Vi ses den 12e augusti igen!

Nu går jag på semester! Ja, ändå från den 21 juni till den 11 augusti. Allt för att fylla på med energi efter en intensiv vår och inför en skojig, och med största sannolikhet minst lika intensiv höst!

Under de här veckorna tänker jag hålla mig långt borta från internet - vilket betyder att jag varken läser mail, nås på sociala medier eller kommer att uppdatera här eller någon annanstans.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Viktigt att ladda med energi

Men kan en ens göra så här? Checka ut totalt under sju veckors tid? Jo, jag tror det. Eller snarare, det måste göra det! Den här våren (eller egentligen ända sedan oktober förra året när allt med Klimatklubben drog igång) så har det varit väldigt intensivt. Och jag är helt ärligt, väldigt trött just nu.

Jag vet också att jag inte vilar helt om jag ska småjobba. Det kanske funkar för vissa, men inte för mig! Hela mitt jobbmaskineri i hjärnan drar igång så fort jag bara ser ett mail, loggar in på Facebook eller Instagram (även om jag egentligen ska göra något privat) Och det är ju det jag vill undvika - jag vill nämligen vara helt ledig. Och ledig för mig är att inte vara tillgänglig prick hela tiden (eller helst inte alls!)

Antagligen kommer kompisar och familj bli galna på att jag inte nås på Facebook messenger eller dylikt, men det får vara så. De får köra sms istället. Det funkar ju det också.

Mer att läsa på temat koppla ned

Det här med att koppla ned och helt bort är något jag har tränat på och processat länge, och nu ska jag alltså ge mig i kast med min längsta period någonsin: 7 veckor. Det kommer antagligen kosta mig några missade uppdrag och en del pengar - men det känner jag helt ärligt är lätt värt det. Vinsten av att vara helt utvilad och fylld med pepp och energi när jag börjar jobba i mitten på augusti igen är nämligen svårt att mäta i pengar.

Och tills vi hörs igen hoppas jag kunna inspirera också dig till att våga vara helt ledig med dessa inlägg som jag skrev förra sommaren:

Och så några inlägg med många olika tips till hur en kan fixa det här med att faktiskt lyckas ta ledigt:

Jag önskar dig en fin sommar och så ses vi i mitten på augusti!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

7 frågor om textilindustrin, fackföreningar och Bangladesh

Förra veckan träffade jag Babul Akhter som är generalsekreterare för Bangladesh Garment and Industrial Workers Federation, en sammanslutning av 53 fackförbund som organiserar textilarbetare i Bangladesh. Babul var här på inbjudan av Fair Action och jag fick alltså en dryg timme för att snacka textilindustri, fackföreningar och Bangladesh. Något som jag har kokat ner till 7 punkter som jag vet att många av er funderar på:

Textilindustrin i Bangladesh

1. Varför köper vi svenskar så mycket kläder från Bangladesh?

Idag är Bangladesh det näst största exportlandet av kläder till oss här i Sverige (endast Kina är större) - och vi köper mer och mer för varje år. Mellan 2014 och 2018 ökade våra inköp från Bangladesh med 48 %! Och idag importerar vi 27 600 ton kläder från Bangladesh - så om du har tänkt på att Made in Bangladesh är en vanlig lapp i butik så har du helt rätt!

Svenska märken som har underleverantörer i Bangladesh

Exempel på svenska företag som producerar i Bangladesh:
HM, Åhléns, Ellos, Fristads, Gekås Ullared, Gina Tricot, Hemtex, ICA, IKEA, Intersport, Kappahl, Nelly, New Wave Group, Peak Performance, Polarn o Pyret, Sandryds, Stadium och Lindex.

En arbetskraftsintensiv industri

Men varför köper vi så mycket från just Bangladesh? Jo, för att landet har satsat massivt på just denna industri - och det en satsar på blir en ju såklart också bra på. Men har Bangladesh en historia av textilindustri? Nja, enligt Babul Akhter, snarare handlar det om en kombination av klassiskt bra förutsättningar för att etablera sig som en textilproducerande nation.

Och med det sagt: textilindustrin kräver mycket arbetskraft (alla våra kläder sys av människor!), det krävs ingen speciell utbildning (det går rätt snabbt att lära sig de enklaste sömmarna) och låga löner är ett konkurrensmedel eftersom det som sagt är en arbetskraftsintensiv industri. Och allt det hade Bangladesh: en stor befolkning där många har låg utbildning samt avsaknad av annan typ av storskalig industri. Dessutom är löneläget bland det absolut lägsta i världen.

D v s som klippt och skuren för att bli en riktigt vass textilproducent!

Idag kommer 80 % av den statens inkomster från textilindustrin på olika sätt - och 3,5 miljoner invånare är textilarbetare (men långt fler har sin försörjning indirekt tack vare klädindustrin och dess export)

2. Hur många är med i facket?

Endast några procent av landets textilarbetare är med i ett fackförbund. Och anledningen är att det är svårt att organisera: exempelvis tillåter många fabriker inte fackföreningar vilket gör att många arbetare är rädda för att vara med då ett medlemskap kan innebära att de mister arbetet. Och det trots att det är en lagstadgad rättighet i såväl Bangladesh som genom den internationella ILO-konventionen.

Bangladesh Garment and Industrial Workers Federation, som Babul Akhter är generalsekreterare för består alltså av hela 53 fackförbund och har totalt över 100 000 medlemmar. 29 000 av dessa är medlemmar i lokala fackklubbar på textilfabriker, resten är sk solidaritetsmedlemmar - personer som skulle vilja vara med i en fackklubb men av olika anledningar inte har det på sin arbetsplats. Och att det är så många fackförbund är såklart ett problem: det är klurigt att ställa krav på arbetsgivare när olika fackförbund har olika åsikter - och drar åt olika håll. För det är ju genom enighet som en kan sätta press och förändra.

3. Vad är problemen för de som arbetar inom textilindustrin?

Lönerna! De är alldeles för låga! Det finns också många andra problem inom industrin: som långa arbetstider och dålig arbetsmiljö. Men grunden är lönerna. För med en lön som du kan leva på behöver du inte jobba många extra timmar för att överhuvudtaget få ekonomin att gå ihop. Precis som att arbetsmiljön på olika sätt också är relaterad till rättvist betalt.

4. Hur mycket tjänar en textilarbetare i Bangladesh?

Idag är den lagstadgade minimilönen för en textilarbetare i Bangladesh 8000 taka, vilket motsvarar ungefär 896 svenska kronor. Levnadslön anses vara det dubbla, d v s 16 000 taka. Och nej, vi snackar inget lyxliv när vi pratar levnadslön, utan det som räknas in här är att råd med mat, sjukvård, kläder, hyra, utbildning till barnen, transport till jobbet samt ett litet sparande för att ha en buffert.

Idag räcker alltså lönen till hälften av allt detta! Babul menar dock att levnadslön snarare rör sig om 24 000 taka - d v s tre gånger så mycket som dagens minimilön.

Och så här har utvecklingen av lön sett ut:

  • 1994 höjdes minimilönen till 930 taka (d v s 104 kr i månaden!)

  • 2006 till 1600 taka - fackförbunden krävde 3000.

  • 2010: 3000 taka (fackförbunden krävde 5000)

  • 2013: 5000 taka (fackförbunden krävde 8000)

  • 2018: 8000 taka (fackförbundens krav var 16 000)

D v s lönen rör sig sakta uppåt, men det går alldeles för långsamt! Viktigt att poängtera är också att den årliga inflationen i Bangladesh har varit mellan 5-7% de senaste åren, så reallöneökningen har inte varit så hög som siffrorna kan få det att se ut då inflationen har urholkat köpkraften.

Varför kan inte minimilönen bara höjas i Bangladesh?

5. Varför kan inte företagen bara betala mer när de köper in kläder?

Lönerna är med svenska mått mätt extremt låga, och som konsument är det svårt att förstå varför företagen som köper kläder från Bangladesh inte bara kan betala mer. För skulle jag som kund ens märka skillnad om den som sytt plagget jag köper tjänar ca 900 kronor eller 1800 kronor i månaden? Det rör sig om kanske 1 krona mer per plagg?!

Så varför kan märkena inte bara betala mer? Är de elaka?

Ingen garanti att pengarna kommer fram

Problemet är att det inte finns någon som helst garanti för att pengarna ska komma arbetarna till godo.

Inget klädmärke eller -företag äger idag sin produktion själv, istället köper de från leverantörer och fabriker - som i sin tur kan ha ytterligare underleverantörer (att inte äga egna fabriker är ett system som företagen själva har valt, viktigt att komma ihåg!). Och en fabrik kan därmed producera för många olika företag och märken under ett års tid. Klädföretagen (som säljer plaggen här i Sverige sen) betalar för sina beställningar till fabriksägaren - så även om själva klädföretaget skulle betala mer är det ju ingen som vet om det hamnar i fabriksägarens ficka eller inte!

Babul menar därför att det måste till något av ett nytt system för att kunna lösa detta. Först och främst måste många (helst alla!) klädföretag gå ihop och ställa krav och göra gemensam sak - eftersom enighet skapar styrka. Och en lösning skulle kunna vara att företagen betalar själva produkten (plagget!) till fabriken men lönekostnaderna till ett annat konto. Det kontot ska skötas av någon oberoende, ex en organisation eller fackförbund som sedan distribuerar ut till arbetarna. Total transparens är en grundförutsättning - för att undvika risk för korruption etc. Och genom ett sådant här system skulle konsumenten kunna betala ex 1 dollar mer per plagg de köper och veta att pengarna går oavkortat till löner. (Några svenska företag testar och kör olika varianter på detta, bl a Nudie Jeans och Mini Rodini)

 6. Varför kan inte bara minimilönen höjas?

Men minimilönen då, kan inte bara staten höja den? I teorin kanske, men i praktiken handlar det om att Bangladesh är fruktansvärt rädda att mista textilindustrin som ger stora inkomster till landet samt skapar otroligt många arbetstillfällen. Med höjda minimilöner skulle många företag kanske se sig om efter andra billigare länder att producera i.

Det finns också en oro kring att om minimilönen höjs så kommer produktionspressen för arbetarna att öka, eftersom fabriksägarna vill få ut mer per timme. Vilket skulle kunna leda till att också antalet arbetare kommer att minska, vilket gör att folk förlorar jobbet.

Men återigen, här behöver också företag gå in och garantera att de stannar kvar även om lönerna höjs - och som Babul poängterar: löneläget i Bangladesh kommer även vid en dubblering vara bland de lägsta i världen!

7. Vad kan jag som konsument göra för att textilarbetarna ska få en lön de kan leva på?

Problemet med alldeles för låga löner är på ett sätt lätt att lösa (det är ju bara att höja dem!) men samtidigt också väldigt klurigt och komplext. Det är många saker att ta i beaktning - precis som att som klädmärke eller -företag bara att sluta producera i Bangladesh självklart inte löser något! Och det är självklart inte omöjligt: vill man så kan man tänker jag!

(Om du vill veta mer om exakt det och Bangladesh så handlar poddavsnittet Slow fashion: #11 Läder - en nördig guide till viss del om det. Precis som att jag i höst kommer att släppa ett helt avsnitt av podden om just levnadslön - något jag ser framemot massor!)

Sätt press på företagen

Men hur ska en göra då? Jo, sätta press på företagen som producerar i Bangladesh (och i alla andra länder också såklart!). När jag frågade Babul om vad som påverkar att en fabrik är bättre eller sämre så menar han att det finns en extremt tydlig korrelation mellan vilka klädmärken som har stort konsumenttryck hemifrån och inte.

Företag existerar inte utan sina konsumenter - det är ju tack vare oss kunders pengar som de kan fortsätta finnas. Och de företag som har kunder som ställer krav på produktionsvillkor - ja, de är såklart själva mer på tårna när de väljer samt arbetar med leverantörer. De som endast har kunder som exempelvis vill köpa billigast möjliga, de företagen bryr sig extremt lite kring hur sakerna görs!

Så med det sagt: fråga i butik, maila, ring och sätt press. Företagen är inget utan oss kunder. Glöm aldrig det! Och om det är svårt att förstå hur ditt lilla mail kan spela roll så hälsar Babul att det gör det! Om vi konsumenter blir ännu mer högljudda kring kravet på levnadslön kommer självklart den frågan få större fokus vid inköp!

För dig som vill läsa mer

Några bra artiklar på ämnet och med Babul Akhter:

Dagens Nyheter: Textilarbetare jobbar för 4,50 i timmen – fackföreträdare från Bangladesh vädjar till Kappahl, MQ och HM (Publicerad 15 juni 2019)

Kollega: "Lönerna för de som syr kläder måste höjas" (Publicerad 15 juni 2019)

Amnesty Press: Hon överlevde katastrofen vid Rana Plaza i Dhaka (Publicerad 10 mars 2018)

Och om du inte redan är medlem i Fair Action tycker jag verkligen att du ska bli det: för de jobbar just för att skapa det där konsumenttrycket här i Sverige, genom granskningar och kampanjer.

Vad är dina tankar om ämnet? Kommentera gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Tips på hållbara klädmärken och företag

Du har väl inte missat min lista med hållbara shoppingtips? I den hittar du företag och märken som jag tycker är lite extra grymma när det gäller att arbeta med hållbarhet - plus att listan innehåller mina bästa tips sådär generellt när vi snackar en mer hållbar garderob.

Listan uppdateras kontinuerligt - och nya för denna vecka är dessa tre:

Vindpinad

Vindpinad är en grym uppstickare som samlar de hållbaraste märkena inom outdoor - och det genom deras smarta utvärderingsmodell med omfattande hållbarhetsgranskning och poängsättning. Endast produkter vars totalpoäng kommer över 50 av maximalt 100 kan tas in till sortimentet, och både social och ekologisk hållbarhet utvärderas.

Allt för att göra det lättare för dig som kund att välja hållbart - idag säljer Vindpinad märken som Houdini, Klättermusen, Nudie Jeans, Lundhags och Woolpower med flera. Butiken lanserades i mars 2019 och fler svenska och internationella varumärken tillkommer i takt med att de blivit utvärderade.

Och när det gäller just Vindpinad så ligger de mig lite extra varmt om hjärtat då jag fick vara med på ett hörn vid uppstarten: som konsult och bollplank kring affärsmodellen och utformningen av av poängsystemet - något som var så himla roligt och fint!

Läs mer och spana in Vindpinad här.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Babyswopbox

Bebisar växer ut kläder i en rasande fart - något som Babyswopbox har en finurlig lösning på: hyrboxar med allt du behöver i klädväg från prematur till storlek 68. Enkelt att skicka tillbaka och byta storlek när du behöver - och det jag gillar lite extra är att innehållet i boxarna är noga utvald second hand. D v s hållbarhet i flera steg: för varför äga när en kan dela med många andra?

Spana in Babyswopbox här.

Klädoteket

Och på tal om att hyra kläder: Klädoteket. En webshop fylld med kläder att hyra - perfekt för dig som gillar omväxling och/eller behöver plagg för specifika tillfällen. Missa inte deras utbud av mindre designers!

Läs mer och kika på det Klädoteket gör här

Inspiration när du letar

Dessa nykomlingar plus en rejäl drös andra företag hittar du alltså i min lista - och jag hoppas att listan kan fungera som den där go-to inspirationen när du behöver/vill uppdatera garderoben och/eller om någon frågar dig om tips på hållbara märken/företag.

För om det är något vi behöver mer av så är det att göra hållbart mode lätt och självklart - tillgängligt, enkelt att hitta och alltid inspirerande och roligt. Jag är nämligen övertygad om att det är så vi skapar verklig förändring. För helt ärligt: vem skulle orka bry sig om hållbarhet om det skulle handla om att livet skulle bli sämre, fulare och tråkigare? Istället måste vi göra det sju gånger härligare än det ohållbara. Och det är med det för ögonen jag är så glad att kunna presentera varenda ett av företagen och märkena på min lista. För alla som är med jobbar exakt med detta: hållbarhet ska vara det bästa - på alla sätt och vis!

Du hittar hela listan här:

Hållbara Shoppingtips

Har du upptäckt något nytt märke eller företag tack vare listan? Berätta!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Pengar och hållbarhet - klimatsmarta investeringar, hur funkar det?

I stolt reklamsamarbete med Trine
 

För ungefär en månad sedan skrev jag om fyra steg för att lära sig mer om pengar och investeringar utifrån ett hållbarhetsperspektiv - ett ämne som många av oss tycker är klurigt. Var ska en börja, och hur?

Och det är exakt det jag har försökt dyka in i genom min pengaskola de senaste månaderna tillsammans med Trine. Pengaskolan har du som har Instagram antagligen redan sett, men självklart ska du som föredrar att läsa allt i ett blogginlägg istället också kunna följa med! (plus att det är lättare att dela vidare till den du vet funderar på exakt de här sakerna!)

De första fyra delarna av pengaskolan hittar du här: #InvestForFuture - att steg för steg lära sig pengar och då gick jag igenom:

  • 1. Att läsa på och lära sig mer om hållbar cash

  • 2. Vad är dina värderingar?

  • 3. Förstå att du kan mer än du tror

  • 4. Fixa premiepensionen

Och nu kommer här alla de resterande delarna: 5-11. Hoppas du ska gilla detta mastodontinlägg med följande innehåll:

Foto: Caroline Frankesjö

5. Vad är en aktie?

En aktie är en ägarandel i ett företag, d v s när du köper aktier i ett företag blir du en (liten) delägare.

Varför finns det aktier?

Företag väljer att ge ut aktier för att finansiera bolaget. Antingen när det bildas eller när de anser att de behöver få in nytt kapital till företaget.

Varför vill du äga aktier?

Det enkla svaret: för att du kan tjäna pengar på det. Och det kan du göra på två sätt:

  1. Värdet på aktien stiger (kortfattat: det går bra för företaget) och du säljer aktien för mer än vad du köpte den för.

  2. Du får så kallad aktieutdelning (kortfattat: om företaget gjort vinst delar de ut delar av vinsten till företagets alla ägare vid årets slut)

Men som med allt där möjligheten finns att tjäna pengar så finns också risken att förlora dem. D v s du kan ju aldrig veta hur det ska gå för företaget du köper aktier (en pytte ägarandel) i. Att köpa aktier är lite som att säga “jag tror på er och vill hänga med er“ och du vill ju bara associeras med de allra schysstaste eller hur?!

Var köper du aktier?

Du kan göra det på exemplvis Avanza.se och Nordnet.se - de är så kallade nätmäklare. Tips! Regga ett konto där eller hos någon annan som erbjuder liknande tjänster och klicka dig runt för att få en bild av hur det fungerar. Avanza har också många bra guider för dig som vill lära dig ännu mer om det här (det är också där jag hämtat mycket av faktan till det här inlägget).

6. Vad är en fond?

En fond består av flera underliggande värdepapper, tänk som en fruktkorg:

Vad är en fond

En fond är som en fruktkorg

Aktierna (eller andra värdepapper) är frukten och fonden själva korgen. När du äger en fond så äger du själva fruktkorgen, men du får inte bestämma vilken frukt som ska finna i - det gör en så kallad fondförvaltare.

Det finns olika typer av fonder som består av olika underliggande värdepapper, där ex en aktiefond består av aktier och en räntefond av räntebärande tillgångar. När du köper fonder så får du en liten del av alla värdepapper (ex aktier) i den fond du har valt. D v s du blir, tillsammans med alla andra som köpt samma fond, delägare.

För att sprida risk väljer ofta fondförvaltaren många olika aktier (frukter till fruktkorgen!) Vilket betyder mindre risk för dig jämfört med om du ex köper aktier själv. Annan bra grej är att fondförvaltaren gör jobbet åt dig (mot en avgift såklart, hehe!), så du behöver inte vara superinsatt i enskilda företag, olika marknader etc. Men…

… om det finns frukter du absolut inte vill ha i din korg då? Ex taskigt producerad och allmänt oschysst? Hur gör du då?

Hållbara fonder.jpg

Jo, det är här hållbara fonder kommer in! Men! Det kluriga är ju att veta om fondförvaltaren har samma kriterier som du när det gäller vilken frukt som är schysst respektive rejält ohärlig. Och det kan du ta reda på så här:

7. Så hittar du hållbara fonder

Först och främst, en bra grej att veta: många pratar om att konsumentens pepp på riktigt hållbara fonder är större än utbudet av dem just nu. D v s fondförvaltare vill ju bygga ihop en fond med så många olika aktier och värdepapper som möjligt, allt för att minska risk. Och självklart är det lättare om en får välja hejvilt. Att ha hårda hållbarhetskrav gör ju utbudet mycket mindre, d v s klurigare.

Så utifrån det: det här är nog en bransch som är i sin linda och ju mer vi efterfrågar desto fler företag ställer om och desto fler hållbara aktier kommer det finnas tillgång till. Och med det sagt:

Nej, det finns inte supermånga alternativ för den som har hårda krav på hållbarhet, etik och klimat. Men här kommer lite tips utifrån det som finns:

Tre ställen du kan kolla upp olika fonder på

All info kommer från fenomenala Fair Finance Guide, så läs gärna en mer detaljerad text om detta hos dem.

  1. Hållbarhetsprofilen.se

    En sajt där fonderna själva beskriver vilken hänsyn de tar till hållbarhetsfrågor. Ingen utomstående har dock kontrollerat om fonderna lever upp till sina löften. En tumregel är att en fond som redovisar många krav och mer detaljerad information ofta är mer seriös än andra. På sajten kan du söka upp (läs Fair Finance Guides steg-för-steg hur du gör) och läsa om din fond: Hållbarhetsprofilen.se

  2. Morningstar.se

    Ett företag som betygsätter fonder utifrån hur hållbara företagen i fonden är. Fem jordglober är bäst och innebär att fonden ligger i topp i sin fondkategori.

    Men betyder det att fonder med fem jordglober är supergröna? Nej, tyvärr inte. För att få fem jordglober behöver fonden bara vara bättre än andra fonder i sin kategori (och den kan ju hållbarhetsmässigt överlag vara rejält kass!) Morningstar.se

  3. Climetrics-rating.org

    En sajt som visar fonders klimatbetyg och sätts utifrån hur klimatsmarta företagen är som fonder investerar i. En topprankad fond ska inte ses som supergrön men den är mer klimatvänlig än lägre rankade fonder. Climetrics-rating.org

Var hittar jag hållbara fonder?

Sen finns det också:

Svanen-märkta fonder

Fonder som är märkta med Svanen nobbar olja, kol, vapen, länder som inte skrivit under Paris-avtalet och företag som är inblandade i grov korruption.

Det innebär dock inte att fonderna är helt gröna, men de har rensat ut många värstingar och fokuserar mer på hållbarhet än vanliga fonder. Svanen gör också uppföljning för att se till att fonderna lever upp till kraven, det finns idag 16 Svanen-märkta fonder i Sverige.

Svanen-märkta fonder har dock fått kritik för att ha höga avgifter.

Och för dig som vill läsa mer om allt detta så hittar du det hos Fair Finance Guide: Tre sätt att spara schysstare

Okej, men finns det verkligen inget mer? Njae, eller jo, alltså det kommer nog komma p g a finns ju efterfrågan. Men än så länge har jag inte dykt på mer än:

Proethos

Proethos fond är en, tycker jag, spännande uppstickare.

Hårda hållbarhetskriterier och låg avgift är deras idé, och du hittar den ex på både Avanza och Nordnet. Mer info och exakt hur den fungerar hittar du här: Proethos.se

(Och tips! Fondförvaltaren Magnus Alfredsson upplever jag är supersnabb på att svara på frågor, aktiv i FB-gruppen Klimatsmarta investeringar (som jag skrev om i det här inlägget som bra forum att lära sig mer på) - så bara fråga vid funderingar tänker jag!)

Om du har koll på någon fler intressant och mer hardcore-hållbarhetsfond, i stil med Proethos, hojta! Alla tips mottages tacksamt!

Svanen-märkta fonder

8. Så gör du en sparstrategi

Har du hört begreppet “portföljstrategi“ någon gång?

  • Portfölj - den “väska“ där du samlar alla de olika saker du sparar/investerar i.

  • Strategi - det tänk du kör på för att göra det så klokt som bara är möjligt.

Tydlig strategi är bra för att både orka hålla ut men också för att påminna dig själva om hur och varför. Ex om du köper en aktie eller fond och inte har en tydlig strategi kan det vara lätt att börja tvivla på sitt val och sälja vid fel tillfälle - och därmed förlora mer pengar än om du hållit dig till din plan.

Vilken strategi ska du ha?

Du bestämmer själv strategi, men utgå gärna från dessa och forma din egen:

  • Offensiv - du tar högre risk för att förhoppningsvis nå högre avkastning. Detta är vanligare om du sparar/investerar över längre tid.

  • Defensiv - du tar lägre risk eftersom du mest vill skydda dina pengar mot inflation och nedgång. Passar bra om du sparar/investerar kortare tid.

Du kan blanda dessa två: d v s pengar du kan avvara över längre tid vill du kanske vara mer offensiv med och de du tror du behöver använda snart mer defensiv.

Så gör du en hållbar sparstrategi

Så skriver du ihop din egen strategi

  1. Vad är målet?

    Ex “jag vill spara ihop 100 000 till en kontantinsats för en lägenhet“ eller “jag vill investera totalt fyra månadslöner i hållbara projekt - pengarna behöver jag först om fem år.“

  2. Hur mycket ska du spara?

    Sätt en rimlig nivå och som du fixar! Ex 200 kr i månaden eller 5 % av din lön efter skatt?

    (Om du har ett slutmål om X antal kronor om X år är det lätt att räkna baklänges för att få fram sparsumma per månad)

  3. Vad ska jag spara i?

    Aktier, fonder och/eller något helt annat? Om du är intressera av att hålla koll så är aktier kan något för dig? Om du vill göra det enkelt för dig kanske fonder är bättre? Eller så tänker du båda plus andra alternativa sparformer, exempelvis Trine?

  4. Hur mycket olika ska jag spara/investera i?

    Tänk mellan 8-12 olika fonder/aktier/sparsätt för att sprida risk. Mer om det lite längre ner i inlägget.

  5. När ska du köpa och sälja?

    Det är det här som är själva grejen och det svåra! Och det finns inget enkelt eller rätt svar. Men om du har en tydlig plan är det lättare att undvika att agera för mycket utifrån känsla.

    Ex din plan är att köpa aktier varje månad, då får du ett mer jämnt snittpris över tid - oavsett hur börsen går, vilket kan vara smart!

  6. Sista och viktigaste:

    Viktigast är att du har en strategi som passar dig - det blir alltid bäst så! D v s vad tycker du är kul? (hålla koll ofta eller så sällan som möjligt? Hur länge ska du spara och till vad? Skriv ned och utgå ifrån!

(Källa: Avanza - där du också kan fördjupa dig ytterligare i detta med sparstrategi)

Så sprider du risk vid aktiehandel

9. Så sprider du risk på bästa sätt

Ett bra ord att med sig i detta med att bygga en klok sparportfölj är:

Diversifiering - att sprida och minimera risken. Och det kan du göra på tre sätt:

  1. Sprid risken med flera värdepapper

    Tänk:

    • flera aktier

    • flera fonder

    • flera andra värdepapper

    • alternativa investeringar (exempelvis Trine)

  2. Sprid risken över flera marknader

    Tänk:

    • olika länder (marknader)

    • olika branscher

  3. Diversifiera över tid

    Tänk:

    • köp regelbundet. Ex varje månad betyder att du köper både i uppgång och nedgång.

Snabb checklista

  • Har du fler än 8-12 olika aktier/fonder/alternativa sparsätt?

  • Är de på flera olika marknader?

  • I olika branscher?

  • Sparar du regelbundet?

Svarar du ja på alla? Då har du tänkt till angående risk!

Diversifiera - spara och investera hållbart samt minimera risk

10. Trine som ett exempel på att diversifiera

Ett sätt för att diversifiera sitt sparande (d v s att bredda och skapa variation) kan vara att komplettera upp aktier, fonder etc med så kallade alternativa investeringar. Och Trine är en sådan, det de gör är att koppla ihop solenergibolag på tillväxtmarknader, ex Kenya och Zambia, med privata investerare, som dig och mig.

Hur fungerar Trine?

Pengarna investeras för att ge människor som bor helt off grid (d v s som inte är kopplade till något elnät) tillgång till elektricitet. För att exempelvis kunna ladda mobiltelefonen, ha en radio och några lampor.

Att byta till ett solenergisystem på landsbygden är rejält smart, då det är mycket billigare än att använda fossila bränslen. Samt såklart: att miljönyttan är total!

Så att det råder efterfrågan på solenergisystem är ingen underdrift, men till det krävs stora och långsiktiga investeringar.

Och det kan upplevas svårt att investera i exempelvis Afrika, och särskilt i solenergi. Många traditionella banker har inte tillräckligt med kunskap om affärsmodellen och har också svårigheter att göra riskbedömningar på den målgrupp som dessa solenergibolag riktar sig mot. Detta då många lever långt utanför de större städerna och försörjer sig på jordbruk, vilket gör att deras inkomst är långt ifrån förutsägbar.

Skulle bankerna låna ut pengar till solenergibolagen pratar vi i många fall om räntor på uppemot 20 % eller mer, något som är omöjligt för ett litet eller medelstort företag.

Och det är här Trine kommer in. De erbjuder helt enkelt lån som överensstämmer med solenergibolagens behov. Fördelaktiga räntor och en avbetalningsplan som matchar projektens längd.

Så fungerar Trine

Vad blir avkastningen hos Trine?

Avkastningen är räntorna på energibolagens lån. Nu går det såklart att invända mot att det schysstaste hade varit att skippa räntan och ge el till alla dessa personer som ett välgörenhetsprojekt. Men i det här fallet är jag övertygad om att en lång livslängd och reell förändring framförallt handlar om ekonomisk bärighet, om det finns ekonomi så kommer det stanna kvar över tid. Och inte avslutas för att välgörenhetsprojektet tog slut eller dylikt.

För jag tror ju stenhårt att världen på allvar bara kan bli riktigt hållbar om det också är det alternativ som är det mest ekonomiskt smarta. Och det är exakt Trine bevisar tycker jag: allt från kunden som får el till mig som investerar.

Varför är Trine ett bra komplement till dina övriga investeringar?

Att inte lägga alla ägg i samma korg är ett bra tips när vi snackar investeringar, och det som gör Trine lite extra finurligt bra är det här:

  • Med stor sannolikhet finns inte det som Trine investerar i med i de fonder eller börser som du vanligtvis kommer i kontakt med. Vilket gör att du, genom att investera i Trine, når något helt nytt, och det på tre sätt:

    1. Bransch: off-grid solenergi är en ovanlig (än så länge?!) sektor.

    2. Länder: Trine investerar i bolag som verkar i exempelvis Pakistan, Kenya och Colombia. Och det är länder som sällan förekommer i svenska fonder och aktier.

    3. Människor: Solenergi-bolagens kunder är människor som bor långt ut på landsbygden (i länderna ovan m fl) och det är personer som inte finns med i andra företags målgrupper och därmed prognoser.

    Och finessen med att nå något nytt är just att faktorerna som påverkar hur dina investeringar hos Trine ska gå är helt andra än det som påverkar exempelvis aktierna eller fonderna du har köpt via en svensk nätmäklare. Så genom att komplettera upp med Trine har du spridit risk och breddat din portfölj ytterligare.

Var läser jag mer om Trine?

Här har jag skrivit mer utförligt om: Så fungerar Trine. Och på deras hemsida och på deras blogg kan du läsa mer om vad de gör och hur det fungerar. Det är också där du kontinuerligt hittar nya projekt att läsa mer om och investera i.

Själv har jag under drygt ett års tid investerat i totalt 5 olika lån, och har börjat få återbetalningar helt enligt plan. Och jag är väldigt nöjd över framförallt Trines transparens, tydliga rapporter och bra info.

Tycker helt enkelt att de gör ett så förbaskat bra jobb på så många olika sätt (och OBS! Jag hade ju aldrig någonsin gjort det här längre samarbetet med dem om jag inte gillade dem skarpt och tror på det de gör!)

Men som alltid: bilda dig din egen uppfattning, läs på, googla och fråga andra. Och lägg aldrig in alla dina pengar på ett och samma ställe.

Steg för steg guide till att spara hållbart och investera klimatsmart

11. Stötta organisationer och bra initiativ

Investeringar och sparande i all ära. Men jag vill också slå ett slag för att bränna pengar - helt utan tanke på avkastning! Eller ja, avkastning till plånboken vill säga. Karma-kontot däremot…

Jag tänker nämligen så här:

Med större koll på cashen plus att ett mer hållbart liv oftast innebär mindre konsumtion så bör en spara in en del varje månad. Så varför inte låta de summorna stötta andra som gör rejält bra grejer? (förutsatt att du får ett litet överskott när du sparar)

Genom att byta ut en grej i min vardag som jag egentligen kan klara mig utan (typ en utelunch, en fika, en tidning o s v) kan jag låta de pengarna gå via autogiro till någon eller några bra organisationer.

Exempelvis:

Samt, varför inte täcka upp för de utsläpp du inte kan komma ifrån genom att klimatkompensera? Jag hatar egentligen ordet klimatkompensation p g a att det ofta används för att rättfärdiga en ohållbar livsstil. Men om en först jobbar med att minska sina utsläpp så mycket det bara går och därefter kompenserar resten så känns det mer rimligt. Och då kan exempelvis Go Climate Neutral vara värda att spana in och läsa mer om.

Bonus: Klimatbytet - byt premiepensionsfonder

Och som en sista grej: spana in initiativet Klimatbytet som vill sätta fokus på de 1300 miljarder kronor som finns i vårt premiepensionssystem (ppm-fonder)! Med syftet att se till att de pengarna används på ett så klimatsmart sätt som möjligt. Följ deras guide till hur du byter premiepensionsfonder (eller följ guiden jag har skrivit tidigare här: #InvestForFuture, scrolla ner i inlägget till 4. Fixa premiepensionen för snabb steg-för-steg samt enkel förklaring till hur pensionssystemet funkar)

3 av 4 svenskar har i snitt 175 000 kr var i premiepensionssystemet - pengar som många av oss inte ens tänker på. Men som självklart kan göra stor skillnad om de investeras smart. Att byta premiepension är plättlätt och tar ca 10 minuter. Hittills ( skrivande stund!) har drygt 720 personer bytt fonder via Klimatbytet.se - vilket innebär över 127 miljoner kronor som placerats smartare. Svindlande tycker jag!

Så med det sagt: byt om du inte gjort. Och skriv under Klimatbytet.se för att visa att du tagit aktiv ställning i detta - ett bra sätt att sätta fokus på frågan och därmed också på sikt förändra såväl banker som Pensionsmyndigheten!

Läs mer om allt på: Klimatbytet.se och signa upp dig samt sprid ordet!

Klimatbytet - så gör du

Tack för de här veckorna!

Ja, att tänka på sin plånbok på ett annat sätt - och på allvar börja tycka att det här med sparande, aktier och fonder är okej och t o m rätt roligt att lägga tid på - är något som jag har fått med mig från de här veckorna tillsammans med Trine. Jag har lärt mig mycket - och hoppas att du känner detsamma! Och det jag tänkte i början stämmer verkligen tycker jag: det är okunskapen som gör att det känns läskigt, svårt och jobbigt. Jag visste typ inte ens vad en fond var för 3 månader sen - nu vet jag det plus mycket mer. Och det är ju en bra grund om något för att våga dyka djupare och djupare in i ämnet.

Eller hur känner du? Berätta!

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Trine men alla ord och åsikter i inlägget är självklart mina egna. Och detsamma gäller pengarna jag nämner i inlägget, de har jag investerat helt oberoende av mitt och Trines samarbete. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Slow fashion: #14 Framtidens modeföretag - hållbara affärsmodeller

I stolt reklamsamarbete med Boomerang


Det här säsongens åttonde och sista avsnitt - vilket såklart känns lite vemodigt. Men självklart planerar jag för att podden ska dyka upp i höst igen! Så, nu kör vi sista avsnittet alltså, och denna gång är det klädmärket Boomerang som gästar.

Hur tjäna pengar på mode i framtiden?

Catti Unenge, som har jobbat på Boomerang sedan 1988 och idag är deras creative director, är avsnittets huvudgäst. Vi snackar utmaningen i att sälja kläder och få lönsamhet samtidigt som att överkonsumtion är ett av modeindustrins största problem. Ja, vi konstaterar tidigt i programmet att kläder är ju inte det världen lider brist på - så hur kan ett modemärke skapa ett existensberättigande i allt detta?

Bättre saker mer sällan är det som Catti tror på, men går det att tjäna pengar på? Vi pratar affärsmodeller, tjänster istället för produkt och varför högre marginaler på varje sålt plagg är en stor del i allt detta. Vi snackar andrahandsvärde och hur det kan hjälpa en i ett mer hållbart helhetstänk. Men också faktumet att Boomerang verkar i den konventionella modeindustrin - hur anpassa sig till delar av den samtidigt som vi också måste omforma den radikalt? Går det ens?

Allt det, plus att vi dyker in i material, Boomerangs historia men också vad de ännu inte är speciellt nöjda med i sitt arbete. Vi snackar rea och kollektionsväxlingar - och ansvaret modeföretag har att lära oss konsumenter ett nytt tänk.

Framtidens modeföretag - hållbar affärsmodell

I mitten av programmet kommer Thomas Neumann, produktchef på Boomerang, in i studion och vi pratar vidare om material: hur tänker de med valet av textila material, vilka avvägningar och kriterier gäller hos dem? Och hur kommer det sig att de använder ny polyester i sin dunjacka? Är det av ren nonchalans eller finns det en annan anledning? Produktion och vikten av långvariga relationer snackar vi också om.

Hoppas du ska gilla avsnittet som ger en bra inblick i hur ett svenskt etablerat modeföretag tänker och arbetar med hållbarhet - samt också ser på vår tids största utmaning: att ställa om för framtiden (Och som alltid, det finns saker som vi inte hinner gå in på under dessa dryga 30 minuter - men som Catti säger i avsnittet: bara att maila eller ringa henne om det är något du funderar över)

Om du vill läsa mer om Boomerang och hur de arbetar så har jag skrivit ett långt inlägg om det här: Boomerang - kvalitet, andrahandsvärde och att aldrig vara färdig

Så lyssnar du på podden

Podden finns att lyssna på via

eller direkt här:

Avsnittet är som alltid producerat av Beppo Ljudstudio.

Vad är dina tankar om veckans avsnitt och ämne? Kommentera och berätta gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Aktivism och engagemang - grunden till mitt jobb

När jag var 16 år åkte jag på "motståndskollo" arrangerat av Rättviseakademin (dåvarande ungdomsförening till det som idag är We Effect) Kollot var sex dagar utanför Stockholm, fyllda med föreläsningar och aktiviteter på temat globala rättvisefrågor.

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Ett kollo var min start

Jag åkte med en kompis - pirrigt och lite läskigt att ta tåget från Östersund till något helt okänt. Vi kände inte en kotte - men ämnet verkade spännande.

Och de dagarna på en scoutgård i Gnesta var, inser jag nu, startskottet på allt det som är jag idag. Det var där jag för första gången fick veta hur smutsig textilindustrin och hur skev världen överlag är. Det var där jag fick uppleva lyckan i att göra gemensam sak med andra: och hur engagemang och organisering på allvar kan göra en till en helare människa.

Aktivism är den bästa sortens skola

Idag är jag 32 år. Dubbelt så gammal som sommaren med motståndskollo. Men många jag träffade där och några år senare är människor jag än idag känner - för att vi alla jobbar med det vi trodde på då och fortfarande brinner för. Någon är hållbarhetschef på stort modebolag, någon annan driver kommunikationsbyrå på temat hållbarhet och ytterligare andra jobbar inom olika organisationer. Och så vidare.

Och jag är så förbannat tacksam för den skola aktivismen varit och alltid kommer att vara för mig.

Idag jobbar jag med det jag älskar allra mest. Ja, och det är inte med lite stolthet jag kan säga att den jag är idag är den typen av person som jag så innerligt beundrade när jag var just 16. Något jag tänker ändå är ett fint betyg på livet.

En ynnest att få göra allt det jag gör

Att få föreläsa, skriva och opinionsbilda för en hållbarare värld, att få ge ut böcker, bli inbjuden av stora modeföretag (vårens föreläsning på Lindex var ett jädra drömuppdrag!) och vid det här laget ha ett rätt rejält hållbarhetsnätverk - det är en ynnest.

Och om allt detta påminde dagens möte mig om. Jag ska nämligen strax få träffa generalsekreteraren för Bangladesh Garment and Industrial Workers Federation, en sammanslutning av 53 fackförbund som organiserar textilarbetare i Bangladesh, inbjuden av Fair Action.

Och det känns mäktigt, som något slags bevis för att min trevande aktivistbörjan i början på 2000-talet nu är detta.

Vad är dina tankar om aktivism och engagemang som grund för arbete? Berätta!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Det är bara ett jobb

Det är bara ett jobb. Det är en tanke jag tänker rätt ofta, och den hjälper mig. När jag känner mig stressad. Och otillräcklig. När saker kör ihop sig och jag inte vet var jag ska börja. Då upprepar jag det som numera är mitt mantra "det är bara ett jobb".

Foto: Damon Hatefi

Foto: Damon Hatefi

Ett nödvändigt helikopterperspektiv

Ett jobb som jag förvisso älskar. Och som betyder oerhört mycket för mig. Men det är något i meningen "det är bara ett jobb"som gör att jag får den rätta distansen till det. Världen går inte under för att jag inte hann exakt allt idag. Och hur mycket spelar det egentligen roll att jag slår knut på mig själv?! Vad blir bättre?

Tids nog kommer jag nog göra allt som är viktigt på riktigt. Men det är ju bara ett jobb. Visserligen en stor del av mitt liv - men det är faktiskt inte hela livet. Livet pågår också på andra ställen.

I sommar ska jag “våga“ vara ledig

Och det är därför jag har bestämt mig för att vara längre ledig i sommar än jag någonsin vågat (ja, jag skriver vågat!) vara innan. Från 20 juni ända till 11 augusti. Och jag tänker att det kommer att gå bra. Trots att det kommer eka tomt här och på sociala medier och att noll mail kommer att besvaras.

Visst, sju veckor ledigt känns som att jag aktivt skiter i mitt jobb. Och det är en ovan känsla. Att inte låta sitt jobb vara prio ett i livet, trots att det är något jag kämpat och kämpar så hårt för känns konstigt.

Men det jag också insett är, än hur märkligt det kanske låter?!, att jag blir bättre på mitt jobb ju mer distans jag har. Det är som att "det är bara ett jobb" ger mig ett helikopterperspektiv som gör mig skarpare, proffsigare och bättre på typ allt. Det får mig att prioritera bättre, välja smartare och vara mer effektiv när det verkligen gäller.

En rätt självklar grej. Men ovan.

Så ja, vi hörs i exakt tio dagar till, sen ses vi först i mitten på augusti. Och då räknar jag med att vara skarpare än någonsin.

Hur tänker du utifrån mina tankar? Berätta och kommentera gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Slow fashion: #13 Trend - problem eller kul?

Säsongens näst sista poddavsnitt är här - och nu ska vi snacka:

Snabba trender - går det att kombinera med hållbarhet?

Gäst i detta avsnitt är ingen mindre än Carl Malmgren - före detta creative director på nu nedlagda jeansmärket Cheap Monday. Calle guidar oss igenom hur trender uppstår och hur trend som fenomen skapats genom historien. Vi snackar kläder som en spegling av samhällets förändringar och hur trender är ett uttryck för allt det och att vi, än hur gärna vill låta bli, uppenbart har ett stort behov av nyheter och uppdateringar.

Vi pratar om att modesystemet går snabbare och snabbare för varje år - och hur jakten på nästa trend skapar ohållbara konsumtionsmönster. Men, något Calle återkommer till flera gånger, att det egentligen inte finns något som säger att trend måste vara synonymt med konsumtion av nyproducerade produkter. Han menar att med smarta affärsmodeller borde det vara noll problem att möta lusten till trend samtidigt som att vi köper färre grejer. Lyssna på avsnittet för att få veta exakt vad han menar!

Trend - problem eller en möjlighet för hållbarhet?

Mitt i avsnittet ringer jag upp Mats Johansson, projektkoordinator för Smart Textiles på Textilhögskolan i Borås, och vi snackar material! Går det trender i material och varför är det mest bomull och polyester ute i butikerna? Och vad tror han, som är forskare, blir nästa stora grej när vi snackar just textila material?

Allt detta är det som det bjuds på i det här avsnittet (och om jag får säga det själv: ett oerhört tankeväckande och intressant avsnitt!)

Så lyssnar du på podden

Podden finns att lyssna på via

eller direkt här:

Avsnittet är som alltid producerat av Beppo Ljudstudio.

Vad är dina tankar om veckans avsnitt och ämne? Kommentera och berätta gärna!

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Klimatfrukost - om smarta och osmarta matförpackningar

I stolt reklamsamarbete med Livsmedelsföretagen och Naturskyddsföreningen
 

Imorse gick min, Emma och Marias andra klimatfrukost av stapeln (den första berättade jag om här för några veckor sedan: Klimatfrukost - om matsvinn, "ful" mat och olagliga ägg). Och den här gången fick vi djupdyka i, ja hör och häpna!, ett så vansinnigt spännande ämne: livsmedelsförpackningar. Eller som vi döpte frukosten till: “Plastpanik och förpackningsförvirran”.

Helt enkelt ett väldigt vardagsrelevant ämne. För i princip all mat vi köper är ju förpackat (om du inte aktivt handlar lösvikt etc) och helt ärligt: det är ett ämne som väldigt få av oss är speciellt insatta i. Så tack Livsmedelsföretagen och Naturskyddsföreningen för att den blev av!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Platsen var precis som förra gången på magiskt fina Bee Urban - en stor terass mitt i Stockholm med hållbar stadsodling som ledord.

Bee Urban hållbar stadsodling
Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Förpackningar, förpackningar

Livsmedelsföretagen då, vilka är de? Jo, en bransch- och arbetsgivarorganisation som samlar över 800 livsmedelsproducerande företag. D v s mjölkpaketet, juicen, frukostmackan och det mesta andra du har i skafferiet och kylskåpet, alla de företag som tillverkar allt det, är mest troligt medlemmar i Livsmedelsföretagen.

Och en av dessa medlemmar är Santa Maria (ni vet fredagstacosen!) och det var de som stod för morgonens frukost (mer om hur de specifikt jobbar med sina förpackningar hittar du här)

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Förutom frukost så stod ju viktigt samtal på agendan:

Panelsamtal om mat, plast och förvaring

Och ännu en gång fick jag äran att moderera, och vilket gäng:

  • Sara Sundquist, hållbarhetschef på Livsmedelsföretagen

  • Fredrik Wikström, docent i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet

  • Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Så många klokheter och om en ska sammanfatta allt som sades så tänker jag att det blir lite det här:

3 saker jag tar med mig från morgonen

1. Mat som kastas är det allra sämsta

Matsvinn har en större negativ klimatpåverkan än mängden plast - d v s förpackningar som ökar livslängden på mat, så att det slängs mindre, är smarta. Så den där inplastade gurkan kanske sticker i ögonen, men anledningen till att den är just överdragen med plast är att den håller 3 gånger så länge som den oplastade.

Vilket betyder att det absolut viktigaste är att äta upp det som du köper hem. Och om lite mer plast/papper bidrar till att mat inte förfars i onödan så är det antagligen värt det!

Lite extra intressant här är också att snacka om vilket livsmedel som ligger i. D v s mat som har stor klimatpåverkan exempelvis kött och ost, där spelar förpackningen mindre roll när vi snackar totala utsläpp. Och det gör också att om du så bara slänger motsvarande två ostskivor av ostskalken så är den styckeförpackade osten med massor av plast bättre - just för att du minimerar matsvinnet då.

Men om vi snackar exempelvis en PET-flaska vatten så står ungefär 95 % av de totala utsläppen för själva flaskan. Eftersom vatten har liten påverkan i grunden. Så det är lätt att stirra sig blind på mängden papper och plast när den största påverkan egentligen handlar om vilken mat vi packar in! (och där är mer växtbaserat vinnare!)

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

2. Vi konsumenter köper med ögat = klimatosmarta förpackningar

Det finns en drös smarta respektive osmarta förpackningar. Svart plastkork som är omöjlig att återvinna, skruvkork på mjölken istället för de gamla tetrorna och glasflaskor istället för pappkartong och så vidare är exempel på dumma lösningar. Och det här känns såklart himla korkat, varför välja något som är sämre? Svaret är vi konsumenter: vi köper hellre sådant som ser fint ut. Och det gör, tyvärr att en del klimatsmartare förpackningar (som är gjorda i ett material, lättare att återvinna, tömma och transportera etc) konkurreras ut av snyggare varianter. Och det är såklart helt galet!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

3. Frågan är komplex - men hej vad vi måste jobba på alla fronter!

Och som alltid: alla har ett ansvar. Politiker och lagstiftning måste tänka smart. Ex är det livsmedelssäkerhet som gör att all plast som används för mat måste vara av ny råvara, dvs fossil olja som det ser ut idag. Tänk om vi istället kan styra upp ett bättre återvinningssystem där matförpackningar sorteras på annat sätt än ex schampoo, och vi därmed kan använda återvunnen råvara?

Vi konsumenter måste absolut bli bättre på att äta upp det vi köper: slänga mindre, klämma ur det där sista ur yoghurten o s v. Och företagen måste skapa förpackningar som är just lätta att tömma och återvinna. Och så behöver de nog bli bättre på att berätta om varför vissa förpackningar kanske ser dåliga ut (hej inplastad gurka!) men är bra, samt våga välja den klimatsmarta men fula varianten. Och såklart, berätta det för oss som handlar! Precis som vi som köper maten måste hojta bättre till företagen när vi tycker att de väljer klimatosmarta sätt att förpacka!

Och för dig som vill ha en bra guide i djungeln om vad du ska välja när du väl är i affären, så rekommenderar jag varmt den här DN-artikeln (där Fredrik Wikström intervjuas): Förpackningar i klimatmatch – rond för rond (du behöver antagligen en prenumeration för att kunna läsa)

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

SVT:s Agenda kom förbi också (hur skoj!) och gjorde reportage - som sänds nu på söndag!

Foto: Caroline Frankesjö

Foto: Caroline Frankesjö

Tack alla ni som kom för en himla fin morgon! Och tack till panelen för så mycket ny kunskap, insikter och inspiration. Så tacksam för att få kalla detta för mitt jobb. Och du, för fler bilder och text, kika in hos Emma och Maria!

Vad är dina tankar om temat förpackningar? Berätta och kommentera gärna!

Detta inlägg är ett betalt samarbete med Livsmedelsföretagen och Naturskyddsföreningen men alla ord och åsikter i inlägget är självklart mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.

Boomerang - kvalitet, andrahandsvärde och att aldrig vara färdig

I stolt reklamsamarbete med Boomerang
 

Okej, här kommer först en bekännelse: jag är överlag mer skeptisk mot företag som har funnits i många år och som verkar inom den konventionella modeindustrin, än vad jag är mot nya innovativa märken. Kanske är det taskigt, vad vet jag?! Men jag tänker så här: de som redan gjort sin grej och kört i gamla hjulspår har ju också mer att omforma och bevisa än de som startar från nytt.

Och det utgår ju också från att jag tror mycket på att det är i själva affärsmodellen som det avgörs om det ens går att jobba med hållbart mode full ut - och den är såklart lättare att bygga smart från början än att ändra om senare (exempelvis ett fast fashion-företag - vars själva affärsidé bygger på snabb och stor konsumtion - har ju målat in sig lite i ett hörn när det gäller att angripa problemet överkonsumtion)

Och det var med de här kritiska glasögonen jag gick in när jag första gången träffade Boomerang för några månader sedan. Hur bra är de egentligen på hållbarhet? Och menar de verkligen allvar?

Foto: Emma Sundh

Boomerang - svenskt bolag grundat 1976

Boomerang är ett svenskt märke som startade 1976, och grunden från början har varit basplagg med fokus på kvalitet och tidlös design. Något som Boomerang, sedan de totalt omformade sitt bolag för 1,5 år sedan, nu utgår ännu mer ifrån när de tar nästa och nästa steg för att integrera hållbarhet i allt det de gör.

Jag har ju privilegiet (yep, jag tycker verkligen att det är det!) att genom mitt jobb lära känna och därmed också snacka öppet och transparent med olika modeföretag - och det var exakt så allt med Boomerang började. Ett helt rakt igenom “korten-på-bordet“-möte. Catti Unenge, som jobbat på Boomerang sedan jag var två bast (1988 alltså!) och idag är creative director är en så himla rättfram och härlig person. “Det här är vi bra på“, “det här måste vi bli bättre på“ och “hit ska vi!“.

Och helt ärligt, det är utifrån den totala transparensen som jag har valt att samarbeta med Boomerang. För det är så jag jobbar och vill jobba, helt enkelt för att jag tror att bästa sortens hållbarhetsarbete utgår från just öppenheten. Ingen är betjänt av en friserad sanning - utan istället är det att snacka komplexitet, avvägningar och att vända och vrida framför att presentera enkla lösningar som visar på genuint hållbarhetsarbete.

Foto: Emma Sundh

Vad är hållbarhet?

Men vad är då hållbarhet? Jo, jag tycker att problemen inom industrin går att sammanfatta genom tre saker:

Problemen inom modeindustrin

  1. Överkonsumtion

  2. Material (taskigt producerade och i för låg kvalitet)

  3. Produktion (löner, arbetsvillkor etc)

Och utifrån det handlar ett äkta hållbarhetsarbete om att jobba mot dessa tre - vilket betyder att det är just ett helhetsperspektiv som krävs. Att producera i exempelvis ekologisk bomull spelar ju inte så stor roll om överkonsumtion är inbyggt i affärsmodellen, precis som att producera färre plagg inte räcker om det innebär att du inte har koll på de sociala villkoren i produktionen och så vidare.

Att ta in alla aspekter och inse sitt ansvar i det - det är det som är mina kriterier när jag värderar vilka bolag jag tycker är ärliga i det de gör eller inte.

Foto: Emma Sundh

Boomerang då? Vad gör de?

Hållbarhet kräver som sagt ett helhetsgrepp - vilket kräver att en måste kika på exakt allt. Och det jag gillar lite extra hos Boomerang är just deras grundidé om att inte sätta något på marknaden som inte har ett andrahandsvärde (något jag skrev om för någon vecka sedan här: Köp för bövelen aldrig något utan andrahandsvärde!) - just för att världen, rent krasst, inte direkt behöver fler prylar. Och att det också lite den utgångspunkten som sedan genomsyrar allt annat de gör också.

Att integrera design och material i ett långsiktigt tänk om att just bara göra sådant som är bärbart, tidlöst och i en kvalitet som håller är en klok grund. Vissa produkter de har i sitt sortiment har sett mer eller mindre likadana ut i decennier - vilket gör att de vet att plaggen både fungerar stilmässigt över tid men också att det gör att de kan garantera kvalitet (har du jobbat med samma tygleverantör i 10 år så har du koll på hur det kommer se ut efter x antal tvättar) Allt för att försöka skapa så lång livslängd på sina plagg som bara är möjligt.

Foto: Emma Sundh

Material och produktion

Materialen då? Jo, mycket fokus ligger på naturmaterial som bomull, linne och ylle. När det gäller bomull är en del ekologiskt men inte allt (tyvärr). De har också fasat ut konventionell viskos till förmån för lyocell och Tencel, och när vi snackar polyester så används det bara i plagg som kräver det pga funktion (exempelvis jackor som ska skydda mot regn, snö och vind) Men som alltid handlar mycket om avvägningar, och funktion och kvalitet är det som alltid går först. D v s de har testat att använda återvunnen polyester i en del jackor men då det inte hållit den kvalitet som krävs för plagget så har de, i väntan på att bättre alternativ ska dyka upp, gått tillbaka till vanlig polyester..

Produktionen sker till 50 % i Europa och 50 % i Kina och Thailand, och fokuset är långvariga och stabila relationer. Exempelvis har de producerat sina skjortor på samma fabrik i över 30 år.

Tanken om att ett plagg har ett konstant värde över en längre tid har också gjort att de helt skippat rea i sin egen webshop (det är däremot inte lagligt att gå in och styra priser hos sina återförsäljare) ) och under Black Friday körde de fullt pris och kampanjen Blue Friday istället, och där 30 % av intäkterna gick till Hållbara hav.

Boomerang-effekten

Men att skapa grejer som håller länge om de sedan inte används är såklart inte smart hållbarhetsmässigt - och det är där Boomerang-effekten kommer in. Boomerangs eget second hand-koncept - de har haft det till och från i 10 år - men nu kommer det snart lanseras på nytt och då kommer du hitta utvalda plagg (som har lämnats in av tidigare användare) i deras webshop.

Och det är exakt en sådan tröja som jag har på mig på alla bilder (antar att den kommer vara till salu om ett tag - så hojta till om du är peppad!) En herrtröja som har tvättats och använts många många gånger sedan den tillverkades 1991. Ja, tröjan är på allvar 5 år yngre än mig - den ser dock, helt ärligt, fräschare ut än vad jag gör (hehe!). Inte en noppra - så ja, att den skulle vara välanvänd och snart 30 år gammal trodde jag inte på först när Catti sa det till mig (men logotypen som syns här på bilden nedan vittnar ju i och för sig om att det är en gammal tröja - den är ju uppdaterad några gånger sedan 1991!)

Foto: Emma Sundh

Sen som med allt: i rätt kontext och med rätt styling blir plagg uppdaterade och tidstypiska (oavsett tidpunkt skulle jag säga). Tröjan är som sagt egentligen en extralarge från herravdelningen, men jag bär den oversize till ett par svarta stuprörsjeans - och vips har den blivit något annat än den var från början.

Att ständigt vara på väg framåt

Det är väl lite så som Catti har sagt när vi träffats: “vi vet att vi gjort grejer av bra kvalitet sedan starten - och utan den vetskapen skulle vi liksom inte kunna göra Boomerang-effekten. Och det är med just tanken om andrahandsvärde som allt i Boomerangs arbete utgår ifrån och måste utgå ifrån”.

Men med det sagt: de är absolut inte klara än. Nä, inte på långa vägar. Exempelvis finns det nästan ingen information alls på deras hemsida om hur de arbetar - så i väntan på det är det fritt fram att maila eller ringa om du har någon hållbarhetsfråga!

Och det är väl just det som kännetecknar ärligt hållbarhetsarbete tycker jag: öppenheten om att en aldrig kan eller ska vara nöjd!

Boomerang

Och i mitt allra sista poddavsnitt för säsongen kommer du få möta både Catti Unenge och Boomerangs produktchef Thomas Neumann - och då kommer vi snacka vidare om allt detta med hur Boomerang tänker, gör och står för. Avsnittet släpps den 10 juni - missa inte det!

Har du någon relation till Boomerang - och vad är dina tankar om märket?

Detta inlägg är ett annonssamarbete med Boomerang men alla ord och åsikter i inlägget är mina egna. Mer om hur jag arbetar hittar du här: Reklamsamarbeten och PR och Reklamsamarbeten på bloggen? Hur och varför jag gör det.

Klicka gärna på hjärtat om du gillar inlägget, och följ mig på bloglovin' om du inte vill missa något och vill spara inlägg till sen.