Vilken sommar!

Vilken sommar! På sju veckor har jag hunnit ställa till med livets största fest, kuskat runt i Norge samt till bl a Hudiksvall, Östersund, Mora och Örebro. Jag har badat, träffat kompisar och hängt med alla de som räknas till min familj. Jag har studerat myror, spenderat timmar i såväl skog som lekparker och snackat om högt och lågt med min unge (extremt mycket tid denna sommar har gått åt till att prata om bajs).

Foto: Appendix fotografi

Foto: Appendix fotografi

Och som alltid: med rejäl distans till allt mitt vanliga liv så skapas nya perspektiv. Och om det är något jag ska försöka behålla så länge som bara är möjligt så är det den kvardröjande känslan av just lugn och prioritering. Ja, på allvar fundera på vad som är allra viktigast för mig och vad som faktiskt är något annat. Och att ta med det in i hösten.

För det kommer att bli en intensiv höst. Det vet jag. Men jag är beredd. Efter en väldigt fin sommar. TACK! och hej alla igen!

Hoppas du också har haft en fin sommar!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Vi ses den 12e augusti igen!

Nu går jag på semester! Ja, ändå från den 21 juni till den 11 augusti. Allt för att fylla på med energi efter en intensiv vår och inför en skojig, och med största sannolikhet minst lika intensiv höst!

Under de här veckorna tänker jag hålla mig långt borta från internet - vilket betyder att jag varken läser mail, nås på sociala medier eller kommer att uppdatera här eller någon annanstans.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Viktigt att ladda med energi

Men kan en ens göra så här? Checka ut totalt under sju veckors tid? Jo, jag tror det. Eller snarare, det måste göra det! Den här våren (eller egentligen ända sedan oktober förra året när allt med Klimatklubben drog igång) så har det varit väldigt intensivt. Och jag är helt ärligt, väldigt trött just nu.

Jag vet också att jag inte vilar helt om jag ska småjobba. Det kanske funkar för vissa, men inte för mig! Hela mitt jobbmaskineri i hjärnan drar igång så fort jag bara ser ett mail, loggar in på Facebook eller Instagram (även om jag egentligen ska göra något privat) Och det är ju det jag vill undvika - jag vill nämligen vara helt ledig. Och ledig för mig är att inte vara tillgänglig prick hela tiden (eller helst inte alls!)

Antagligen kommer kompisar och familj bli galna på att jag inte nås på Facebook messenger eller dylikt, men det får vara så. De får köra sms istället. Det funkar ju det också.

Mer att läsa på temat koppla ned

Det här med att koppla ned och helt bort är något jag har tränat på och processat länge, och nu ska jag alltså ge mig i kast med min längsta period någonsin: 7 veckor. Det kommer antagligen kosta mig några missade uppdrag och en del pengar - men det känner jag helt ärligt är lätt värt det. Vinsten av att vara helt utvilad och fylld med pepp och energi när jag börjar jobba i mitten på augusti igen är nämligen svårt att mäta i pengar.

Och tills vi hörs igen hoppas jag kunna inspirera också dig till att våga vara helt ledig med dessa inlägg som jag skrev förra sommaren:

Och så några inlägg med många olika tips till hur en kan fixa det här med att faktiskt lyckas ta ledigt:

Jag önskar dig en fin sommar och så ses vi i mitten på augusti!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Det är bara ett jobb

Det är bara ett jobb. Det är en tanke jag tänker rätt ofta, och den hjälper mig. När jag känner mig stressad. Och otillräcklig. När saker kör ihop sig och jag inte vet var jag ska börja. Då upprepar jag det som numera är mitt mantra "det är bara ett jobb".

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Ett nödvändigt helikopterperspektiv

Ett jobb som jag förvisso älskar. Och som betyder oerhört mycket för mig. Men det är något i meningen "det är bara ett jobb"som gör att jag får den rätta distansen till det. Världen går inte under för att jag inte hann exakt allt idag. Och hur mycket spelar det egentligen roll att jag slår knut på mig själv?! Vad blir bättre?

Tids nog kommer jag nog göra allt som är viktigt på riktigt. Men det är ju bara ett jobb. Visserligen en stor del av mitt liv - men det är faktiskt inte hela livet. Livet pågår också på andra ställen.

I sommar ska jag “våga“ vara ledig

Och det är därför jag har bestämt mig för att vara längre ledig i sommar än jag någonsin vågat (ja, jag skriver vågat!) vara innan. Från 20 juni ända till 11 augusti. Och jag tänker att det kommer att gå bra. Trots att det kommer eka tomt här och på sociala medier och att noll mail kommer att besvaras.

Visst, sju veckor ledigt känns som att jag aktivt skiter i mitt jobb. Och det är en ovan känsla. Att inte låta sitt jobb vara prio ett i livet, trots att det är något jag kämpat och kämpar så hårt för känns konstigt.

Men det jag också insett är, än hur märkligt det kanske låter?!, att jag blir bättre på mitt jobb ju mer distans jag har. Det är som att "det är bara ett jobb" ger mig ett helikopterperspektiv som gör mig skarpare, proffsigare och bättre på typ allt. Det får mig att prioritera bättre, välja smartare och vara mer effektiv när det verkligen gäller.

En rätt självklar grej. Men ovan.

Så ja, vi hörs i exakt tio dagar till, sen ses vi först i mitten på augusti. Och då räknar jag med att vara skarpare än någonsin.

Hur tänker du utifrån mina tankar? Berätta och kommentera gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Vikten av att ta ledigt - även när det känns som att det inte går

Min senaste månad (eller ja, egentligen ända sedan början på det här året) har varit minst sagt intensiv. Att avsluta JohannaN, skriva bok och rodda allt vanligt jobb har varit lite fler timmar än vad som är härligt. Men det har gått. Ja, det har gått riktigt bra till och med.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

En sak i taget

Kanske för att jag på allvar har praktiserat en sak i taget. Jag har hela tiden prioriterat det viktigaste, och alla de där projekten som jag vill göra men som inte varit prio ett har jag skjutit fram. Exempelvis spela in säsong 2 av min podd, bygga en ny hemsida för mina föreläsningar samt finlira med bloggens utseende och kategorier. Plus en drös annat.

Och som med allt: när det är temporärt mycket jobb så blir allt också mer överkomligt. Redan nästa vecka är mitt schema så mycket lugnare (mycket p g a att det i söndags var sista dagen för mitt smyckesmärke samt att vi har nästa inlämning av boken nu på måndag den 8:e) och det känns helt ärligt så förbaskat skönt. Nästa vecka ska jag jobba ifatt allt det där som jag har tvingats trycka undan senaste tiden. Det ser jag framemot.

När ledigt är den en behöver mest

Mars då? Ja, inte nog med mycket jobb, dessutom hade jag råkat boka in två resor hem till Jämtland för att åka skidor. Något som kändes så jädra korkat dagen innan vi skulle åka båda gångerna. För att känslan “fan, det här har jag verkligen inte tid med“ låg som en stor blöt filt över hela mig (vilket jag berättade om här: En vecka ledigt - vi ses 4:e mars)

Men samtidigt vet jag också, vis av erfarenheten?!, att det är när den känslan dyker upp som en nog behöver vara ledig som allra mest.

Och om det är något jag har tränat mycket på genom åren med eget företag så är det att när jag jobbar så är det alltid 100 % jobb som gäller (Något jag skrivit om tidigare: Jobba effektivt – mina bästa tips för att få saker gjorda) Med den logiken har jag därför också bestämt mig för att när jag är ledig så är det 100 % ledig som gäller.

Koppla ned helt för att koppla av

Inget jobb, ingen mail, inga sociala medier, inga jobbsamtal. Utan helt koppla ner och bort. Så det gjorde jag! Det är alltid lite kämpigt första dygnet, men att åka bort hjälper. Byta miljö och förflytta sig någonstans gör att hjärnan och kroppen på något sätt fattar att den ska varva ner. (Exakt hur jag tänker för att lyckas vara ledig berättade jag om i somras: Vågar jag ta ledigt i tre veckor?)

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Och några insikter som jag fick när jag var ledig nu i mars, trots att det kändes både dumt och onödigt innan var:

  • Jag får perspektiv på vad som är viktigt i livet (läs: jobbet är inte allt, min unge är det. Typ så.)

  • Jag är inte oumbärlig i mitt jobb. Det är en bra känsla.

  • När jag är ledig tankar jag energi och är extra peppad på jobb när jag är tillbaka = mer effektiv än innan!

5 tips för att lättare vara ledig

Och så några bra tips som gör det lättare att våga ta steget:

  • Planera bra inför och efter ledighet.

  • Ägna de sista 1-2 timmarna innan du går på ledighet att avsluta allt samt planera upp första arbetsdagen/arna när du är tillbaka. Det skapar lugn.

  • Sätt autosvar på mailen och berätta för alla berörda att du ska vara ledig.

  • Planera in ledigheten när andra är lediga, det gör att förväntningarna på att du ex ska svara på mail snabbt försvinner. Storhelger, skollov och sommar är bra tillfällen!

  • Koppla helt ned och bort när du är ledig: det du inte vet om lider du inte av!

Så ja, med facit i hand: det bästa och sämsta med stressen i mars var att jag var ledig så mycket. Det gjorde det lite mer stressigt med jobb, men samtidigt var det de lediga dagarna som gjorde att jag orkade putta in lite extra energi de där kvällarna jag var tvungen att jobba för att hinna ifatt!

Vad är dina tankar efter att ha läst mitt inlägg? Berätta och kommentera gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

En vecka ledigt - vi ses 4:e mars

Exakt det här ska jag göra fr o m i eftermiddag och nästan en hel vecka framåt: åka hem till Jämtland. Snö, skidor, pulka och vila.

Slow living att ta ledigt

Jag pendlar mellan "idiotiskt att boka in fjällen just nu när jag har så sjukt mycket jobb" och "just därför är det här nog prick det jag behöver" Och jag har valt att landa i det sistnämnda. Att det blir najs alltså. Koppla ned och av.

Och så skjuter jag allt annat på framtiden. Eller ja, till den 4:e mars alltså. Då är jag tillbaka. Men fram tills dess kommer bloggen och sociala medier eka tomt. Och inga webshopsordrar skickas eller mail besvaras. Men det är lugnt eller hur? 

Och så tänker jag att jag ska avsluta den här arbetsdagen med att läsa igenom ett inlägg jag har skrivit förut: Slow living – att om och om igen hitta balansen För att påminna mig själv. Men också för att det nog är exakt så jag kommer känna, som jag skriver om, när jag börjar jobba den 4:e igen. Men att det får och kommer att vara värt det.

Hur tänker du om det här med att ta ledigt lite då och då? Lätt eller svårt?

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

God jul!

Nu blir det julledigt! Själv tänkte jag följa min lista slaviskt: vila, koppla ner och bort från allt vad jobb, internet och sociala medier heter (hej så länge!) Och så ska jag försöka bara göra sådant som gör mig väldigt glad: umgås med min unge, familj och andra jag gillar. Läsa böcker. Sova (hur bra nu det går med en snart tvååring....) Äta goda saker, och så mest skrota runt och göra sådant som faller mig in.

Foto: Caroline Frankesjö

Ja, ni fattar. Vi ses igen den 8 januari med två undantag: På juldagen, den 25:e, hittar du mig i TV4:s Nyhesmorgon - preliminärt två inslag och första gången cirka 10.30. Och så kommer det en årskrönika om mitt 2018 här på bloggen den 27:e (den är förinställd). Smyckesbeställningar skickas också först den 8:e januari, så du vet!

Annars kopplar jag strax helt ned om någon timme - vi ses nästa år! Kommer bli ett vansinnigt bra 2019 för övrigt - det känner jag på mig!

Hoppas du också får en fin jul med de saker som gör just dig glad! Vi ses snart igen!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Hej! Nu är jag tillbaka efter tre veckor borta!

Nu är jag tillbaka - efter tre veckor helt borta. Och det var precis så som jag hade planerat det: helt fantastiskt skönt att inte tänka på jobbet alls. Inga måsten eller saker jag behövde komma ihåg. Och så är jag så där peppad och fylld med energi inför hösten som jag hade hoppats på. Hur bra som helst alltså!

20062018-IMG_5642.jpg

Mina tre veckor helt ledig

Så att helt koppla bort är verkligen något jag rekommenderar. Och vet ni: det var inte alls svårt. Utan bara skönt. Det är alltid första dagen/dagarna som är värst tycker jag. Men sen går det av sig självt (och blir lättare ju mer och oftare en tränar såklart). Jag har inte varit in på Facebook en enda gång på dessa tre veckor, vad jag har missat? Säkert massor, men inget jag dör av.

Jag har inte heller hängt med i nyheterna, ja, jag har rent generellt haft rätt dålig koll på det mesta. Och vet du, så förbaskat härligt.

De här tre veckorna har jag spenderat borta: i en stuga, hos föräldrar och i fjällen. Allt har gått rätt långsamt, men ändå varit händelserikt. Jag har kramats massor med min unge som nästan har lärt sig springa och säga några ord. Och nu börjar hon förskolan. Det känns mäktigt stort.

Själv funderar jag mycket på hösten. Vad jag verkligen vill och ska göra. Och det är massor. Så det ska jag ägna mig åt de närmaste dagarna. 

Så avslutningsvis, vad är mina tankar och lärdomar om de här tre veckorna då? Jo, att jag har fått allt detta, som jag egentligen redan visste, bekräftat:

Mina bästa lärdomar och tankar

  • Det är nyttigt att stänga av hjärnan från alla intryck och allt brus. I min värld är det sociala medier, nyheter och tusen andra grejer.

  • Det är alltid läskigt att koppla ned och bort innan jag gjort det, samt precis i början. Sen känns det vant.

  • Det funkar lättast att koppla ned om jag samtidigt ersätter allt med ett annat projekt. Det kan vara att börja leta en specifik grej på Blocket eller något liknande. Kanske inte jätteoptimalt att ersätta ett scroll-beroende med ett annat, men det funkar. Och är ändå mer rogivande än att hänga på Instagram (som för mig är synonymt med jobb)

  • Och om du dessutom kan åka bort är det såklart ännu bättre. Ja, att bryta av vardagens mönster är guld.

  • Så fort jag varit utan Facebook och Instagram i typ en vecka får jag alltid känslan: äh, jag behöver nog aldrig logga in igen. (Så fort jag börjar använda det igen är jag tillbaka i beroendet, och det är okej.)

  • Det är extremt bra för ens telefondisciplin att ha en unge som är heltokig i mobiler och datorer. Eftersom varje gång hon ser en telefon alltid slutar i konflikt ser vi till att gömma dem så många timmar som möjligt per dag.

Och hur gick det med jobbet?

Ja, hur gick det att vara helt borta från jobbet i tre veckor? Vad hände? Exakt det som jag hade förutsett, d v s ingenting.

Och jag är så tacksam mot mig själv för att jag gjorde det här. Men visst, det har garanterat kostat mig pengar. Att inte jobba aktivt syns såklart på bankkontot. Och att vara helt ledig är ju bara möjligt om det finns lite buffert sparat. Så att jag kan ta ut lön trots att inga pengar kommer in. Och att mina betalningar kan dras automatiskt utan att jag behöver oroa mig för att det ska finnas pengar. 

Därför måste jag säga att det här med att vara helt ledig inte varit möjligt förrän i år. Det här är första året på nio år som jag har haft råd. Så enkelt är det. Och jag hoppas så innerligt att det ska kunna fortsätta vara så här. Att jag jobbar hårt under hösten och våren så att jag har en buffert sparad när det är knapert i januari och juli samt halva augusti. Då när det är lågsäsong och få köper smycken och ingen bokar föreläsningar. Ja, d v s att jag ska ha det som alla som är anställda har det. Att jag helt enkelt tjänar in min semesterlön under resterande del av året. 

Det låter kanske lite fånigt, men alla som driver eget vet hur förbaskat svårt det är. Så därför kanske den här sommaren ändå får ses som ytterligare ett bevis för att jag sakta men säkert når mitt långsiktiga mål om stabilitet och trygghet i mitt företag. Och också något jag skrev om i början på det här året: Mitt 2018 - drömmar och mål

Så nästa sommar tänkte jag sikta på fyra veckor i sträck. Kommer bli fett! 

Hur har din sommar varit? Och vad drömmer du om i höst?

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Semesterstängt, och vi ses 15 augusti igen!

Vänner! Nu kliver jag på mina tre veckors semester - och testar för första gången någonsin semesterstängt. Det betyder att det kommer att eka tomt här, på Facebook och Instagram. Inte heller kommer jag att svara på några mail eller skicka några webshopsbeställningar.

semester slow living.jpg

Så jag ber lite om ursäkt på förhand, och hoppas att allt detta inte ställer till det för någon (exempelvis någon födelsedagspresent som går om intet!? Kolla annars min lista med återförsäljare på www.johanna-n.com om det är så att du behöver ett smycke mellan 25/7 och 14/8)

Annars ses och hörs vi igen den 15 augusti - och jag önskar er alla fina veckor! För det ska jag ha - helt ned- och därmed avkopplad. All kärlek!

PS. Det finns massor av inlägg på bloggen som jag verkligen tycker är värda att läsas igen OM det är så att du saknar mina uppdateringar (HOPPAS! ;)). Du hittar kategorierna här: Slow fashion, Entreprenörskap och Slow living. DS.

Och om det det är så att du vill lämna en liten hälsning till mig att peppa igång hösten med när jag är tillbaka, så blir ingen gladare än jag!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Saker jag inte gör - om mitt senaste halvår som ostressad

Vet du, jag har nog aldrig varit så ostressad som jag varit det senaste halvåret. Och det är självklart en starkt bidragande orsak till att jag överhuvudtaget vågar ge mig i kast med det här att vara ledig i tre veckor i sommar.

Att definiera mitt jobb

Det beror på flera olika saker: bl a att jag verkligen jobbat hårt att definiera och omforma mitt jobb och mina arbetsuppgifter utifrån mina drömmar och mål. Jag har skalat bort, ändrat och prioriterat.

Saker jag inte gör

Att jag sålde och stängde min butik förra året är såhär med facit ett hand en av de absolut enskilt största faktorerna till min ostress, och det både i form av ekonomisk stress som arbetsbelastning.

Men också att jag verkligen jobbar aktivt med att bli ännu mer effektiv genom att eliminera onödiga saker som inte ger något samt såklart: att ständigt utvärdera vad som ger bäst output med minst möjliga input. Det är klurigt, men jag blir bättre och bättre på det. 

Och en del av lösning till att mitt senaste halvår har känts så bra är också att jag tydligt har definierat för mig själv vad exakt som ingår i mitt jobb - och genom att göra det tydligt har jag också blivit bra på att välja bort och tacka nej. Allt det som inte passar in exakt i min arbetsbeskrivning plockar jag bort. Och det i sig, att plocka bort arbetsuppgifter och andra saker jag kanske borde göra, är oerhört befriande.

Livspussel och att vara ostressad

Jag ska bara göra två grejer

Men det som nog allra mest har bidragit till min ostress är att jag också har bestämt mig för att jag bara ska göra två saker med min tid: jobba och vara med min unge. 

När den tanken började formas i mitt huvud kändes det först som att jag fuskade lite. Kan jag verkligen göra så? Bara plocka bort allt annat? Är inte det lite dåligt gjort? Ja, är jag lat?!

Och så dök jag på exakt samma tankegång i min bästa föräldrabok: Praktika för blivande föräldrar av Agnes Wold och Cecilia Chrapkowska (en bok jag skrivit om förut i det här inlägget: Att driva eget och ha bebis) De driver tesen om att det inte finns något som stavas livspussel. Utan att som förälder har en bara två uppdrag: att försörja sig och att vara med sina barn.

Allt annat är sekundärt eller en bonus. Och jag vilar så oerhört mycket i den här tanken: jag jobbar och sedan är jag med Ingrid. Det är allt. Att träffa kompisar, läsa böcker, kolla på film och allt det där andra som jag också vill göra (plus en miljon andra grejer) - ja, det gör jag också. Men det är något jag gör för att må bra och för att det är roligt. Inte för att jag måste eller borde. 

Så därför tänker jag att en också ska ha en att-inte-göra-lista bredvid sin att-göra-lista (som alltså bara består av två grejer). Och i så fall skulle den se ut ungefär såhär:

Att gå från stressad till ostressad

Saker jag inte gör

  • Jag tränar inte.
  • Jag målar aldrig naglarna eller gör något annat piffigt.
  • Jag har inte ett speciellt välinrett eller perfekt hem.
  • Jag städar max en gång i veckan hemma (och då är vi två som delar).
  • Jag bakar aldrig.
  • Jag lagar sällan mat (har istället privilegiet att bo med någon som gärna gör det)
  • Jag följer inga TV-serier. 
  • Jag lyssnar inte på någon musik och nästan aldrig på podcasts.
  • Jag följer nästan inga bloggar eller något annat på internet.
  • Jag läser sällan böcker.
  • Och jag jobbar ständigt på att bli bättre på att skita högaktningsfullt i vad andra eventuellt kan tänkas ha för förväntningar på mig (och det är extremt svårt, men det går bättre och bättre)

Att bara prestera på ett ställe

Istället tänker jag att det enda stället jag ska prestera på är mitt jobb. Ingen annanstans. Och anledningen är att jag inte tror en människa kan palla mer än höga krav från ett håll. Och för mig är det alltså mitt jobb. För att jag vill det och för att det gör mig glad.

Sen ägnar jag resten av min tid åt den roligaste jag vet att hänga med. Mitt mål är som sagt att jobba så lite som bara är möjligt. För två år sedan jobbade jag cirka 60 timmar i veckan, och nu strävar jag mot hälften. 30 timmar i veckan tänker jag är lagom och också fullt möjligt utifrån min möjlighet att själv styra min tid. Komprimera ihop, jobba effektivt och prioritera hårt. 

Och om det är någon som besitter en otrolig förmåga till att få mig att helt släppa jobbet så är det Ingrid. En unge är verkligen det bästa tricket att helt gå in i nuet och släppa allt annat - och det är jag henne evigt tacksam för. TACK!

Vad är dina tankar om det här? Känner du igen dig eller är det inte alls något du håller med om? Berätta! Allt blir så mycket roligare med just din kommentar!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Vågar jag ta ledigt i tre veckor?

Jag har funderat på en grej på sistone: vad händer om jag tar helt ledigt i tre veckor?

Om jag inte skickar en enda webshopsbeställning, inte svarar på ett enda mail eller uppdaterar alls på sociala medier. Vad händer då? Går jag i konkurs? Dör jag? 

Att ta semester som egenföretagare

Kan jag ha semester som egenföretagare?

Jag har tänkt fram och tillbaka på den här sommaren och hur jag ska göra för att ha semester. Jag har hela tiden landat i att jag nog inte kan vara ledig eller borta mer än kanske 10 dagar. Och bara under förutsättning att jag jobbar extra hårt innan med att förbereda och preppa inlägg på sociala medier och här på bloggen. Allt för att det ska se ut som att det rullar som vanligt. Och efter 10 dagar måste jag börja jobba igen: för att skicka ordrar och svara på mail. För annars... ja, vad då?!

Och det var så tanken föddes: men om jag är ledig längre då? Och om jag bara struntar i allt? Om allt bara får vila under tre veckor. Vad händer då? Och vad skulle ni säga?

Som alltid när jag testar nya tankar och idéer stöter jag det mot "Vad är det värsta som kan hända?" På riktigt. Och jag landade i: någon eller några kanske kommer bli besvikna på att inte få sitt beställda smycke i tid. Eller på att jag inte svarar på mail. Eller att det kommer eka tomt här ett tag. Och kanske kommer jag att förlora en del pengar. 

Slow living - koppla ned

Maximalt avkopplad betyder inget jobb

Men det jag vinner är att vara helt ledig. Helt frånkopplad och därmed maximalt avkopplad. Och jag vet ju sedan tidigare att de dagar jag är helt utan ansvar och inte har en tanke på jobb eller på att hålla koll på sociala medier eller internet sådär överlag: ja, de dagarna är som månader av återhämtning.

Så just därför känns det här så himla rätt. För att jag är peppad på att möta hösten med massvis med ny energi och idéer. Och för att jag vet att min kreativitet alltid blir som störst när jag vilat hjärnan länge och mycket.

Plus såklart: jag vill verkligen se att (inte om) det är går. Att det är möjligt att vara ledig och helt bortkopplad. Trots att jag har eget företag. Och trots att jag tänkt att "det går aldrig".

Vilket nog just är det som triggar mig lite extra, det brukar funka så för mig. Alltid när jag tänker tanken "nej, det går inte" så spritter det till något hos mig: Varför inte?! Vad exakt är det som gör att det inte går? Och vad kan jag göra för att det ska gå?

Ledighet som egenföretagare

Jag är inte oumbärlig - en insikt som hjälper

Ofta sätter vi (i alla fall jag) upp så stora hinder och ursäkter för oss själva inför det som kan kännas läskigt, allt för att slippa ta itu med det. Och det här är lite en sån grej för mig. Att stänga av allt i tre veckor och samtidigt tänka att världen inte kommer att sluta snurra - ja, det betyder ju att jag också säger att det jag gör inte är livsavgörande. Vilket såklart kan kännas hårt. Att inte vara oumbärlig är ju det. 

Men ju mer jag tänker på det, desto mer känner jag not att den känslan mest är skön. Att det jag gör inte är blodigt allvar. Att om jag i jobbet gör något en dag senare än planerat så händer det inte så värst mycket. Ja, att inte ta mig själv på för stort allvar. För mig är insikten att jag är umbärlig något som gör mig avstressad och lugn.

Det jag gör ska såklart spela roll, det är ju alltid min förhoppning och min motivation i mitt jobb, men världen slutar inte snurra för att jag unnar mig ledighet. Eller att jag vissa dagar inte hinner allt på min att-göra-lista.

Allt tar sin tid, och allt blir bra. I slutändan. Den slutsatsen tog mig ganska länge att komma fram till, men oj så härligt att numera genuint känna det.

Att jag inte uppdaterar Instagram på några veckor betyder säker att jag kommer tappa en drös följare och kanske gör jag någon besviken. Men världen går inte under. Utan istället tänker jag att allt detta är kortsiktiga förluster. Och den långsiktiga vinsten är så mycket större.

Våga vila mer - livsbalans

Våga skit i saker - och vila mer

Så därför vill jag bara säga: våga vila mer. Och våga skit i saker. Det kanske går åt skogen för nuet, men den långsiktiga värdet är större. Och, vad exakt är det värsta som kan hända?

Så ja, den 25 juli t o m  den 15 augusti kommer jag att vara helt ledig. Semesterstängt. 

Och ju mer jag tänker på allt det här, desto fånigare känns mina tankar. Tre veckor. Vad är det? Det är ju nästan ingen tid alls. Det kanske mest är i mitt huvud det känns som eoner av tid. Tid som kommer att göra att ni glömmer bort bloggen och allt annat jag gör. Men egentligen kommer ni inte ens hinna bry er, eller hur?! 

Som tidigare år läser jag om och hittar kraft i det jag skrivit och tänkt förut: Nedkopplad och bortkopplad samt mina erfarenheter av en hel månad för tre år sedan: Hej igen efter en månad som nedkopplad! (skillnaden då, mot nu, är att jag den gången hade en anställd som hade koll på allt åt mig. I år är jag helt utan. Vilket betyder att absolut ingen heller kan ringa mig och fråga om råd. Så när jag stänger ner denna gång, ja, då kommer det också stå exakt helt still i mitt företag)

Kommer vi ses igen den 15e augusti? Och vad är dina tankar om det här med att helt stänga av allt som har med sociala medier, jobb och mer än absolut nödvändigt mobilsurfande under en period? Berätta!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.