtidigt till att du inte blir svettig. Däremot är det alltid klokt att fundera på det här med djurförhållanden vid produktion. Plus, ta väl hand om dina ylleplagg: vädra ofta och när du väl måste tvätta (cirka 1 gång per år?!), använd då enzymfritt tvättmedel.

Mitt råd om ylle

  • Köp 100 % ull och skippa sådant som är uppblandat med skitmaterial som akryl och polyamid. Om du inte köper strumpor förstås: då är det snarare smart att köpa sådant som är uppblandat eftersom strumpor slits så förbaskat fort (och exempelvis polyamid och elastan gör att strumporna håller passform och går sönder långsammare)

  • Och som alltid: köp inte mer än vad du verkligen kommer använda! (om du tycker att ylle kliar prick hela tiden - ja, då kanske det inte är materialet för dig eftersom du antagligen inte kommer att bära plagget så ofta)

  • Fråga i butik efter vilken typ av ull och hur det har producerats. Köper du merino ska du absolut fråga efter mulesingfri (se mer om detta via länken nedan)!

  • Köp gärna second hand och ta hand om det du har så håller plaggen mer eller mindre i evighet!

Läs mer om ylle här: Ull - allt du vill veta och lite till

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Siden

Siden är tyget och silke är fibern, och den kommer från silkeslarven. För att få loss silkestråden (och lösa upp silkskokongen) kokas silkeslarven levande, och för ett enda kilo siden sägs det att det behövs över 3000 kokonger. Så ur ett etiskt och djurrättsligt perspektiv är det viktigt att fundera på det här med användandet av siden tycker jag!

Siden är behagligt och lite lyxigt att bära, inte för inte som det varit ett favoritmaterial i tusentals år! Det här är ett av mina personliga favoritmaterial - och perfekt att leta efter second hand! Siden tar du hand om på lite liknande sätt som ylle: handtvätt och enzymfritt tvättmedel.

Mitt råd om siden

  • Ta väl hand om dina sidenplagg så de håller så länge som möjligt!

  • Köp endast det du verkligen kommer använda ofta och mycket - och köp gärna second hand eller välj så kallad Peace Silk när du handlar.

Läs mer om siden här: Siden - allt du vill veta och lite till

Läder

Läder är materialet som håller länge länge om du tar väl hand om det. Det håller dig torr om fötterna när det gäller skor och en väska i bra kvalitet kan du nog ha resten av livet. Men läder är huden på ett dött djur - vilket är viktigt att ha med sig. 85 % av allt läder i världen garvas med hjälp av krom - något som är extremt giftigt och rejält dåligt för såväl miljö som människorna i produktionen. Välj därför naturgarvat eller vegetabiliskt garvat när du handlar.

Veganläder är ett alternativ för den som inte vill ta på sig ett dött djur, tänk dock på att det mesta veganlädret som finns idag oftast är plastbaserat och därmed gjort på olja (det dyker dock upp många nya material och tekniska innovationer inom detta, så håll utkik efter det!)

Mitt råd om läder

  • Välj bara naturgarvat eller vegetabiliskt garvat läder.

  • Fundera på när exakt du behöver läder? D v s när fyller dess egenskaper en funktion? I skor javisst. Men i dragkedjedetaljer eller den där lappen bak på jeansen? Kanske värt att välja bort när lädret inte uppenbart har egentlig betydelse?

  • Köp bara det du kommer använda länge, välj rejält bra kvalitet och ta hand om det.

  • Köp gärna second hand!

Läs mer om läder här: Läder - allt du vill veta och lite till

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Linne

Linne är tyget och lin är fibern. Lin behöver knappt någon bevattning och klarar sig bra på mark som inte går att använda till matproduktion. Den kan i vissa fall till och med bidra till att rena förorenad mark från till exempel tungmetaller. Så allt detta i kombination med att det inte behövs konstgödsel eller bekämpningsmedel gör det till ett miljösmart material.

Ett härligt material som i alla fall jag tycker förtjänar ett rejält uppsving. Hampa är också det ett material som finns i en del kläder, och det har lite liknande egenskaper som linne.

Mitt råd om linne

  • Köp bara sådant du verkligen kommer vilja använda. Och ta väl hand om det.

  • Även om linne är ett mer miljösmart material än exempelvis bomull ska du självklart alltid vara en kritisk konsument: fråga i butik hur det odlats och var samt hur det har beretts, vävts och färgats.

  • Köp gärna second hand

Läs mer om linne här: Linne - allt du vill veta och lite till

Vilket material är bäst för miljön?

Så, om en ska sammanställa allt detta då: vilket material är bäst för miljön?

Jo, det du använder och gillar bäst. Inget material är direkt bra för miljön om det har producerats helt i onödan. Och allt det som ligger oanvänt tycker jag faktiskt inte har ett existensberättigande. Hårt men sant.

Så svaret på frågan är alltså högst personlig, fundera därför så här i jakten på vilket material som är allra bäst för miljön:

  • Vilka kläder i din garderob använder du mest och gillar bäst? Vilket material är de gjorda i?

  • Vilka kläder som du redan äger har hållit längst? Vad kan du lära dig av det?

  • Vilka kläder och material uppfattar du har ett andrahandsvärde? Välj det när du handlar! D v s vilka typer av material väljer du själv först när du är på klädbyten eller second hand? Och vad brukar ligga kvar sist och som ingen vill ha? (Svar: billiga polyesterkläder och sladdriga bomullsgrejer) Låt bli att köpa allt sådant från första början!

  • Tänk funktion! Vad exakt ska dina kläder göra för dig? Och välj material utifrån det. Rätt material på rätt ställe i bra kvalitet är en bra utgångspunkt.

Det spelar ingen roll om du köper världens schysstaste och mest certifierade bomullsskjorta om du sen använder den två gånger - så enkelt är det. Så tänk alltid, även när du väljer material:

  1. Minimera

  2. Förlänga.

D v s köp mindre nyproducerat (om alls?!) och se sedan till att plaggen används så länge som bara är möjligt. Om du ledsnar snabbt: ja, både köp och skänk till second hand då. Själv kommer merparten i min garderob från second hand och klädbyten: det är där jag haffar materialen jag älskar att ha på mig men inte vill köpa nytt: siden, viskos och bomull och så vidare.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

För dig som vill veta mer

Om du vill grotta ner dig mer i det här med material så hittar du som sagt mina fullständiga och längre materialguider i slutet på respektive material här ovan, samt att jag pratar om detta i två av mina poddavsnitt (länk längst upp i det här inlägget) För dig som vill djupdyka i form av studiecirkel med några vänner så har jag precis släppt en sådan i samarbete med studieförbundet Bilda, mer om den hittar du här: Bilda Slow fashion.

Har du några frågor eller funderingar om det här med material? Lämna en kommentar så snackar vi vidare!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Det är alltid någon som betalar det verkliga priset

Det här med pris alltså: vad är egentligen billigt och vad är dyrt? Jag tänker alltid så här: när något är väldigt billigt så betyder det att någon annan måste betala det verkliga priset. Det är helt enkelt omöjligt att något ska kosta nästan noll kronor och samtidigt ha gått schysst till.

(Och det kan ju såklart vara så med saker som kostar mer också - det finns ju inget som säger att pengarna sipprar ner till rätt ställen så att säga. D v s det finns ingen relation mellan prislapp och hållbarhet, eller kvalitet för den delen.)

Jag skrev lite om det här förra veckan: Varför är det så dyrt att laga och hyra? och så: Ja, kläder är för billiga. Punkt. Men det är en diskussion viktig att ta ofta - och också prata om med sin omgivning.

För det är så lätt att tänka: “Åh vilket fynd, så billigt och så skoj!” - men tyvärr är det ju inte så enkelt.

Det verkliga priset för kläder

I den bästa av världar skulle det vara vi konsumenter som alltid betalar det verkliga priset - och då tänker jag att allt som är ohållbart, klimatosmart och taskigt mot miljö och människor skulle vara snordyrt. För vad kostar det egentligen att sanera en förorenad flod? Att betala sjukvård för den som arbetat nästan ihjäl sig? Eller att på allvar kompensera för de koldioxidutsläpp som gjorts på vägen hem till dig?

Det verkliga priset betalas alltid av någon - och är det inte du så är det tyvärr någon annan.

Vad är dina tankar om det här?

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Second hand i första hand

#slowfashionutmaningen, del 11, november
 

Ny månad och dags för nästa del i Slowfashionutmaningen! Alla de tidigare månadsutmaningarna hittar du här: #slowfashionutmaningen.

Så här funkar det: du lägger din egen ribba för utmaningen och bestämmer vad just du vill förändra under det här året. Vi gör det tillsammans: genom att peppa, diskutera och inspirera varandra: genom kommentarsfältet här på bloggen och under hashtaggen #slowfashionutmaningen på sociala medier. Och självklart går det fint att haka på när som helst under året (så bjud gärna in vänner och bekanta du vill ha med på din resa mot en ännu mer hållbar garderob)!

November: Välj second hand som första alternativ

Månadens utmaning handlar om second hand - och att välja det som det första alternativet. Ja, helt enkelt: när du behöver eller vill ha något nytt: leta då second hand! För att förlänga livslängden på det som redan är producerat är, och det har jag skrivit om förut, det lättaste och smartaste vi kan göra för mer hållbarhet.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Second i första hand

De flesta av oss tänker ofta på second hand som ett roligt komplement, men att vi instinktivt ändå alltid letar nyproducerat när vi behöver något.

Den här månadens utmaningen handlar därför om att möblera om lite i hjärnan och göra precis tvärtom: Leta second hand först, och om du inte hittar det du behöver/vill ha där, ja, då först får du reka hos dem som säljer nytt (och då ska du självklart sträva efter att handla hos de varumärken och butiker som är rejält bra på hållbarhet, spana gärna in min lista med hållbara shoppingtips för det.

Att ändra om sitt tankesätt

Jag har själv börjat tänka exakt så här när det gäller det mesta. Exempelvis när det gäller barnkläder och Ingrid behöver något nytt rekar vi järnet på flera olika second hand-butiker, och det är först när vi har uttömt alla andrahandsmöjligheter som vi köper nytt (i höst har det betytt några par vantar, annars är allt ärvt, lånat eller second hand!)

Ja, jag har ju varit en hängiven second hand-shoppare länge, min blus på bilderna kommer exempelvis från Myrorna i Sundbyberg. Ett fint höstplagg. Och jag har alltid tänkt på second hand som det ultimata sättet att utmana sin stil och våga nytt: zebrarandigt är en sån grej!

Men att börja se det som den naturliga go-to-platsen när jag vill ha/behöver något specifikt, ja, det är något jag har bestämt mig för nu under hösten. Och helt ärligt, jag har blivit förvånad över hur otroligt lätt det är!

Så därför vill jag gärna uppmana fler till det här: second hand i första hand. Just för att det är så mycket lättare än vad en kan tro!

Det finns en second hand för alla behov

Det är lätt att tänka att det ska vara svårt att hitta det en letar second hand - men då vill jag bara säga: du har antagligen inte letat på rätt ställen. För det finns nämligen så många olika möjligheter av second hand. Allt i från vilken typ av pryl eller plagg du behöver till vem du är när du handlar.

Är du den som älskar gräva i högar? Eller blir du snarare stressad av det och istället föredrar välsorterat och noga utvalt? Är ett härligt fynd till bra pris det som gör dig glad? Eller är du mer den som hellre betalar ett högre pris men vet vad du får? Ja, oavsett vem du är, så finns det en second hand som passar just dina behov.

Det gäller bara att veta vem just du är, och sedan, som alltid utgå från det. Jag tänker helt enkelt att mina tankar om konsumtionsstil går att applicera även i second hand-jakten, du hittar allt om det här: Hållbar garderob – hitta din stil

Och du, testa second hand i julklapp

Ja, nu snackar vi specifikt kläder. Men jag vill också slå ett slag för att leta allt second hand. Teknikprylar, presenter, heminredning, verktyg. Ja, typ allt. Du kommer bli förvånad över hur extremt mycket det finns. Och för alla oss som vill handla så klokt och hållbart som möjligt så är ju second hand lite av en genväg också. Perfekt för den som inte orkar, har kunskap eller vill djupdyka i vilka varumärken och företag som är schyssta nog och så vidare.

Nu när julen står för dörren också: önska dig själv second hand i julklapp! Det kommer göra att andra vågar köpa det. Självklart ger du bort second hand också (och ja, det kan en göra. För det är tanken som räknas: en genomtänkt present i fin inslagning är det som spelar roll, inte prislappen eller hur?!)

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Välj ditt favoritsätt för second hand

Så vem är du i second hand-jakten? Här kommer några tips på butiker som är värda att kolla upp när du letar. Observera att listan varken är i någon speciell rangordning, heltäckande eller typ “kvalitetssäkrad” från mitt håll. Utan se den mer som inspiration, jag vill helt enkelt bara visa hur otroligt många alternativ det finns. Och då har jag ändå glömt massvis (så fyll gärna på bland kommentarerna!)

För dig som gillar att gräva och göra fynd

  • Myrorna

  • Stockholm Stadsmission

  • Röda Korset Kupan

  • Emmaus

  • Erikshjälpen

  • Beyond Retro

  • Tradera

  • Sellpy

  • Blocket

    m.m

För dig som gillar utvalt och att veta vad du får

  • Varié

  • ByeBuy

  • Siv & Åke

  • Secondhand.se (Erikshjälpen)

  • Till viss del: Tradera, Sellpy och Blocket: om du vet vad du letar efter kan du filtrera och söka på varumärken, plaggtyp och så vidare.

    m.m

Alejandra som skriver bloggen Jandi Heart Eco har för övrigt en superbra second hand-guide till Stockholm, spana in! Och Sophia på Recovering Shopaholics har också hon sammanställt en bra lista på sina favoriter för begagnat. Heja all grym inspo!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Second hand betyder också att:

  • Ärva

    Att ta över plagg från en kompis, kollega eller släkting är ju också det en form av second hand. Så missa inte chansen att gräva i någon annans garderob för att hitta det du söker. Och våga fråga! Många har saker i förråden som en inte orkar göra sig av med - men att ge vidare eller låna ut om någon frågar vill de flesta!

  • Byta

    Ordna klädbyten. Tänk också att endast fantasin sätter gränser: byt vuxenkläder, barnkläder och -prylar. Böcker, prylar, sportutrustning, ja, you name it. Mer om hur du gör för att ordna ett byte har jag skrivit om här: Klädbyte - varför du ska och hur du gör

Hur går dina tankar om second hand? Berätta och dela gärna dina tankar! Och fyll gärna på med dina bästa second hand-butiker!

Dela gärna också vidare till de du vill ska vara med och glöm inte att vi självklart håller kontakten under #slowfashionutmaningen i sociala medier och här i kommentarsfältet!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.