Ull - allt du vill veta och lite till

Det snackas mycket om att välja kläder av bra kvalitet och i bra material, men vad betyder det egentligen? Det är helt enkelt lite av en djungel. Exempelvis något så vanligt som ull, vad är det? Vad är det bra för? Och vad är skötselråden?

Exakt allt det här svarar jag på i den här guiden: 

  • Vad är ull?
  • Vad är skillnaden på ull och ylle?
  • Varför ska du välja ull?
  • Vad är de bästa skötselråden för ull?
  • Varför noppar sig ull?
  • Hur tar du bort nopporna?
  • Varför kliar ull?
  • Vad betyder mulesing?
  • Ekologisk ull - vad menas med det?
  • Vad menas med återvunnen ull?
  • Är det sant att nästan all svensk ull bränns upp?
  • Och vad ska du tänka på när du köper yllekläder?

Jag har nämligen samlat allt det jag vet, tagit reda på och fått veta om ull genom åren - och du, om det är något du funderar på och inte får svar på här, lämna en kommentar!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Så, här kommer guiden till allt du vill och behöver veta om ull:

Vad är ull?

Ull är en naturfiber och är helt enkelt hår från ett djur. Den mesta ullen kommer från får, men lama, alpacka, get och kanin förekommer också. Och några vanliga begrepp där är: kashmir (get), angora (kanin) och merino (får).

Vad är skillnaden på ylle och ull?

Ull är själva fibern och ylle är tyget. D v s din ylletröja är gjord av ull.

Varför välja ull?

Ull är ett av de smartaste funktionsmaterialen som finns: det håller dig varm och torr, men ser samtidigt till att du inte blir svettig. Ull andas, precis som alla naturmaterial, och har också temperaturreglerande egenskaper (rätt självklart: att vara ett får under sommaren eller i varmt klimat hade varit olidligt annars!) Så att bära ullstrumpor även när det är varmt är inte så konstigt som det kanske låter!

Personligen tycker jag ull är ett material som förtjänar så mycket mer respekt än vad det faktiskt får: det är slitstarkt, funktionellt och ur miljösynpunkt bättre än mycket annat (exempelvis bomull.. just sayin'). Däremot är det som med så mycket annat bra att vara kritisk: så tänk gärna ett varv extra på djurförhållandena vid produktion (och vilka djuretiska frågor det kan väcka).

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Bästa skötselråden för ull?

Jag som är rätt lat tycker att ull är förträffligt av den enkla anledningen att det är superlätt att ta hand om. Så här gör du:

Vädra!

Ull renar sig själv – så häng utomhus vid fuktigt väder och du har ett rent och fräscht plagg dagen efter. (Rätt logiskt: när ullen sitter fast på djuret så är det klart att de inte schamponerar sig själv tre gånger i veckan, de går ju utomhus och håller sig fräscha ändå!)

Tvätta i enzymfritt tvättmedel

När du väl måste tvätta (max en gång i månaden, men allra helst en gång per år) ska du använda ett tvättmedel speciellt anpassat för ull. Anledningen är att vanliga tvättmedel är gjorda för att käka upp proteiner, d v s det våra vanligaste fläckar består av (ägg, mjölk, blod etcetera).

Och då djurfibrer, som ylle och även siden, är just proteiner kommer det vanliga tvättmedlet sakta men säkert äta upp plagget. Ett tvättmedel jag personligen tycker är superbra, och som dessutom är ekocertifierat och funkar för både handtvätt och maskin är: Tangent GC – ull- och sidentvättmedel. Allra bäst är att tvätta ull för hand, men maskin fungerar också. Välj då ylle- eller handtvättsprogrammet. 

Plantorka och forma plagget

När du väl tvättar ditt plagg, se då till att torka plagget liggande så att det inte hänger ut sig på något konstigt sätt på en galge. Och forma plagget! D v s dra försiktigt i plagget när det är fuktigt för att behålla storleken och formen (min mamma gjorde så med mina ylletröjor när jag var liten och jag växte typ aldrig ur dem eftersom det gick att göra dem lite större på det här sättet!)

Förvara liggande

Precis som att du inte ska torka nytvättade ylleplagg på galge ska du inte heller förvara dem så. Vik ihop och förvara liggande så håller de såväl formen som kvaliteten längre. Och lägg gärna en bit cederträ i närheten - det förhindrar ohyra.

Undvik ohyra

Om du bor i ett gammalt hus finns det en risk att det finns ohyra, som exempelvis pälsängrar och mal, ska du bunkra upp lite extra med cederträ. Det här handlar alltså inte om personlig hygien eller hur bra du är på att städa, utan snarare om att gamla kåkar drar åt sig konstiga saker i väggarna.

Samt att du också kan frysa plagget några gånger om du misstänker ohyra, för då dör såväl kryp som eventuella ägg. Perfekt om du exempelvis handlar en del på second hand och vill vara på den säkra sidan när du kommer hem med fynden!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Varför noppar ull?

Att yllekläder noppar betyder egentligen att ullfibern kryper ut från själva stickningen och lägger sig utanpå plagget istället. Anledningarna kan vara flera:

Dålig kvalitet

Ju kortare ullfibrer som används desto mer benägna är fibrerna att lossna, och då noppar plagget lättare. Och längre fibrer betyder, när det gäller textil, bättre kvalitet.

Men bara för att ett plagg noppar så behöver det inte betyda dålig kvalitet, utan det finns så många olika faktorer som spelar in:

Vilket garn som använts

Och här snackar vi alltifrån spinningsteknik, d v s processen att göra ull till ett färdigt garn, till hur mjukt det är. Generellt kan det sägas att ju gosigare ett ylleplagg är, desto mer benäget kommer det vara att noppa. Så ju mjukare ull, desto mer noppor. Vilket kan vara värt att tänka på i butik! (läs: ju strävare ull, och därmed ”kliigare”, desto mindre noppor och desto längre livslängd på plagget)

Vilken stickteknik som använts

Ett slätstickat ylleplagg kommer att noppa mindre än ett strukturstickat. Anledningen är att friktion skapar noppor, och friktion är exakt vad som sker med exempelvis en fiskbensmönstrad tröja där stickningen nöter på sig själv.

Hur energisk du som person är

Ok, låter helkonstigt, men är sant. Om du är en person som svänger mycket med armarna när du går, ja då kommer din tröja att noppas just där. Friktion som sagt! Precis som om du brukar ha en väska som hänger och slänger mot ylletröjan eller något annat som gnuggar ullen!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Hur tar en bort noppor?

Noppor går som sagt att till viss del att undvika, men kanske inte helt. Och då är det fint att veta att de givetvis går att ta bort. Var dock rejält försiktig så att du inte skadar själva plagget. Det här är några bra sätt:

Pilla bort dem

Många noppor lägger sig ovanpå plagget som lösa ullbollar, och då är det bara att dra bort dem med fingrarna.

Använd en noppborttagare

En liten elektrisk maskin som går att köpa på de flesta varuhus.

Ett rakblad och en kam

Kamma upp nopporna försiktigt och raka sedan av dem. Använd kammen som skydd för att inte skada plagget.

Varför kliar ull?

Ullfibern kan till viss del liknas med en mängd hakar/metkrokar, och det är de som gör att det kliar. Och, precis som med nopporna, så gäller följande: ju gosigare och mjukare ull, desto mindre kli. Och ju strävare och hårdare ull (och därmed längre livslängd) desto mer kli. Så om du letar ett ylleplagg att ha resten av livet får du nog leva med lite kli!

Ett tips här om du har ett kliande plagg är att tvätta det (se ovan för tvättråd): då plattas fibrerna till och ”hakarna” lägger sig ner. Och därmed kommer en del av kliandet att försvinna.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vad betyder mulesing?

Mulesing är att hud runt fårens rumpa klipps bort för att förebygga angrepp från blåflugor som samlas i den avföring som ofta fastnar i pälsen. Metoden används främst på merinofår i Australien. Merinofåren är framavlade för att kunna producera så mycket ull som möjligt och har därför en större mängd hud som tenderar att vara lös och rynka sig på fåren.

Förespråkare av mulesing säger att om inte ingreppet utförs så utsätts djuren för onödigt lidande när blåflugan angriper dem. Medan djurrättsorganisationer å sin sida kritiserar ingreppet hårt då ingen bedövning används. Mulesing var för något år sedan en rejält het potatis och gjorde att flera stora företag antingen bojkottar australiensisk merinoull eller kräver intyg på att mulesing inte förekommer.

Men fråga alltid i butik om du är osäker om mulesing använts eller inte – för bara för att det uppmärksammades så stort för några år sedan, gör inte att det försvann från våra butiker!

Vad betyder ekologisk ull?

Ekologisk ull brukar vanligtvis benämnas som ull från en ekologisk djurbesättning, d v s att de har fått i sig ekologiskt foder och bete samt inte utsatts för andra märkliga tillsatser och kemikalier. Det behöver dock inte säga något om hur ullen har behandlats - så kolla gärna lite extra på det och fråga efter exempelvis obehandlad ull om ekologiskt och så giftfritt som möjligt är viktigt för dig. 

Värt att nämna här är att ekologisk ull är himla svårt att hitta. Så även om många märken gärna skulle vilja tillverka sina plagg i ekologisk ull så är det lättare sagt än gjort. Det finns helt enkelt inte tillräckligt stor tillgång och inte heller i tillräckligt bra kvalitet. Och som ni vet, hållbarhet och kvalitet är alltid en avvägning, och tyvärr lirar de inte heller helt samstämmigt alla gånger!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vad betyder återvunnen ull?

En del plagg som finns på marknaden idag är gjorda i återvunnen ull, vilket såklart är en himla smart grej. Men värt att notera är att varje gång en textilfiber återvinns så blir den kortare och tappar en del av sin kvalitet. Så en tröja i återvunnen ull kommer, tyvärr, aldrig att hålla lika länge som en gjord av riktigt bra nyproducerad ull med rejält långa fibrer. Bara så att du vet.

Svensk ull?

Den största delen ull i Sverige idag bränns tyvärr upp och används därmed inte till något - istället importerar vi ylle från andra länder. Vilket såklart är ett helt vansinnigt resursslöseri! Anledningarna är flera, bl a att det är svårt att få ekonomi i att förädla ullen. Så därför tas idag uppskattningsvis endast 10-15 % av all ull i Sverige tillvara.

Vilket såklart känns himla trist! (Så gissa hur glad jag blev när jag dök på en drös finfina halsdukar, mössor och vantar gjord på ull från Öland, Småland och Blekinge när jag letade vinterfina grejer till min butik Replik för några månader sedan: Accessoarer av svensk ull

Ullen i dessa produkter tvättas och spinns i Belgien (för tyvärr har vi inte direkt en uppsjö av spinnerier i Sverige) och stickas sedan till plagg småskaligt i två familjeföretag i Litauen samt Estland)

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Mina bästa köptips när du ska handla ylle!

Som med alla köpbeslut är det ett avvägning mellan hållbarhet, kvalitet och design. Så köp bara sådant som du verkligen gillar och vill ha, tänk snyggt och bekvämt!

Köp 100 % ull och skippa sådant som är uppblandat med skitmaterial som akryl och polyamid. Om du inte köper strumpor förstås: då är det snarare smart att köpa sådant som är uppblandat eftersom strumpor slits så förbaskat fort (och exempelvis polyamid och elastan gör att strumporna håller passform och går sönder långsammare)

Och är du väldigt känslig för att ull kliar ska du såklart välja de mjukare plaggen även om deras livslängd kommer att vara lite kortare, för det viktigaste är ju att du använder det.

Men exakt vad och hur du väljer när du köper ylle är givetvis helt upp till dig!

Har du några frågor eller funderingar om det här med ylle eller andra material? Lämna en kommentar så snackar vi vidare!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Att välja och välja bort

Lite då och då brukar jag påminna mig de här två sakerna (som jag för flera år sedan läste i ett av de mailutskick en gratis kan prenumera på här: www.mereffekt.nu): 

1. Välj bort minst ett område i livet där det är okej att inte göra så mycket.

2. Välj ett område som du vill fokusera på - och se till att göra det riktigt bra. Där du kan glänsa och känna dig stolt och nå de resultat du vill.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

För mig handlar nummer 2 om mitt jobb, och nummer 1 om ungefär allt annat. Men vad som ska vara vad är såklart upp till var och en att bestämma. Jag tycker dock att det här tänket är så oerhört klokt och vettigt. Just för att så mycket i livet och samhället snurrar rejält fort och oftast handlar om prestation.

För jag tror att vi alla mår bra av att prestera till viss mån, det ger innehåll och mening. Att klara utmaningar ger självförtroende och är fantastiskt fint. Men att tro att vi ska och behöver prestera överallt är bara idiotiskt. Och direkt ohälsosamt. Så därför måste vi välja och välja bort.

Så vad är dina nummer 1 och nummer 2?

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Plaza Kvinna tipsar om Slow fashion-boken

Bra grej denna månad är att Plaza Kvinna för andra året i rad kör ett helt temanummer om hållbart mode! Och de tipsar om min och Jennys bok.

Hatten av för att Plaza gör ett helt nummer om mitt absolut favvoämne - och såklart värt att spana in om du letar fin inspiration (sen kan ju jag, som är lite cynisk, tycka att de har ett liiite väl brett grepp när det gäller hållbarhet...)

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Men oavsett hur gnällig jag låter så gillar jag ju skarpt att hållbart mode-peppen sprider sig - och att fler och fler upptäcker det! Och det ska såklart premieras och hejas på! (och till nästa års nummer hoppas jag de vågar smalna av och bli ännu bättre på vad som verkligen är hållbart)

Att rita om kartan en aning

Jag startade JohannaN i februari 2009, d v s för exakt åtta år sedan. Min ambition sedan dag ett har alltid varit att skapa smycken där hållbarhet och en transparent och schysst produktion står i fokus. Det är det jag brinner för.

Det jag då inte visste var att det valet också innebar att jag valde en krångligare väg. En snirkligare och snårigare stig för i princip allt jämfört med om jag hade valt att starta ett "vanligt" smyckesmärke.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Köp billigt och sälj dyrt

Grundprincipen i ett företag är att sälja för mer och dyrare än vad kostnaderna är - att söka billigast pris är därför enkel affärslogik. Att få bästa möjliga kvalitet för minsta möjliga kostnad är ett internationellt språk som alla förstår - två variabler som oavsett bakgrund eller land är självklara. Det är så marknaden fungerar och det är vad som såväl erbjuds som efterfrågas.

Att arbeta med hållbarhet och värdesätta de variabler som det innebär betyder därför att en krånglar till det. Stoppar in andra faktorer och värdemätare - menar att "pris" och "kvalitet" helt plötsligt är två relativa begrepp. Vad är ett bra pris? Sker ett lågt pris på bekostnad av den som är en del av produktionskedjan? Är det då ett dåligt pris? Kan det verkligen räknas som bra kvalitet när en inte vet hur människorna bakom produkten mår?

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Hållbarhet - är att krångla till det för sig

Att lyfta in aspekter som hållbarhet, transparens, arbetsvillkor, löner och miljöpåverkan är att rita om kartan en aning. Det är att ifrågasätta och ruska om den del av affärsvärlden som förstår, lever och alltid har levt efter "Bästa möjliga kvalitet för minsta möjliga pris".

Det innebär att vara obekväm, ställa närgångna frågor: vart kommer materialet ifrån? Kan du rita en karta eller modell över tillverkningens alla delar? Vem gör vad och vart? Kan jag besöka produktionen? Kan jag prata med dem?

Frågor som är ovana - som först möts av undrande blickar och frågor som: varför vill du det? Vad ska det vara bra för? Egentligen?

Långsiktighet och bygga relationer

Det är lätt att nå dit en vill om en följer världen och inrättar sig. Pratar det språk som säger lägsta pris för bästa kvalitet. Samtidigt driver inte jag JohannaN för att det ska vara lätt, jag gör det för att jag ska kunna se mig själv i spegeln varje dag. Och då gäller det att klura ut strategier för att nästla sig in, få andra att förstå det som är mitt språk.

En sak är långsiktighet. När jag startade JohannaN hade jag krav på att besöka produktionen direkt hos min samarbetspartner i Bangkok - jag fick nej. Anledningen? Att släppa in en helt okänd affärskontakt luktade industrispionage. Inget annat. Efter ett drygt år av arbete - där jag kunnat visa vad jag går för - var det en annan sak. Att bygga en relation där alla parter kan lita på varandra är alltså ett sätt att rita om kartan en aning.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Att förstå världen

En annan sak är pengar. Begrepp som hållbarhet, rättvis handel och ekologiskt är i ärlighetens namn också trendigt just nu. I Asien, den världsdel jag spenderat mest tid i förutom Europa, är det ovant och rätt okänt. Att komma och ställa krav på märkningar och arbetsmodeller utifrån det här kan förvirra.

Kanske är det så, vilket jag har vänner inom textilindustrin som vittnar om, att ibland skapas det en tillgång utifrån efterfrågan. Om en kund ställer krav på ekologiska tyger är det lätt hänt att säga: "javisst, det har vi! Det du vill ha det har vi". Sen att märkningar och spårbarhet egentligen inte finns är en annan sak. 

Det här handlar inte om att försöka luras - utan snarare om att när jag som individ inte förstår det djupare syftet så är det lättare att bara vara tillmötesgående utan mer tankar än så. Och då hållbarhets- och miljöfrågor specifikt inte är särskilt stora på dagordningen i många länder så blir exempelvis "ekologiskt" bara ett ord, vad det egentligen betyder är inte riktigt klart.

Och då blir lösningen så enkel att det som efterfrågas tillgodoses. Så har det också varit för mig, från början fick jag frågor från vår produktion om: "Varför vill du se när vi sågar smyckena? Det är ju skittråkigt. Vi kan träffas på ett mysigt café istället!".

Men pengar, ja, det är ett språk vi alla förstår. Att faktiskt visa att ju mer bilder, filmer och information jag kan berätta om vår tillverkning desto mer kommer vi sälja. Att vi, ni!, blir peppade av det - och dessutom är det sjukt mäktigt att få visa upp vilken oerhörd talang som ligger bakom att kunna handsåga ett smycke! Det gillar ni som köper smyckena - och om fler gillar det vi gör desto mer kan jag och mina producenter tillsammans växa!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Pengar - det tydligaste språket

Jag är inte naiv: jag vet och jag förstår att pengar är det språk som snackas. Och då blir det också det språk som jag pratar när jag egentligen vill tala om hållbarhet. Och det är inget fel med det - kanske egentligen bättre. Att visa att social och miljömässig hållbarhet också är ekonomiskt hållbart betyder faktiskt långsiktig förändring.

Jag tror nämligen på en värld och en ekonomi där schyssta företag tjänar pengar och oschyssta företag försvinner. Survival of the fittest när det är som bäst - det är, än hur hårt det låter, det jag drömmer om. Vad drömmer du om?

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Kartlägg din garderob

Har du koll på Stilmedveten? Ett av de bästa projekten som har sett dagens ljus om du frågar mig. Stilmedveten var ett tvåårigt projekt inom organisationen Sveriges konsumenter och deras uppdrag var just att uppmuntra till en roligare, smartare och mer hållbar modekonsumtion.

Och trots att projektet nu är avslutat sedan årskiftet så lever deras hemsida kvar. Och den är fylld med så mycket matnyttigt och bra - ja, en jädrans grym kunskapsbank helt enkelt!

Exempelvis, vad sägs om den här supersmarta illustrationen (som finns att skriva ut på deras hemsida och förslagsvis sätta upp på garderobsdörren)?!:

Källa: Stilmedveten

Källa: Stilmedveten

Har du dykt på något smart, peppigt eller annat bra på internet när det gäller hållbart mode på sistone? Berätta!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Hellre inte alls än halvdant - min bästa checklista för köp

Ett av de bästa sätten att mäta en produkts snällhet mot miljön och världen är att fundera på om den verkligen behövs. Uppfyller den kriterierna för att vara användbar, snygg och av bra kvalitet? Kommer den att användas (och förhoppningsvis älskas) tills den går sönder?

Om svaret är ja, då har den ett existensberättigande. Om inte, nej då behövs den inte.

Alla prylar har inte ett existensberättigande

Det känns väldigt hårt att säga det här: men en rakt igenom schysst producerad vara fyller faktiskt ingen direkt funktion om den inte täcker in allt det som vi konsumenter vill ha. En kopp kaffe som är Rättvisemärkt men smakar äckligt missar målet. Precis som en t-shirt av ekologisk bomull som bara håller i fem tvättar. Eller för att inte prata om ett par skor som har världens häftigaste tillverkningshistoria men är osköna att gå i och fula att se på.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Design och praktisk funktion måste helt enkelt vara de saker som går först. För det är med ögat, magen och hjärtat vi väljer och också köper. Sen ska en schysst och hållbar produktion vara självklarhet - kriterier som gör produkten ännu bättre, snyggare och härligare.

Så att något, bara för att det är bättre producerat, per definition skulle ha ett existensberättigande håller jag alltså inte med om. Världen behöver faktiskt inte fler prylar. Och saker som på olika sätt missar målet för vad som efterfrågas och behövs borde faktiskt inte få finnas till. Så enkelt är det i min bok.

Min bästa checklista för köp

Personligen tar jag därför mina köpbeslut i denna ordning, allt utifrån detta tänk: 

  1. Behöver jag det här? Fyller den en funktion? (en grön kofta fyller absolut en funktion när jag inte har något i den färgen)
  2. Är den snygg, tilltalande, bekväm och kommer jag vilja använda den ofta?
  3. Hur är den tillverkad? Är det ett material som känns schysst ur ett hållbarhetsperspektiv? Hur och av vem är den producerad? Och hur är kvaliteten? Är det ett material som kommer hålla länge och är exempelvis sömmarna bra gjorda? D v s kommer jag kunna ha den i många år?

Om magkänslan säger ja på alla tre punkter köper jag. Om svaret är nej på någon av dem så funderar jag ett varv till. Och vet ni: oftast hamnar jag i att om det känns halvdant så köper jag inte alls.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Låt köpbeslut ta tid

Jag har bestämt mig för att om jag inte kan köpa rätt sak då väntar jag hellre lite. Slow fashion och slow living helt enkelt. Alla mina felköp kommer nämligen ur just situationer när jag köpt det minst dåliga. Och nej, det handlar inte om att ha råd att köpa det dyraste. Utan snarare om att ta sig tid att fundera – och att inte kasta sig in i något oöverlagt stressat beslut.

Exempelvis harvade jag runt under flera månader i höstas med endast ett par tights när magen växte ur mina vanliga jeans. Jag fick tvätta ofta, men det kändes ändå värt. För istället för att köpa något jag egentligen inte tyckte om så väntade jag tills jag fick ärva exakt de jeans jag hade spanat in, av en kompis.

De perfekta gravidjeansen hittade jag nämligen på H&M men då de föll på punkt 3 i min checklista ovan, så letade jag second hand istället. Byxorna där uppfyllde dock bara kriterium 3, de var helt enkelt inte tillräckligt snygga eller bekväma (och ingenstans gick det att hitta jeansen jag hade spanat in second hand i rätt storlek).

Så därför kändes det så sjukt värt att vänta lite extra innan jag hade turen att få samt få låna totalt två par perfekta jeans av två kompisar. Så kontentan är: jag är helt enkelt hellre utan, än kör på något halvdant.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Hellre utan än något halvbra

Det är samma när jag handlar mat. Det är ofta det har stått bananer eller te och kaffe på min inköpslista, men väl i butiken hittar jag inget som är Rättvisemärkt. Då går jag därifrån tomhänt. Oavsett hur mycket jag vill ha banan, te eller kaffe. Det är saker, vanor, jag inte kan kompromissa med. Och då är jag hellre utan.

Det är lite som med sociala relationer – jag är hellre själv än spenderar tid med människor jag inte trivs med. Och jag försöker nog faktiskt applicera det här på alla delar i mitt liv: att noggrant välja när jag kan, och lyfta det och de som gör bra saker.

Att aktivt lägga min energi och mina pengar på det, är och känns schysst rakt igenom. Och oavsett om det förändrar världen eller inte: jag mår bra av undvika att göra saker halvdant. Och kan jag inte få det jag vill ha fullt ut är jag hellre utan. 

Och nu vill jag såklart veta vad du tänker om det här, dela och kommentera gärna!

Följ mig också på bloglovin' för att inte missa något och för att spara inlägg till sen. 

Borås kickar igång Slow fashion-cirkel 1 februari!

Tjoho! Nästa onsdag, alltså om exakt en vecka, är det kursstart för Slow fashion - hållbart mode i Borås hos Sensus Studieförbund. D v s samma cirkel som jag och Jennie höll här pilotversionen av här i Stockholm i höstas och som hittills också har gått i Göteborg.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Studiecirkeln hålls under 6 onsdagkvällar kl 18.30-21.00 i Textile Fashion Center och kostar ynka 550 pix (300 kr om du är student). Och är perfekt om du vill lära dig mer samt träffa andra likasinnade att snacka hållbart mode med! (Sjukt intressanta och peppiga diskussioner utlovas - för det var verkligen det som alla rankade som den finaste behållningen i Stockholm när vi skickade ut kursutvärderingarna)

Mer info och anmälan till kursen hittar du här: Slow fashion - hållbart mode

23 saker jag blivit grymt bra på helt utan utbildning

Nu i februari är det svindlande åtta år sedan jag startade JohannaN. Och det som i början var en hobby några timmar i veckan är idag mitt heltidsjobb med anställda. Det som började som ett vagt formulerat smyckesmärke har idag växt till att också inkludera en klädbutik, två webshopar, en bok, föreläsningar, konsultuppdrag, coachning och en blogg.

De första åren pluggade jag och/eller jobbade extra, men sedan fyra år tillbaka har jag helt levt på företaget. Det har aldrig varit fett eller lätt, och det dyker ständigt upp nya utmaningar. Men numera känner jag ändå en trygghet och stabilitet i det jag har byggt upp. Och det är jag helt ärligt förbannat stolt över!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Att vara en universitets-dropout

Januari 2009 började jag plugga på universitetet i Umeå, och samtidigt startade jag JohannaN. Jag tyckte helt enkelt att det var en toppenhobby att kombinera med min lärarutbildning. Två år senare hoppade jag av. Med en rejäl studieskuld och knappt halvvägs mot en lärarexamen i svenska och svenska som andraspråk för gymnasiet och högstadiet.

Den ångesten av att vara den som inte avslutade och skaffade sig en utbildning tog flera år att komma över. Att jag, som alltid varit duktig i skolan, blev en universitets-dropout var något jag inte riktigt kunde förlika mig med. Och när alla andra pluggade klart och började på bra jobb med schysst ingångslön kände jag mig minst sagt misslyckad. Själv hade jag varken utbildning eller ens lön från mitt företag vid den tidpunkten.

Utbildning är normen

Samhällets norm och förväntning på att vi alla ska skaffa oss en utbildning och därefter ett jobb relaterat till det är något jag har klurat några varv på. Att uppfostras till att bli anställningsbar är det som anses som det mer eller mindre enda rätta.

Och att då, som jag, hoppa av den möjligheten för att göra något helt annat är något som kräver rejält med självförtroende. Och det hade inte jag. Att dessutom bli bemött om och om igen med ord som "men du kan väl börja plugga sen igen? Eller hur?" och "men visst ska du väl skaffa dig någon utbildning i alla fall?" gjorde det ännu klurigare.

(Precis som att jag fortfarande flera gånger i månaden får frågan vilken utbildning jag gått: "Har du pluggat på konstfack?", "Hållbarhet ja, vad har man läst då?" osv). 

Det gick så långt som att jag efter några år började kolla på universitetskurser inom områden som jag redan kände att jag kunde, bara för att få min kunskap validerad till ett papper. Jag var helt ointresserad av kursen i sig, men jag kände att mina flera års dagliga erfarenhet av att exempelvis arbeta med marknadsföring inte var något värt utan ett betyg.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Och om att våga bryta normen

Idag känner jag inte så här. Jag tror att det beror på att jag aktivt har grävt i de här känslorna och tankarna, att jag dissekerat varför jag tänkte och kände som jag gjorde. Och att jag kommit fram till att det faktiskt inte handlar om mig utom om samhällets snäva normer. Det pratas så mycket om entreprenörskap och om att främja företagande - men tyvärr alltsomoftast med undertonen om att det är bra att ha en utbildning som grund.

Dessutom har snart 8 år med att driva företag gett mig självförtroende. Jag har lyssnat på så många och testat mig fram inom så mycket. Och om det är något jag har lärt mig så är det att ifrågasätta, reflektera och fundera.

Och i de situationer där jag tidigare kände mig misslyckad och malplacerad tänker jag nu istället "De i det här rummet vet inte hur mycket de behöver mig".

Det låter kanske kaxigt, men för mig är det viktigt att tänka så för att våga vara rakryggad i de sammanhang där jag på ett eller annat sätt bryter normen. Exempelvis i ett rum med män i kostym eller där alla har läst på Handelshögskolan eller när alla anser det självklart med en viss politisk åsikt bara för att de driver företag (mer om detta har jag skrivit om här: Hur att bli förminskad av män slutade vara min vardag)

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Erfarenhet bygger självförtroende

Förut kände jag mig så oerhört obekväm med de människorna och jag visste inte om jag skulle anpassa mig eller inte. Idag är jag nog egentligen fortfarande lika obekväm, men tänker istället att jag behövs där. För att luckra upp och visa på alternativ.

Och att jag därför aldrig aldrig ska anpassa eller ändra mig bara för att bli som dem. Och kanske känner jag också ett visst ansvar mot mig själv för åtta år sedan. För hade jag sett och mött någon som bröt normen på de sätt jag inte vågade då, så hade jag nog också sträckt på ryggen lite tidigare.

Helt ärligt, erfarenhet har verkligen hjälpt till att bygga mitt självförtroende. Så när någon idag ska "komma med goda råd" väljer jag noga vad jag vill lyssna på. Och de personer som förut kunde göra mig osäker kan jag idag välja att bemöta med: "Tack för tipset, men jag har gjort så här i åtta år och det har fungerat finfint!"

Utbildning är överskattat

Idag tänker jag istället att det är bra att visa att det finns fler sätt att lära sig än via en formell utbildning - och att inget sätt egentligen borde ses som bättre eller sämre. Och om det är något jag är stolt över att kunna visa för mitt kommande kid är just att det finns flera sätt att nå dit en vill. Och jag har gjort mitt yttersta för att våga skapa det liv som jag trivs med.

Utbildning är såklart ett sätt att nå dit, men det är inte lösningen på allt. Det snackas mycket om det, javisst. Men helt ärligt, det räcker inte i dagens samhälle. Det finns många med en universitetsutbildning, men sen handlar det i slutändan om vad du har gjort i övrigt. 

Och där sitter jag med trumf på hand. Jag har varit engagerad i flera olika organisationer (världens bästa erfarenhet), jobbat extra sedan högstadiet (och därmed mycket arbetslivserfarenhet) samt lärt känna massor av härliga människor genom allt det här (hej nätverkande!). 

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Allt det samt åtta år med eget företag har gjort att jag idag är bra på väldigt många olika saker. Jag har inte papper på någon av dem, men flera års erfarenhet av praktiskt dagligt arbete. Noll högskolepoäng men många referenser. Så här kommer:

Vad jag har lärt mig

23 saker som jag har blivit grymt bra på helt utan utbildning, enligt bl a Linked In:

  1. Entreprenörskap
  2. Mode
  3. Marknadsföring
  4. Affärsstrategi
  5. Produktutveckling
  6. E-handel
  7. Hållbart mode
  8. Managment
  9. Hållbarhet
  10. Sociala medier
  11. Varumärkesbyggande
  12. Sökmotoroptimering
  13. Bokföring
  14. Ekonomistyrning
  15. Organisation och ledarskap
  16. Försäljning
  17. PR
  18. Smyckesdesign
  19. Copywriting
  20. Butiksskyltning och -display
  21. Inköp
  22. Föreläsande
  23. Coachning

Sen är jag rätt bra på en drös andra saker också! D v s fullt godkänt för någon som egentligen bara har sin studieskuld kvar som minne från universitetslivet....

Hur tänker du om det här? Och vad är du grymt bra på trots att du aldrig har pluggat det? Dela och berätta gärna!

PS. Om du gillar inlägget får du gärna klicka på hjärtat så att jag vet vad du vill läsa mer om. Följ mig också på bloglovin' för att inte missa något och för att spara inlägg till sen. DS