Mina favorittofflor från Docksta Sko

Inlägget är ett annonssamarbete med Docksta Sko
 

Det här är mina favorittofflor. Och tänk att de var det långt innan de flyttade hem till mig. Efter att ha tjuvlånat min andra hälfts tofflor i tid och otid (för att springa ut med soporna, gå till tvättstugan, hänga på balkongen, ja ni vet, alla gånger en behöver ett par tofflor) fick jag för nästan exakt ett år sedan ett eget par av honom. Jag vet inte om det var så mycket av kärlek som av irritation över att aldrig få ha sina egna tofflor ifred? Men oavsett, så gillar jag dem skarpt. 

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Och helt ärligt är jag övertygad om att de kommer att bo hos mig i decennier. För det är ju så ett par tofflor från Docksta Sko funkar. Kvalitet som håller. Extra fint är såklart att mina tofflor (och några till av deras modeller) är gjorda i vegetabiliskt garvat läder. Samt att all deras produktion sker i den egna fabriken i Docksta mellan Örnsköldsvik och Härnösand. Det har den gjort sedan 1923. Och om du har vägarna förbi är du dessutom alltid välkommen till deras fabriksbutik.

Jag tänker att mina tofflor och skofabriken mitt i Sverige är lite av en dold hemlighet. Så därför måste jag fråga: visste du om Docksta innan? Eller har du kanske t o m något eget minne kopplat till tofflorna?

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Docksta Sko, men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: PR, press och samarbeten.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Det här med att smaka och lukta på mat

För något år sedan berättade jag om min största utmaning när det gällde kläder: Tvätta mindre - min värsta utmaning. Och en av grejerna där var att sluta slentriankasta i tvättkorgen och istället börja lukta och titta på plaggen för att se om jag kan använda en dag till. Så här lite drygt två år senare skulle jag säga att vanan sitter där: jag har helt enkelt blivit riktigt duktig på att tvätta mindre och exempelvis vädra mer. 

Och jag tänker att lite samma grej gäller när vi snackar mat. För matsvinn är ju nämligen månadens tema för The Sustainable Society (som jag berättade om i onsdags)

Min största matutmaning

Jag har nämligen varit en sådan person som har följt bäst före-datum på mat slaviskt. Ja, så där så att jag verkligen tyckte att exempelvis mjölk som jag druckit utan problem, började smaka illa bara för att jag råkade se gårdagens datum på förpackningen. D v s att jag slentriankastade för att datumet passerat eller för att något såg lite skrynkligt eller skrumpet ut.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Ja, jag reflekterade nog inte alls utan gjorde det bara för att jag tänkte att det var så det skulle vara. Och inte bara att det såklart är så dumt miljömässigt eller för plånboken. Det är också helt ärligt sjukt opraktiskt. Ni vet, när en står där och vill ha mjölk i kaffet, affären har stängt och så har mjölken i kylen passerat sitt bäst före-datum. 

Så precis som med tvättandet bestämde jag mig för något år sedan för att göra något åt det här. Det låter säkert jättefånigt, men jag gissar ändå att jag verkligen inte är ensam om det här?!

Om att sluta titta på bäst före-datumet

Så jag bestämde mig för att utmana mig själv (hej, enda sättet att förändra något hos sig I guess): Jag skulle sluta titta på datum. Och smaka och lukta istället.

Fy tusan vad det tog emot, och vad svårt det var att inte tjuvkika. Men trägen vinner (eller ja, kanske snarare drag av lite hederlig KBT-träning). Steg för steg gick det bättre och bättre.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Och oj vad mycket bättre allt går nu! Mindre svinn, bättre för miljön, härligt för plånboken, mindre grejer att släpa hem från affären och egentligen inte så mycket uppoffring som det kändes där i början. Allt bara för att en bestämmer sig för att tänka själv istället för att gå på den invanda ryggmärgsreflexen.

För vet ni, mjölk håller minst en vecka till efter sitt bäst före-datum. Och frukt och grönsaker smakar rätt bra även om de ser lite halvtråkiga ut. 

Dags för nästa steg?

Men som med allt, det går alltid att utvecklas ytterligare, så kanske är det dags att ta ytterligare ett steg i att minska mitt eget matsvinn (för självklart skulle jag kunna kasta ännu mindre än vad jag gör idag) Och vad passar väl bättre än att leta inspiration bland de andra inläggen på månadens tema:

Evelinas Ekologiska - Så minskar du matsvinnet - 5 enkla tips

Husligheter – 10 sätt att minska matsvinnet hemma

Naturligt snygg - 3 filmer om matsvinn du borde se

Rowan Tree - Minska matsvinnet - att återanvända en purjolök

Veckans Eko - Det är lätt att äta mer miljövänligt – så här gör jag! 

Ekoenkelt - Mina 3 bästa tips för att minska sitt matsvinn

Ekomorsan - Så minskar du ditt matsvinn

Annas kemtvätt - Noll matsvinn med kompostering

Emmas vintage – 7 busenkla (vegetariska) middagar – utan matsvinn

Think Organic - Rädda resterna & minska matsvinnet

Vad är din värsta utmaning när det gäller matsvinn? Eller har du något bra tips på hur en minskar svinnet? Berätta i kommentarerna eller gör oss i The Sustainable Society sällskap med ett alldeles eget blogginlägg på temat! 


The Sustainable Society är ett bloggkollektiv som består av HusligheterVeckans EkoThink OrganicEkomorsanEkoenkeltDos FamilyRowan TreeAnnas KemtvättNaturligt SnyggSlow FashionEvelinas Ekologiska och Emmas Vintage. Tillsammans vill vi inspirera andra till att leva mer hållbart och ta hand om vår miljö. Se till att följa oss på Facebook och Instagram så ni inte missar våra klimatsmarta tips!


Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

SustainRethink - ära de som äras bör

Hörrni, grymma grejer ska premieras! Och glöm aldrig att det bara är pengar som gäller i slutändan. Låter det dumt tycker du? Grejen är den att det spelar helt ärligt ingen roll hur mycket en gillar eller supportar en idé i tanken om den som gör det inte får betalt. För utan betalt så är det faktiskt omöjligt att fortsätta göra bra saker. Med det sagt: 

SustainRethink är just nu ett projekt som jag älskar så mycket!

Foto: Nora Cederin

Två vanisnnigt kreativa hållbarhetsivrare, Alejandra och Lisa, träffas och drar in ytterligare sju konstnärer. Vips har sju avlagda gamla militärjackor fått sig en fantastisk makeover, och de finns nu på auktion för dig att buda hem! Och pengarna går oavkortat till Myrorna och Ingen Människa är Illegal.

Mer info och jackorna hittar du här: SustainRethink. In och buda vettja! 

För att driva eget handlar om att ta risk. Alla som driver mindre företag och projekt har valt att ta en enorm risk. Och då måste vi andra på alla möjliga sätt stötta detta. Om det nu är så att vi uppskattar deras initiativ och affärsidéer. Det räcker inte med att gilla idén och stötta genom att ge komplimanger (även om det såklart också är superviktigt). Utan i slutändan, än hur trist det låter, handlar det om pengar. 

Foto: Nora Cederin

Foto: Nora Cederin

Så med det sagt: nej, jag behöver ingen jacka just nu. Men självklart har jag budat. Just för att jag vill att Alejandra och Lisa ska fortsätta göra sådana här feta grejer. Så enkelt är det. 

PS. Andra bra grejer: I höstas föreläste jag på Borås Textilhögskola, nu har en av de som hörde mig då valt att skriva sin examensuppsats om hållbart mode. Nämligen om klädköparens attityder och kunskap om hållbarhet och transparens inom klädbranschen. Och för att underlaget ska bli så bra som möjligt behöver hon få in massor av svar, så gör Niina en tjänst och svara på enkäten här: www.niina.nu DS.

Vad är dina tankar om det här? Är det okej att snacka pengar eller är all support, oavsett karaktär, tillräckligt? 

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

The Sustainable Society

I april drog The Sustainable Society igång. The Sustainable Society är ett löst sammansätt kollektiv/nätverk av tolv bloggar som har helt olika innehåll men som alla brinner för hållbarhet. Och jag är alltså en av dem. De andra är: HusligheterVeckans EkoThink OrganicEkomorsanEkoenkeltDos FamilyRowan TreeAnnas KemtvättNaturligt SnyggEvelinas Ekologiska och Emmas Vintage. D v s idel bra grejer!

Foto: Rania Rönntoft

Foto: Rania Rönntoft

Den 17:e varje månad bloggar vi kring ett gemensamt tema, med där vi alla har valt olika infallsvinklar. Just för att vi alla är olika och har varsin nisch! Och denna månad är det temat "Matsvinn". Något som kommer att bli en rejäl utmaning för mig - för ni har väl aldrig direkt tidigare läst om mat här eller hur?!

Hela initiativet började som sagt den 17 april, så på lördag den 17e juni blir det alltså tredje gången gillt. Men för mig den första. Jag skyller helt enkelt på att Ingrid kom emellan: född den 11 april med följd att hela mitt liv omkullkastades. Men nu två månader senare finns tiden och orken att haka på. Och det känns så kul!

Att med gemensam kraft tillsammans jobba mot ett och samma mål är så himla fint - och ju fler en är desto längre når en ju. Så att vi tolv samlas och förhoppningsvis kan inspirera dig som läser till nya perspektiv och vinklar på hållbarhet känns såklart väldigt roligt. Precis som att jag hoppas att du som följer mig ska hitta minst en nya blogg att läsa! Och vice versa.

Hoppas du ska gilla!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Hållbart mode är ingen quick fix

Ämnet mode och hållbarhet är klurigt och kräver kunskap. Och jag är den första att säga att tyvärr finns det inga lätta svar. Inget vitt eller svart, rätt eller fel. Det är lätt att känna sig maktlös och svårt att förstå vilken roll ens egen konsumtion och vanor spelar i det stora hela. Det är komplext och det kräver att vi själva måste ta ansvar och därmed också våga ta beslut.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Ingen quick fix

Så om det är en quick fix du letar efter så är den här bloggen (eller min bok eller något annat av det jag gör för den delen) tyvärr inget för dig. Men om du är beredd på att det kommer att kräva lite arbete från ditt håll behöver du inte vara orolig. Jag gör det här tillsammans med dig.

Mode är precis som konst en spegling av samhället. Ett uttrycksmedel för tidens strömningar och politiska och personliga åsikter. Men det är också en uttrycksform som brukar anses ytlig, lite laddad och förbehållen kvinnan (och därmed liiite mindre värt...). Vi måste också inse att vårt sätt att förhålla oss till kläder påverkar miljön. Det handlar om att revidera konsumtionsmönster och omvärdera det vi redan har.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Mode är inte bara snabb konsumtion

Att mode i sig bara skulle innebära snabb konsumtion, yta och osunda värderingar går jag dock inte med på. En stor del av modeindustrin är tyvärr där idag, men kärnan (och det är jag helt övertygad om!) i det som är mode är något helt annat. Vi måste se kläders möjligheter och fylla dem med liv i stället för att slänga bort dem efter att bara ha använt dem ett par gånger. Tänk om du till exempel kunna ha dina favoritskor i minst fem år till i stället för att vara tvungen att köpa nya!

Mode och stil brukar beskrivas som motsatser till varandra. Medan mode rusar snabbt fram står stilen sig över tid. Jag ser egentligen ingen motsättning mellan de två och menar att mode och stil bara är två sidor av samma mynt. Trend däremot är något annat. Den definition som ofta följer mode är snarare det som vi vill beskriva som trender. Snabba skiftningar av färger, material eller skärningar.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vi lever i en tid när modet tar allt snävare svängar och säsongerna blir kortare och kortare samtidigt som fler löper parallellt. Detta gör att modevärlden aldrig förr har varit så öppen och tillgänglig som nu. Influenser från fler håll har drivit på den här utvecklingen. Framförallt har vi nog digitaliseringen och sociala medier att tacka för detta. Idag inspireras stora modehus lika mycket av streetstyle som människorna på gatan inspireras av varandra eller de stora modehusen.

Att hitta tillbaka till kärnan

Och det är det jag tänker att vi ska omfamna: inspirationen, glädjen och peppen som kläder, stil och mode kan ge och också ger. Jag tror nämligen att när vi börjar där, i det som är modets kärna, ja, då kan vi också bli mer hållbara.

Se till att bara omge dig med saker du genuint älskar. Fina ting som gör dig glad. Och som du fyller med minnen, berättelser och kärlek. Plaggen som gör dig lite lyckligare. 

Börjar du där kommer du automatiskt konsumera mindre och bättre. Samtidigt som lusten och glädjen alltid kommer att finnas där. Och det vet vi ju alla: för att skapa varaktig förändring måste vi tycka att det vi gör är roligt!

Och med det sagt, hit me med dina bästa tankar, idéer och uppslag för vad jag skulle kunna göra för att hjälpa dig på vägen mot en ytterligare mer hållbar garderob? För det är som sagt ingen quick fix.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

(Grunden till den här texten fanns med till min och Jennies bok "Slow fashion - din guide till smart och hållbart mode" men togs bort av utrymmeskäl)

Entreprenörsresan - jag gästar podcasten

Om du har fredagsfeeling och har tänkt att lyssna på en podcast närmaste timmarna tycker jag absolut att du ska spana in Entreprenörsresan av Isak Björnström. Jag gästar nämligen senaste avsnittet.

Entreprenörsresan Johanna Nilsson

På drygt 30 min hinner jag och Isak avhandla massor av saker. Jag berättar bl a hur det kom sig att jag startade JohannaN trots att jag tyckte att mitt gymnasieprogram, samhälle ekonomi med inriktning entreprenörskap, var superfånigt. Jag delar också med mig om av vad som är mina bästa lärdomar och tips, samt hur det här med jämställdhet och företagande inte alltid hänger ihop... Dessutom tar jag också stockholmarnas oförmögenhet inför snö i försvar...

Podden hittar du i iTunes och Acast samt här: Entreprenörsresan - Johanna Nilsson, JohannaN

Och om du har lyssnat, kom gärna med feedback och tankar!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Polyester - allt du vill veta och lite till

Det snackas mycket om att välja kläder av bra kvalitet och i bra material, men vad betyder det egentligen? Det är helt enkelt lite av en djungel. Exempelvis något så vanligt som polyester, vad är det? Hur funkar det och är det något att satsa på?

Exakt allt det här svarar jag på i den här guiden: 

  • Vad är polyester?
  • Vad är fördelarna med polyester?
  • Och vad är nackdelarna med polyester?
  • Vad är skötselråden för polyester?
  • Vad betyder återvunnen polyester?
  • Och vad ska du tänka på när du köper polyesterkläder?

Jag har nämligen samlat allt det jag vet, tagit reda på och fått veta om polyester genom åren - och du, om det är något du funderar på och inte får svar på här, lämna en kommentar!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Så, här kommer guiden till allt du vill och behöver veta om polyester:

Vad är polyester?

Polyester är, näst efter bomull, vårt vanligaste material i kläder. Så om du inte redan brukar gör det: titta på tvättlapparna i klädbutikerna nästa gång. Och jag lovar att du kommer bli förvånad över hur otroligt vanligt det är med polyester.

Polyester är ett syntetmaterial och är gjort av olja. D v s en icke förnyelsebar råvara, och därmed allt annat än en miljövänlig textil.

Andra material som också hör till gruppen syntetmaterial och har olja som bas är: fleece, nylon/polyamid, akryl och elastan/spandex/lycra.

Varför välja polyester?

Polyester är billigt att framställa – mycket p g a det rådande oljepriset. Vilket är rätt demokratiskt i bemärkelsen att polyesterplagg är något som de allra flesta av oss har råd med.

Polyester är väldigt slitstarkt och tåligt, och dessutom det fort och du behöver inte stryka det. Perfekt för dig som tycker att det här med tvätt och klädvård ska vara enkelt och smidigt.

Många gånger är materialen i våra kläder uppblandade med några procent syntetmaterial, och när det gäller plagg som slits mycket kan det ur ett hållbarhetsperspektiv faktiskt vara bra. D v s ett par strumpor i 100 % bomull kommer att slitas och gå sönder fort. Men består de av några procent exempelvis polyamid så blir livslängden väsentligt mycket längre. Och saker vi kan ha länge är såklart alltid en vinst för miljön!

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Vad är problemen med polyester?

Obekvämt och svettigt

Nog för att polyester är ett himla praktiskt material, men så värst vidare skönt är det faktiskt inte. Materialet gör dig nämligen både svettig och frusen (d v s den exakta motsatsen till ull, som jag har skrivit om här: Ull – allt du vill veta och lite till), och ja, att bära polyester är ungefär exakt som att klä sig i en plastpåse. De är ju nämligen båda gjorda av olja!

Men, och det ska ärligt sägas, om du allt som oftast har polyester på kroppen har du antagligen aldrig tänkt på att det är speciellt obekvämt? Så var det nämligen för mig för cirka 5 år sedan då det mesta i min garderob var gjort av syntetmaterial. Nu däremot när jag har upplevt hur härligt naturmaterial faktiskt är (bomull, ylle och linne m fl), ja, då är det en enorm skillnad. Är en van vid tyg som andas då är det faktiskt helt galet hemskt att bära polyester!

Polyester = mikroplaster i världshaven

Dessutom, om du är en miljövurmare så är det inte bara oljan som råvara som är problemet. Polyester (och alla de andra oljebaserade materialen) släpper nämligen små plastpartiklar varje gång du tvättar det. Och dessa partiklar är så små att det inte fångas upp i reningsverken. Istället fortsätter de ut i våra hav där djurplankton äter upp dem. Vilket på sikt riskerar att försämra livskraft och fortplantningsförmåga hela vägen till toppen av näringskedjan där vi människor finns.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Bästa skötselråden för polyester?

Polyester är som sagt ett slitstarkt och tåligt material, och att behandla det fel går i princip inte. D v s du kan tvätta i hög temperatur och det kommer att hålla. Du behöver inte stryka och det kommer att vara slätt ändå och så vidare.

Däremot är det ett material som du kommer behöva tvätta varje gång du har använt det. Just för att det blir så lätt svettigt då det inte andas och släpper in eller ut luft. Så att vädra ett polyesterplagg är tyvärr dömt att misslyckas. Så om du vill slippa tvätta så förbaskat ofta så är polyester inget för dig.

Vad menas med återvunnen polyester?

Lite då och då dyker en på kläder gjorda av återvunnen polyester (recycled polyester), och ofta är de då gjorda på PET-flaskor eller av gamla polyesterkläder.

Det låter ju förstås himla smart, men det finns några bra saker att veta här:

  • Det råder delade meningar om det verkligen är en miljövinst eller inte att återvinna istället för att använda ny olja till polyester. Det finns nämligen forskning som visar på att det tyvärr går åt mer energi vid återvinning än vid nyproduktion, och det är ju såklart lite skevt.
     
  • Mikroplaster släpper även från återvunnen polyester när du tvättar. Vilket följer med ut i världshaven där det slutligen blir till fiskmat.
Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Mina bästa köptips när du ska köpa polyester

Fundera några extra varv på om du verkligen måste köpa polyester (eller fleece, nylon/polyamid, akryl och elastan/spandex/lycra). Vissa gånger är det ju nödvändigt: för att öka livslängden i exempelvis strumpor. Men oftast är det faktiskt värt att välja något annat material.

Och det säger jag av såväl miljömässiga skäl som rent egoistiska. Att gå runt klädd i något som faktiskt kan liknas vid att bära en stor plastsäck på kroppen är faktiskt inte speciellt skönt eller bekvämt.

Men om det är så att du trots allt ändå vill bära polyester: välj då en återvunnen variant. Eller ännu hellre: köp second hand.

Eller skippa helt, om du frågar mig! Det finns så många andra mycket härligare material där ute!

Har du några frågor eller funderingar om det här med polyester eller andra material? Lämna en kommentar så snackar vi vidare!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Hållbarhet är att välja - hur väljer du?

Hållbarhet i allmänhet och hållbart mode i synnerhet är komplext. Och det är vansinnigt lätt att bli förvirrad. Hur ska en göra rätt när det finns så många aspekter och val att göra och ta hänsyn till?

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Välj dina strider

Mitt allra bästa tips, och som hjälper mig, är: välj dina strider. Och var inte alltför rigid. Välj några kriterier som är viktigast för dig. Är djurrätt viktigt? Att det är ekologiskt? Eller att företaget är schysst mot den som producerat? Vill jag stödja lokalt tillverkat? Eller är jag mer av en global vurmare?

Om du vill göra ”rätt” på alla sätt och vis i alla lägen kan jag garantera att du kommer att få det rejält klurigt. Så, bestäm dig! Vad kan du absolut inte kompromissa med? Och gå på det. Om andra bra hållbara aspekter också uppfylls är det såklart toppen.

Hållbarhet är som sagt klurigt och det som i ett avseende ser ut att vara exempelvis det miljömässigt smartaste kanske inte är det bästa valet ändå. Här kommer några exempel på val du kan ställas inför, så fundera igen hur just du skulle välja. Och analysera sedan varför du väljer som du gör. (En ledtråd: det är kanske inte så enkelt som du först kan tro...)

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Hur väljer du?

En tröja, i ekologisk bomull, i tunn kvalitet som gör att den bara håller i några tvättar

eller

En tröja, i konventionell besprutad bomull, i bra kvalitet som gör att den håller i 5 år.


Ett par skor i djurläder i en kvalitet som gör att de håller i många år.

eller

Ett par skor i veganläder (ett slags plast, som i sin tur är gjord på olja) som håller i några år.


Ett par vanliga jeans från en stor butikskedja som du köper på second hand.

eller

Ett par jeans av ekologisk bomull och med väldokumenterat bra arbetsvillkor och löner för de som sytt dem, som du köper nya.


En väska småskaligt tillverkad av en skicklig hantverkare i ex Östafrika

eller

En väska tillverkad i Sverige av ett stort företag.


En t-shirt du tycker är rätt ful men som alltigenom är schysst och bra producerad

eller

En t-shirt du tycker är jättefin och är gjord av ett märke som är peppad på hållbarhet men inte riktigt har resurserna att genomföra allt de vill, så just denna t-shirt är inte speciellt schysst tillverkad.


Hur valde du? Var det glasklart eller kändes det lite klurigt? Och återigen, om du har ambitionen att alltid bara välja 100 % hållbart kommer du gå bet. Och precis som i exemplen ovan så har alla val du gör oftast minst en mindre bra aspekt. Så det gäller helt enkelt att staka ut en riktning och välja så bra som bara du kan baserat på dina värderingar.

Hur väljer du hållbarhet

Sedan går det förhoppningsvis att finna ännu bättre alternativ än just de i mina exempel ovan. T ex hittar du förhoppningsvis en ekologisk t-shirt som är både snygg, gjord i grymt bra kvalitet och under dokumenterat bra arbetsvillkor. Och då är det ju mycket enklare såklart.

Men det jag vill visa är att ibland finns det inget helt bra alternativ och då gäller det att hitta det minst dåliga. Så frågan är, hur gör du då?

Vilka tre saker kan du inte kompromissa med? Och i vilken ordning kommer de? 

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

(Grunden till den här texten fanns med till min och Jennies bok "Slow fashion - din guide till smart och hållbart mode" men togs bort av utrymmeskäl)

Mitt livs modigaste beslut

Jag har alltid försökt vara en person som följer mina drömmar, och som gör det som krävs för att nå dit. Något som jag är väldigt stolt över. Sedan några år tillbaka har jag gjort den här övningen 1-2 gånger per år (vilket jag skrivit om här: Slow living så funkar det):

Drömlivet – steg för steg

  1. Drömlivet. Först skriver jag ner hur jag vill att mitt drömliv ska vara. Högt och lågt, privat och professionellt. (Vet du inte det, så är den här övningen än viktigare!)
     
  2. Nuvarande liv. Sedan skriver jag en text om hur mitt liv ser ut idag.
     
  3. Jämförelsen. Därefter jämför jag dessa två texter och skriver ner vad som skiljer dem två åt.
     
  4. Mätbara mål. Ur jämförelsen plockar jag sedan ut mål. Som jag tydligt definierar, konkretiserar och gör mätbara. Målen omvandlar jag sedan till steg-för-steg-aktiviteter. Och lyfter in dem i min kalender och vardag. För om det är något jag vet, så kommer inga drömmar gratis. Utan det gäller att jobba för det. Och med sig själv.

Och för en tid sedan gjorde jag övningen igen. Det kändes helt enkelt nödvändigt efter att så mycket började snurra i mitt huvud innan och efter att Ingrid föddes (mer om det här: Att omdefiniera ordet frihet).

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

De senaste åren har jag uppnått mycket av det jag drömt om: öppnat butik, föreläst, skrivit en bok med mera. I höstas berättade jag här i bloggen vad jag drömmer om: Saker jag drömmer om, och här är några av dem:

Mina drömmar

  • Jag vill vara helt plats- och tidsoberoende. Jag älskar mitt jobb men drömmer om att kunna göra alla mina arbetsuppgifter exakt när och var som helst.
     
  • Jag vill jobba 75 %, d v s 30 timmar i veckan om några år. Just nu drömmer jag dock om att kunna hålla stadiga 40 timmar i veckan.
     
  • Jag vill inte behöva slita för exakt varje krona som jag gör idag.

Och om att inte nå dem

Men nu när jag ser på allt med ett nytt perspektiv inser jag att jag inte alls är nära att nå dessa. De har alla stått på min lista i flera år, och jag har hela tiden trott att jag närmat mig dem. Att jag har jobbat aktivt mot att uppfylla dem alla.

Men nu, förstår jag att jag bara trott det. Eller kanske snarare, hela tiden intalat mig att nästa månad, nästa år (eller kanske det mer vaga sen), ja, då kommer det här att hända.

Men det kommer det aldrig att göra.

För om jag inte har närmat mig dessa mål det senaste året, vad säger att något skulle förändras i framtiden?

Ingenting.

Och när jag insåg det var det som att få ett slag i ansiktet.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

För nu, när jag gjorde övningen igen, såg jag att de här sakerna nog trots allt är mina allra viktigaste drömmar. Numera. Jag vill kunna vara hemma mer (eller någon annanstans i världen) och inte konstant oroa mig för min ekonomi. Ja, trygghet och stabilitet.

Och för första gången gick det uppför mig: på drygt åtta år har jag bara tagit mig myrsteg närmare en stabil månadslön, reglerad arbetsvecka och ett plats- och tidsoberoende. Jag har hela tiden trott att ju större mitt företag blir desto närmare kommer jag de här målen. Men det stämmer inte. Snarare har det varit att ju större mitt företag blir, desto mer saker sätts på spel. Mer kostnader, mer risk och mer oro.

Vilket är exakt motsatsen till vad jag vill.

Ett känslomässigt kaos

De senaste veckorna har därför varit ett känslomässigt kaos i mig (tillsammans med allt annat som det innebär att få barn). Vad exakt vill jag? Och hur ska jag nå dit?

Jag har alltid sett mig själv som relativt modig. Modig i form av att göra det som faller mig in och att kasta mig ut i det okända. Att jag exempelvis hoppade av universitetet och satsade på mitt företag. Lade en dag i veckan i två år på att skriva en bok jag inte visste om det skulle bli något av. Öppnade butik fast alla sa att det är idiotiskt.

Modig för att jag inte är den som ger upp.

Att köra på, utveckla och få saker att växa. Där vet jag att jag kan.

Men nu, när jag insåg att lösningen på mina drömmar snarare kanske handlade om något annat. Ja, fy fan vad läskigt det var.

Att det kanske faktiskt innebar att jag borde backa. Skala bort. Och förändra från grunden.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

När en, som jag, är van att allt handlar om att ta sig framåt och uppåt. Ja, då är tanken på att backa samma sak som att misslyckas.

Och att inse detta gjorde ont. Förbannat ont.

För vem vill känna sig misslyckad?

Misslyckad eller modig?

Sen tänkte jag ett varv till. Om detta kändes så vansinnigt jobbigt, ja, då kanske det snarare handlade om att närma mig något som jag var verkligt rädd för?

För det var ju så det var. Att köra på framåt och få saker att växa, det kan jag. Men att välja en helt annan väg, det var jag extremt ovan med.

Och det var när jag förstod det som jag också landade i att det jag nu har bestämt mig för inte alls är ett misslyckande. Utan faktiskt mitt absolut modigaste beslut någonsin.

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Jag har helt enkelt bestämt mig för att sälja min butik.

Mitt livs modigaste beslut

Jag är så vansinnigt stolt och glad över Replik. För allt jag har byggt upp på 2,5 år. Men det jag har insett senaste månaden är att jag inte är den som ska fortsätta driva den. Jag har inte tiden, energin eller drivet längre för att fortsätta få den att växa.

Så därför har jag beslutat mig för att överlåta den och butikslokalen. Så om du (eller någon du känner) drömmer, precis som jag gjorde för bara ett tag sedan, om att driva en underbar pärla där hållbarhet, kvalitet och design står i fokus?! Ja, då får du supergärna höra av dig till mig på johanna@johanna-n.com så berättar jag mer.

Att plocka bort Replik från mitt liv har varit ett oerhört svårt beslut, jag älskar ju butiken! Men den är just nu inte en del av min dröm. Och jag hoppas därför att den kan bli någon annans dröm istället.

Vad är dina tankar om det här? All input mottages tacksamt!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.